Sojuzprogrammet – Wikipedia

Sojuzprogrammet
Sojuz TMA
Sojuz TMA
LandSovjetunionen,
Ryssland
OrganisationSovjetunionens rymdprogram (1966–1991)
Roskosmos (1991-)
StatusPågår
Historik
Första bemannade
rymdfärd
Sojuz 1
Plats(er) för
uppskjutning
Bajkonur
Farkostinformation
Bemannad(e)
farkost(er)
Sojuz
Besättningskapacitet1-3
Raket(er)Sojuz
Sojuzraket på avskjutningsramp i Bajkonur 1975.

Sojuzprogrammet var Sovjetunionens bemannade rymdfarkoster med tredje generations rymdfarkoster. Programmet togs över av Ryssland 1991 när Sovjetunionen upplöstes.

Som bärraket använder man en raket vid namn Sojuz. Raketen är en vidareutveckling av Vostokraketen, som användes i Vostokprogrammet.

Under Sojuzprogrammet har man använt sig av sex typer av farkoster. Första farkosterna sköts upp under 1960-talet och har sedan dess utvecklats till nya och mer anpassade till dagens verksamhet med dockningar till den internationella rymdstationen ISS.

Tre saker har alla Sojuzvarianter gemensamt:

  • En sfärisk omloppsmodul.
  • En liten aerodynamisk återinträdeskapsel.
  • En cylindrisk servicemodul med solpaneler.

Sojuzfarkosterna användes från 1970-talets början till rymdstationerna i Saljut-serien och sedermera Mir. Sojuz skjuts upp från kosmodromen i Bajkonur i Kazakstan.

Den 17 juli 1975 skrevs rymdhistoria då en Sojuzfarkost och en Apollofarkost dockade med varandra för första gången. Detta var första gången rymdfarkoster från de två länderna dockade med varandra och kan ses som slutet på rymdkapplöpningen.

23 april 196722 maj 1981

16 december 197916 juli 1986

21 maj 198610 oktober 2002

30 oktober 200227 april 2012

7 oktober 20107 september 2016

7 juli 2016

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Soyuz programme, 8 april 2008.