Seko – Wikipedia

Seko – Service- och kommunikationsfacket (oftast endast Seko) är ett fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som organiserar omkring 71 000 medlemmar (2019)^[1] inom de nio olika branscherna Civil, Energi, Försvar, Post, Sjöfolk, Tele, Trafik, Vård samt Väg och ban (läs mer i avsnittet "Branscher").

Seko hette fram till 1995 Statsanställdas förbund (SF). SF bildades år 1970 genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjänarkartellen, nämligen Civilförvaltningens personalförbund, Försvarsverkens civila personals förbund, Kraftverkens personalförbund, Svenska järnvägsmannaförbundet, Svenska postförbundet, Svenska teleförbundet, Svenska vårdpersonalförbundet och Svenska vägarbetareförbundet. Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund. Statsanställdas förste ordförande blev Gustaf Kolare.

1996 uppgick även Svenska sjöfolksförbundet i Seko.^[2]

Seko Civils medlemmar arbetar inom svensk statsförvaltning.

Många har sin arbetsplats inom högskolan där förbundet bland annat organiserar tekniker, administrativ personal och lokalvårdare. Andra arbetsgivare är myndigheter, museer, länsstyrelser. Även de delar av myndigheterna som har bolagiserats, till exempel Lernia och fastighetsförvaltaren Akademiska Hus återfinns bland arbetsgivarna. Omkring 5 700 medlemmar.

Sekomedlemmarna finns huvudsakligen inom olika elproduktions- och eldistributionsföretag. Vattenfall AB är den största arbetsgivaren. Seko organiserar i princip alla yrkeskategorier inom branschen, och antalet medlemmar är ungefär 4 000.

Medlemmarna finns inom Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter, och de övriga inom försvarsindustrin. Det är de civilanställda som utgör förbundets medlemsgrupper inom försvaret. Cirka 2 100 medlemmar.

I postbranschen har Seko ungefär 13 200 medlemmar. Majoriteten av dessa har Postnord som arbetsgivare. Men eftersom postverksamheten är avreglerad sedan början av 1990-talet har många nya företag på senare tid dykt upp inom lokal brevbäring; störst av dem är Citymail.^[3]

Sjöfolket har funnits med i Seko sedan 1996 i den rikstäckande branschavdelningen Seko sjöfolk. Medlemmarna återfinns inom två huvudområden, färjetrafiken och den så kallade utesjöfarten, i yrken såsom matroser, motormän, kockstewartar, servitörer och ekonomibiträden. Sjöfart har cirka 4 500 medlemmar.

Medlemmarna finns till stor del inom spårtrafikområdet; lokförare, tågvärdar och underhållspersonal är stora medlemsgrupper. Inom luftfarten finns en grupp medlemmar vid flygplatserna, och inom Sjöfartsverkets område finns bland annat båtmännen. Trafikbranschen består av omkring 11 300 medlemmar.

Telekommunikationsbranschen inom Seko har ungefär 14 000 medlemmar. Till den här kategorin hör även medlemmar som arbetar inom IT-området. Hela branschen har under de senaste åren haft en mycket stark utveckling.

Huvuddelen av medlemmarna finns inom kriminalvården. Kriminalvårdare är den största medlemsgruppen. Andra delar inom branschen är Rättsmedicinalverket med de rättspsykiatriska klinikerna samt vårdinstitutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård under Statens institutionsstyrelse. Cirka 4 300 medlemmar.

Seko har omkring 16 200 medlemmar som arbetar med byggande och underhåll av bland annat vägar, järnvägar inom både privata och statliga företag. Hälften av de privatanställda medlemmarna finns inom NCC, Skanska och Peab.

• Gunnar Erlandsson (1995–1998)
• Sven-Olof Arbestål (1998–2002)
• Janne Rudén (2002–2017)
• Valle Karlsson (2017–2021)
• Gabriella Lavecchia (sedan 2021)^[4]

Arbetslöshetskassan för service och kommunikation, ofta Sekos a-kassa, har medlemmar från nio olika branscher (se ovan), de allra flesta med staten som ursprunglig arbetsgivare. Kassan hade 76 604 medlemmar den 31 december 2019.^[5]

• Johansson, Lars (1995). Från statstjänarkartell till Seko: Statsanställdas förbund 25 år. Stockholm: SEKO. Libris 7768824. ISBN 91-88082-09-1 
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Seko och dess föregångare)
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Seko)

• Officiell webbplats
• Sekos a-kassa