Svenska fabriksarbetareförbundet – Wikipedia

Svenska fabriksarbetareförbundet
Rockmärke Fabriks
Rockmärke Fabriks
Historia
Grundat1891
Upplöst1993
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1899.
Övrigt
Förbundstidning Grovarbetaren: facktidning för Svenska grofarbetareförbundet. Helsingborg: Svenska grofarbetareförbundet. 1898-1930. Libris 3156510 

Förbundskamraten: organ för Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet. Stockholm: Förbundskamraten. 1931-1951. Libris 8236418 

Fabriksarbetaren: Svenska fabriksarbetareförbundets tidskrift. Stockholm: Svenska fabriksarbetareförbundet. 1952-1992. Libris 3411293 

Svenska fabriksarbetareförbundet, kortform Fabriks, var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1891 under namnet Södra distriktets grovarbetareförbund. Andra namnformer har varit: Sveriges grovarbetareförbund, Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet och Svenska fabriksarbetareförbundet.

Efter 1949 då byggnadsgrovarbetarna lämnat förbundet organiserade det arbetare inom byggnadsämnesindustrin, kemiska och kemisk-tekniska industrierna, gummi-, glas-, porslins- och keramiska industrierna jämte socker-, tvätt-, tändsticks- och explosivämnesindustrierna samt därtill många andra mindre branscher.

År 1993 sammanslogs Beklädnadsarbetarnas förbund och Svenska fabriksarbetareförbundet till Industrifacket, vilket 2005 i sin tur gick samman med Svenska metallindustriarbetareförbundet och bildade Industrifacket Metall.

Förbundets medlemmar hämtades till en början främst bland grovarbetare och s.k. arbetsmän, som inte släpptes in i yrkesarbetarnas föreningar, även om de var anställda på samma arbetsplats. De arbetade ofta inom byggnads, hamn och transport och saknade facklig erfarenhet och tradition. Därför utvecklades förbundet långsamt de första åren, men då riksorganisationen bildats så ökade fabriksarbetarna i antal så att namnbytet 1901 blev motiverat. Under åren har medlemsantalet växlat starkt. Olika arbetargrupper har kommit och gått. Hamn-, kommunal-, transport-, väg-, pappersarbetarna m.fl. lämnade för att bilda egna organisationer. Sammanlagt elva fackförbund har bildats av grupper som tidigare ingått i Grov och fabriks.

  1. ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]