Svenska skorstensfejareförbundet – Wikipedia
Svenska skorstensfejareförbundet | |
Historia | |
---|---|
Grundat | 1900/1919 |
Upplöst | 1901/1981 |
Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1931. |
Övrigt | |
Förbundstidning | Skorstensfejeriarbetaren: organ för Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet. Stockholm: Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet. 1928-1965. Libris 1551136 Skorstensfejaren: organ för Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet. Stockholm: Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet. 1966-1979. Libris 3679688 |
Svenska skorstensfejareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1900 under namnet Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet men upplöstes året därpå 1901. 1919 återuppstod förbundet och nämnändrades 1976 till Svenska skorstensfejareförbundet. Förbundet upplöstes 1981 då det uppgick i Svenska kommunalarbetareförbundet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Yrket har funnits i många hundra år. Trots att skråväsendet avskaffades officiellt 1846 levde många traditioner kvar inom yrket. Men det fick en ny inriktning genom det fackliga genombrottet och 1896 bildades Stockholms skorstensfejeriarbetetarefackförening. Den följdes av andra föreningar på olika platser i landet.
- 1900 startades Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet av tre fackföreningar som lämnade Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet men ekonomin var dålig och förbundet upplöstes åter 1901 och medlemmarna återvände till Grov och fabriks.
- 1918 lämnade åter sju fackföreningar Grov och fabriks p.g.a. missnöje och inkallade en konferens i Göteborg där Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet bildades. Ordförande blev Arthur Karlsson.
- 1921 inrättades en arbetslöshetskassa och i samarbete med Skorstensfejarnas förbund även en fackskola för skorstensfejare.
- 1923 hade förbundet 306 medlemmar. [1]
- 1942 slöts det första riksavtalet och man hade tidigare tillkämpat sig goda villkor, bl.a. två veckors semester under 1920-talet, som ökade till tre veckor 1932 och till fyra på många platser 1935. Man hade även sjuklön och trygghet i anställningen.
- 1950 hade förbundet 14 avdelningar med 907 medlemmar.
- 1980 hade förbundet 1434 medlemmar, varav 1427 män och 7 kvinnor. [1]
- 1981 hade kommunaliseringen pågått i ett tiotal år och förbundet närmade sig alltmer Svenska kommunalarbetareförbundet för att detta år helt uppgå i detsamma.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Johansson, John (1943). Svenska skorstensfejeriarbetareförbundet: historik 1918-1943. Stockholm: Svenska skorstensfejeriarbetareförb. Libris 911356
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutveckling mm i bland annat Svenska skorstensfejareförbundet)
- Peterson, Gunilla (2004). Knopare: Svenska skorstensfejeriarbetareförbundets historia 1940-1980 (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 9421450. ISBN 91-89660-48-X (inb.)
- Skorstensfejar facket i Stockholm 1896-1996.. Stockholm: Sektion Skorstensfejare, Svenska kommunalarbetareförb. 1996. Libris 2286282
- Åkerfeldt, Bennie (2004). Sotare: [sotarens yrkeshistoria i Sverige samt sotarna i Markbygden, Västergötland 1796-2000 : fakta och anekdoter]. Fritsla: Förlagstr. Vitterleken. Libris 9506910. ISBN 91-975009-3-3