Stig Strömholm – Wikipedia
Stig Fredrik Strömholm, född 16 september 1931 i Boden, är en svensk rättslärd. Han var Uppsala universitets rektor 1989–1997 och är professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt. Strömholm var tidigare professor vid samma universitet i allmän rättslära. Han är även författare och litteraturkritiker, samt tidigare reservofficer. Syskon inkluderar ambassadör Sten Strömholm samt halvbrodern, fotograf Christer Strömholm.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter studentexamen vid Katedralskolan i Uppsala, den stad där han växte upp, blev Strömholm filosofie kandidat 1952 och juris kandidat 1957 vid Uppsala universitet. Han var 1956–1957 förste kurator vid Norrlands nation i Uppsala.[7] Diploma of Comparative Legal Studies i Cambridge 1959. Juris licentiat 1960. Han blev juris doktor vid universitetet i München 1964 och juris doktor vid Uppsala universitet 1966. Hans doktorsavhandling, Le droit moral de l'auteur, om 950 sidor i två band, handlade om upphovsrätt i ett historiskt perspektiv; en tredje del utkom senare. Samma år blev han docent i jämförande rättsvetenskap vid Uppsala universitet. Tre år senare utsågs han till professor där i allmän rättslära, och 1982 i civilrätt med internationell privaträtt. Efter att ha varit universitetets prorektor sedan 1978, utsågs han 1989 till rector magnificus vid Uppsala universitet, en post han innehade till 1997 då han blev emeritus.
Han har flera hedersdoktorat, var inspektor vid Norrlands nation (1978–2003) och är en synnerligen produktiv författare av juridisk litteratur såväl som skönlitteratur. Han debuterade som skönlitterär författare 1975 med romanen Dalen, och har därefter utkommit med ett tjugotal böcker. Dalen inledde en trilogi, som utspelar sig i Frankerriket på 400-talet vid hunnernas invasion. Den har översatts till tyska och danska, till det senare språket av drottning Margrethe av Danmark.[8] Han har vidare varit verksam som översättare, med Saint-Simons Minnen från Ludvig XIV:s hov 1691–1723.
Som vetenskapsman har han bland annat deltagit i Haag-konferensen om produktansvar, Europarådets expertkommitté för mänskliga rättigheter, Europarådets konferens för de europeiske juridiska fakulteter, European Cultural Foundation och European Science Foundations.
1980 utsågs han till ordförande för Max-Planck-Institut für ausländisches und internationales Patent-, Urheber- und Wettbewerbsrecht.[9][10] Från 1979 var han preses för Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, 1985–1993 för Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1997–2001 för Academia Europaea. Läsåret 1995/1996 var Strömholm Honorary President för Coimbragruppen.[11] Han valdes till utländsk ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten år 1981 och kallades till dess hedersledamot år 1988.[12] Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1989,[13] korresponderande ledamot av franska Académie des sciences morales et politiques,[14] ordförande i Riksbankens Jubileumsfond och styrelseordförande för Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning.[15] Åren 1998–2005 var han ordförande i Universitets- och studenthistoriska sällskapet i Uppsala.
Den 6 juni 2012 mottog professor Strömholm Serafimermedaljen för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsen och kulturliv.[16]
Stig Strömholm var till makans död gift med juris och filosofie kandidat Gunilla Strömholm, född Forslund (1935–2013), från Skellefteå.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]Bibliografi (fullständig)
[redigera | redigera wikitext]- Alroth, Brita (2011). Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011: bibliografi. Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia, 0502-7454; 90. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (AUU). Libris 12315737. ISBN 9789155481087
Skönlitteratur
[redigera | redigera wikitext]- Dalen, roman, Stockholm, 1975
- Folk : sex berättelser, Stockholm, 1976
- Fälten, roman, Stockholm, 1977
- Den hösten, roman, Stockholm, 1978
- Motskäl, essäer, Stockholm, 1979
- Från ett museum : svit för fyra röster, Stockholm, 1980
- Skogen, roman, Stockholm, 1980
- Varning: återvändsgränd : klokbok för klarögda, Stockholm, 1982
- Tidvarv, roman, Stockholm, 1982
- Annat folk : sex berättelser, Stockholm, 1983
- Ajax : roman, Stockholm, 1984
- Motströms och medströms : svenska betraktelser, Stockholm, 1985
- Sändebudet, roman, Stockholm, 1986
- Livstid : i Arvids dagar, roman, Stockholm, 1990
- Pärlhandlaren, roman, Stockholm, 1993
- Fältkamrern, roman, Stockholm, 1995
- Guvernören eller Inbillningskraften, roman, Stockholm, 2001
- Inte bara Versailles : bilder från det franska 1600-talet, 2009
- Resonerande katalog : minnen 1958–2003, 2014
Juridik
[redigera | redigera wikitext]- Le droit moral de l’auteur en droit allemand, français et scandinave, avec un aperçu de l'évolution internationale. Étude de droit comparé I–III (1966–1973)
- Teaterrätt: teatrarnas rättsliga ansvar för innehållet i föreställningar, Stockholm, 1971
- Rätt, rättskällor och rättstillämpning : en lärobok i allmän rättslära, Stockholm, 1981[17]
- Immateriellt och internationellt : rättsvetenskapliga uppsatser, 2004
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare av Kungliga Nordstjärneorden, RNO (1973)
- H.M. Konungens medalj i guld 12:e storleken i serafimerordens band, Kon:sGM12mserafb (1986)
- H.M. Konungens medalj i guld 8:e storleken i serafimerordens band, Kon:sGM8mserafb (1981)
- Medaljen Illis Quorum i guld av 12:e storleken[9], GMiq12 (1997)
- Serafimermedaljen, SerafGM (2012)
- Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Stora medalj i guld, HA:sstGM
- Storofficer av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, StOffTyskRFO (24 september 1990)
- Tyska orden Pour le Mérite för vetenskap och konst[18], TyskPleMér (30 maj 1989)
- Bayerischer Verdienstorden [19]
- Pro Terra Mariana-korsets orden, II klass.[20], EPTMk2kl (11 september 1995)
- Storriddare med kraschan av Isländska falkorden[21], StRmKrIslFO (10 december 1992)
- Kommendör av 1 gr. av Dannebrogsorden, KDDO1gr
- Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden, KFinlVRO
- Norska förtjänstorden
- Kommendör av Hederslegionen, KFrHL
- Franska Nationalförtjänstorden
- Riddare med Stora korset av Sankt Gregor den stores orden, RPåvlS:tGO, (1988)
- Storkors av Luxemburgs förtjänstorden
- 1980 – Natur & Kulturs kulturpris
- 1986 – Gun och Olof Engqvists stipendium
- 1990 – Lundequistska bokhandelns litteraturpris
- 1991 – Asteroiden 4310 Strömholm[22] (på 60-årsdagen)[23]
- 1992 – Grand Prix de la Francophonie, Franska akademien
- 1995 – Övralidspriset
- 1997 – Gunnerusmedaljen, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab
- 1998 – Prix Europé, l'Académie rhénane
- 2002 – Kungliga priset, Svenska Akademien
- 2005 – Samfundet De Nios Särskilda pris
- 2005 – Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris[24]
- 2007 – Letterstedtska priset för översättningen av hertigen av Saint-Simons Minnen från Ludvig XIV:s hov 1691–1723
- 2011 – Samfundet De Nios Särskilda pris
- 2014 – Nordiska juristpriset
- 2022 – Svenska Akademiens Stora pris
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Strömholm, Stig F i Vem är det 2001, sidan 1074
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000019215, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] läs online, phaleristica.com , läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.univ-lyon3.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, president.ee , läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Journal officiel de la République française, 5 april 2002, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ http://jonassonulf.blogspot.com/2015/04/om-stig-stromholm-en-vis-norrbottning.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609192445/http://www.hum.au.dk/nyheder/arkiv/uni-liv/verdens_bedste_forelaeser.htm. Läst 17 oktober 2006.
- ^ [a b] Olle Blomqvist, Strömholm i pension, KTH:s textnyheter 1997 Arkiverad 12 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2008-09-11
- ^ [1]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2013. http://webarchive.loc.gov/all/20130109072203/http://www.coimbra-group.eu/index.php?page=about-us. Läst 13 oktober 2011.
- ^ Finska Vetenskaps-Societeten Årsbok Serie A, LXV. Helsingfors: Finska Vetenskaps-Societeten. 1988. sid. 7
- ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Stig Strömholm Arkiverad 3 december 2020 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 april 2009
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2006. https://web.archive.org/web/20061116050132/http://www.institut-de-france.fr/institut/acamor.htm. Läst 17 oktober 2006.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070221115125/http://wallenberg.org/srf/styrelse.asp. Läst 17 oktober 2006.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 september 2012. https://web.archive.org/web/20120923133954/http://www.kungahuset.se/pressrum/pressmeddelanden/2012pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2012.5.4a3da1313658e148c33874.html. Läst 9 juli 2012.
- ^ För fullständig förteckning se: Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011. Bibliografi sammanställd av Brita Alroth. (1 858 publicerade skrifter)
- ^ www.orden-pourlemerite.de Arkiverad 28 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. läst 2016-11-26
- ^ [2] läst 2016-12-03
- ^ www.president.ee/en/estonia/decorations/bearer/21/stig-stromholm
- ^ http://www.forseti.is/Falkaordan/Skrayfirorduhafa/ Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Minor Planet Center 4310 Strömholm” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4310. Läst 13 september 2023.
- ^ 4310 Strömholm från Uppsala astronomiska observatorium, arkiverad på Internet Archive (2012)
- ^ Prismotivering 2005, Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris, Vitterhetsakademien Arkiverad 9 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Festskrift till Stig Strömholm band 1–2. (Uppsala 1997) ISBN 91-7678-341-3 Libris 7657541
- Uppsala universitet inför 2000-talet – Festskrift till Stig Strömholm Red. av Christer Öhman.(Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 61.) Uppsala 1997. ISBN 91-554-4014-2 Libris 7426674
- Libens merito. Festskrift till Stig Strömholm på sjuttioårsdagen 16 september 2001. (Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis. Kungl Vetenskapssamhällets i Uppsala Handlingar 21.) Uppsala 2001. ISBN 91-85832-14-6 Libris 8393315
- Norrlands nations hedersledamöter 1827–2003. Festskrift till Gunilla och Stig Strömholm den 15 november 2003 Red. av Sune Lind. (Norrlandica 10] Uppsala 2003. ISBN 91-972702-1-0 Libris 9422413
- Sten Hidal, "Dalen, Fälten, Skogen. Om Stig Strömholms romerska trilogi" i förf:s Fredrika Bremer hos påven och andra essayer. Artos 2007, ISBN 978-91-7580-350-0 Libris 10650768
- Brita Alroth, Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011. Bibliografi med sex inledande essäer, red. av Sven-Erik Brodd, Lennart Elmevik och Per Ström (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 90.) Uppsala 2011.195 sidor. ISBN 978-91-554-8108-7 Libris 12315737
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Stig Strömholm.
- Stig Strömholm i Libris