Svenska byggnadsarbetareförbundet – Wikipedia

Svenska Byggnadsarbetareförbundet, ofta förkortat Byggnads, är en arbetstagarorganisation som är medlemsförbund i Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska Byggnadsarbetareförbundet är geografiskt organiserat i 11 regioner, vilka i sin tur är indelade i 199 medlemskretsar. Tillförordnad ordförande sedan 2024 är Lars Hildingsson, då tidigare kongressvald ordförande, Johan Lindholm, blivit vald till LO-ordförande. Förbundet ger ut tidningen Byggnadsarbetaren, som kommer ut med 14 nummer per år^[3].

Svenska Byggnadsarbetareförbundet organiserar anställda inom byggnadsindustrin, anläggningsbranschen, VVS-branschen, kylinstallationsbranschen, glasmästeribranschen, plåtslageribranschen och måleribranschen.^[4]

Då Byggnads grundades 1949 var det ett resultat av en längre tids försök från LO att genomföra sin industriplan. Man ville sammanföra alla yrkeskategorier inom byggsektorn i ett industriförbund. Men Byggnads blev inte så stort som planerat, eftersom flera förbund tvekade inför sammanslagningen. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska elektrikerförbundet, Svenska målareförbundet och Svenska murareförbundet kom därmed att kvarstå som självständiga organisationer.

Vid starten hade förbundet cirka 108 000 medlemmar. Därav kom cirka 42 500 byggnadsträarbetare från Svenska byggnadsträarbetareförbundet, cirka 47 000 grovarbetare från Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet, cirka 13 000 rörarbetare från Svenska metallindustriarbetareförbundet och cirka 5 500 anläggare och vattenbyggnadsarbetare från Svenska vägarbetareförbundet. Byggnadsträarbetareförbundet, som hade sitt ursprung i det 1889 bildade Svenska träarbetareförbundet, och Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet upphörde och uppgick helt i Byggnads.

• 1961 uppgick Svenska murareförbundet i Byggnads.
• 1967 slogs byggfackens lokala produktionsbolag samman till BPA Byggproduktion AB.
• 1970 upphörde Svenska stenindustriarbetareförbundet och en mindre del (300) överfördes till Byggnads.
• 1980 hade förbundet 158 174 medlemmar, varav 155 600 män och 2 574 kvinnor.^[5]
• 2000 uppgick Svenska bleck- och plåtslagareförbundet i Byggnads.
• 2024 uppgick Svenska målareförbundet i Byggnads.

• Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402–4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Byggnads och dess föregångare)
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Byggnads)
• Landin, Sven; Andersson Karl-Olof (1989). Byggnadsarbetarna: 1889–1989. Stockholm: Svenska byggnadsarbetareförb. (SBAF). Libris 841062 
• Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945–1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

• Olander, Håkan (2003). Knut - den store, lille mannen: [en biografi om Knut Johansson] (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 9240034. ISBN 91-89660-05-6 (inb.) 

• Officiell webbplats
• Kriminaliteten oroar byggbranschen, läst 16 sep 2022.