Stockholms universitets studentkår – Wikipedia

Stockholms universitets studentkår

Lärosäte	Stockholms universitet
Ort	Stockholm, Sverige
Kårordförande	Hermela Embaye
Antal medlemmar	ca 10.000
Bildad	1883
Valsystem	listval
Medlem i	SFS, SSCO
Webbplats	www.sus.se
Uppgifter 2024-10-16

Stockholms universitets studentkår, SUS, är den största studentkåren vid Stockholms universitet och den näst största i Stockholm med sina 10 000 medlemmar (2023/24). SUS är ansluten till SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation och SFS, Sveriges förenade studentkårer. Kårbandet är gult med två blå streck längsmed.

Stockholms universitets studentkår bildades redan 1883, men hade vid den tiden en annan funktion än vad den har idag. År 1883 var antalet studenter vid Stockholms högskola blygsamt och antalet kåraktiva var än mer blygsamt. Föreningens syfte var vid denna tid "främjandet av ett gott kamratskap" och att "sammansluta de studerande vid Stockholms högskola".

När examensrätten infördes vid högskolan växte kåren, men den var fortfarande främst en kamratförening. Allteftersom kåren växte och utvecklades kom den dock att förändras och sysslade snart allt mer med studie- och studerandefrågor. Att bevaka studerandes intressen blev en allt viktigare fråga för studentkåren. Därmed inte sagt att spex och kamratskap försvann helt. Det utgjorde helt enkelt bara en mindre men fortsatt stor del av kårens verksamhet.

Under 1930-talet flyttade studentkåren in i nya lokaler i kårhuset på Holländargatan 32. Under den här tiden förekom ivriga diskussioner angående huruvida studentkåren skulle engagera sig i och ägna sig åt politiska frågor och opinionsbildning. Kårens högsta beslutande organ var länge ett årsmöte som alla medlemmar inbjöds till, men 1962 övergick kåren till ett nytt valsystem med direktval via kårpartier eftersom massmöten inte var effektivt med de allt större medlemsskarorna. Detta medverkade några år senare till en politisering av kåren.

Efter att studenter från ett antal vänsterorienterade grupperingar ”ockuperade” det dåvarande kårhuset på Holländargatan 32 i maj 1968 under den så kallade kårhusockupationen, blev kårfullmäktige allt mer politiserad. Under 1970-talet styrdes kåren av borgerliga studenter (huvudsakligen BS-O'68), medan kårpartier med socialistiska åskådningar fick majoritet i flera val under 1980-talet. Sedan 1990-talet har ett större inslag av fakultetspartier vunnit insteg i kårfullmäktige. Dessa partiers huvudagenda har varit att "avpolitisera kåren", med vilket de menar att avskaffa partisystemet, och låta kåren styras utifrån student-/ämnesråden och fakultetsråden.

SUS högsta beslutande organ är kårfullmäktige, vars 45 ledamöter väljs av studentkårens medlemmar genom att dessa röstar på olika listor i kårvalet, samt av SUS fakultets- och samarbetsföreningar, fakultetsråd och centrala doktorandråd som också utser representanter till kårfullmäktige. Kårfullmäktige inrättades i början av 1960-talet för att kårens medlemmar skulle ha möjlighet att genom direkta val påverka kårens verksamhet. Innan dess hade kårstyrelsen varje år satts samman huvudsakligen av personer som varit aktiva i fakultetsföreningarna.

SUS högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Styrelsen leder kårens arbete i enlighet dels med stadgarna och dels med de beslut som kårfullmäktige fattar, och ansvarar för kårens verksamhet inför kårfullmäktige. Kårstyrelsen väljs av kårfullmäktige på förslag från valberedningen. Kårstyrelsens, och därmed studentkårens, arbete leds av ett presidium som utgörs av ordföranden och vice ordföranden.

Studentkåren äger också ett par bolag, AB Frescatihallen och Cateringverkstan i Sverige AB. Det som numera är Akademibokhandeln startade från början på 1970-talet som ett bolag ägt av studentkåren, men såldes på 1980-talet.

Studenttidningen Gaudeamus, ofta kallad Gadden, producerades av Stockholms universitets studentkår, men var journalistiskt oberoende. Mellan 1924 och 2017 arbetade redaktionen på Gaudeamus med att bevaka studentnyheter och granska studentkåren och dess verksamhet. Redaktionen var fristående och de enda direkt kårbundna sidorna var kårsidorna längst bak i tidningen, på vilka kårens informatör informerade om kårens verksamhet. Under 2017 sattes Gaudeaumus produktion i uppehåll, och en projektledare tillsattes för att utreda tidningens framtid och form.^[1]

Mellan 2018 och 2024 drev Stockholms universitets studentkårs den redaktionella produkten Studietid. Tidningen var helt webbaserad.

Stockholms universitets studentkårs studentinflytandestruktur är uppbyggd utifrån student- och doktorandråd. Dessa är oftast kopplade till en specifik institution eller sektion. I dessa råd väljs representanter till fakultetsråd som samlar studenter och doktorander från hela fakulteterna för fakultetsgemensamma frågor. Fakultetsråden utser i sin tur representanter till ett centralt studentråd och ett centralt doktorandråd.

Stockholms universitets studentkår fungerar som en paraplyorganisation för 30-talet kårföreningar som drivs av studenter, för studenter. De har olika intresseområden och sysslar med allt från ledarskap och utrikespolitik till musik och festverksamhet.

Ordförande för Stockholms högskolas studentkår, från och med 1960 Stockholms universitets studentkår. Mandatperioderna motsvarade länge kalenderår men sedan 1984 tillträder ordföranden den 1 juli och sitter fram till den 30 juni året därpå. Värt att notera är att Stockholms universitets studentkår 1955 tillsatte Sveriges första kvinnliga kårordförande, Ruth Sävhagen.

• Stockholms universitets studentkårs webbplats
• #studietid - Studenkårens tidning