Sven Johan Enander – Wikipedia

Sven Johan Enander
Född29 december 1847[1][2]
Torsås församling[1][2], Sverige
Död16 december 1928[1][2] (80 år)
Victoria[1][2], Kanada
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst[1], forskningsresande[2], politiker[1][2], botaniker[1], kyrkoherde[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Härjedalens domsagas valkrets (1903–1908)[1][2]
Politiskt parti
vänstervilde[2]
Redigera Wikidata

Sven Johan Enander (ursprungligen Andersson) född 29 december 1847 i Torsås församling, Kalmar län, död 16 december 1928 i Victoria, Kanada,[3] var en svensk präst och riksdagsman samt amatörbotaniker.

Enander studerade teologi vid Uppsala universitet, prästvigdes 1883, och blev 1889 kyrkoherde i Lillhärdals församling i Härjedalen. Där deltog han i nykterhetsarbetet, engagerade sig för socknens läkarvård och sundhetsåtgärder samt befrämjade missionsintresset, skolväsendet och barnavården. Enander var ledamot av riksdagens andra kammare 19031908 (invald i Härjedalens domsagas valkrets), och verkade särskilt för Svegbanans tillkomst.

Sedan 1884 idkade han botaniska forskningar om videsläktet (Salix) inom och utom Sverige, och utgav det kritiskt anlagda exsickatverket Salices scandinavica (I-II 1905, III 1910).[4] Till Linnéfesten i Uppsala 1907 skrev han Studier öfver Salices i Linnés herbarium[5] (i ärkebiskop Ekmans "Inbjudning till teologie doktorspromotionen").[6] Jämte flera forskningsresor inom Skandinavien företog Enander även många sådana i utlandet, till Ryssland, Sibirien och Nordamerika och Novaja Zemlja 1911 och 1912, Japan 1913, Grönland 1921, och en mängd europeiska trädgårdar. Vid Lillhärdals prästgård odlade han pilarter i stort antal från sina långväga färder, och till Uppsala botaniska trädgård och Bergianska trädgården donerade han medel för odling av Salix-arter.

Han fick hedersnamnet "Salixkungen" för sina insatser inom botaniken.[7]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h] Sven Johan Enander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16064, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 294, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfRIA, läst: 29 maj 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bengt HildebrandSven Johan Enander i Svenskt biografiskt lexikon (1950)
  4. ^ Enander, Sven Johan (1910). Salices Scandinaviæ exsiccatæ. Fasc. 1-3. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1632883 
  5. ^ Enander, Sven Johan (1907). Studier öfver Salices i Linnés herbarium. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1907:1:[2]. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 8223488 
  6. ^ Ekman, Johan August; Enander Sven Johan (1907). Inbjudning till teologie doktorspromotion i Uppsala domkyrka den 24 maj 1907. Uppsala. Libris 11617979 
  7. ^ "Salixkungen" Arkiverad 11 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. i Jämtlands läns museums bildarkiv
  8. ^ Hedersledamöter Arkiverad 23 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. på norrlandsnation.se
  9. ^ Minnesstenen i Lillhärdal Arkiverad 11 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. i Jämtlands läns museums bildarkiv

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Holmqvist, A.O. (1943) "Sven Johan Enander" i Jämten, årgång 37
  • Falck, Kurt (1948). Sven Johan Enander Salixprästen. Libris 8818314