Vännäs kommun – Wikipedia

Vännäs kommun
Kommun
Vännäs järnvägsstation
Kommunens vapen.
Vännäs kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortVännäs
Inrättad1 januari 1971
UtbrutetBjurholms kommun (1983)
(Bjurholms församling)
Befolkning, areal
Folkmängd9 122 ()[1]
Areal553,69 kvadratkilometer ()[2]
- därav land529,51 kvadratkilometer[2]
- därav vatten24,18 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet17,23 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°55′00″N 19°45′00″Ö / 63.916666666667°N 19.75°Ö / 63.916666666667; 19.75
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå domkrets (–)
Umebygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2841[3]
Anställda1 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2460
GeoNames2665089
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vännäs kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige samt en mindre del av kommunens sydvästra hörn i landskapet Ångermanland. Centralort är Vännäs.

Topografin karaktäriseras av sprickdalslandskapet med skog på höjderna och älvar i dalstråken. Dessa naturresurser har traditionellt utgjort basen för näringslivet. Senare har dock förutsättningarna ändrats och kommunen är numer en utpendlingskommun, givet närheten till Umeå kommun.

Sedan kommunen fick sin nuvarande form 1983 har folkmängden ökat med omkring 10 procent fram till år 2020. Kommunen har haft växlande koalitionsstyren.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Vännäs socken där Vännäs landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896 och upplöstes när Vännäs köping bildades 1928 genom en utbrytning ur landskommunen. Vännäsby municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 och upplöstes vid utgången av 1959.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Vännäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vännäs köping och Vännäs landskommun. 1974 införlivades Bjurholms kommun i Vännäs kommun vars område sedan bröts ut igen år 1983 då Bjurholms kommun återbildades.[6]

1973 överfördes ett område med 13 invånare och en areal av 7,1 kvadratkilometer, varav 6,9 land, från Nordmalings kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings församling i Nordmalings kommun till Vännäs.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Umeå domkrets.[8]

Kommunen ligger i Västerbottens läns sydöstra del och gränsar till Vindelns kommun i norr, Umeå kommun i öster, Nordmalings kommun i söder och Bjurholms kommun i väster.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Sprickdalslandskapet som utgör terrängen domineras av breda dalstråk kring Umeälven och Vindelälven samt älvarnas biflöden. Höjderna, som består av urberg, är klädda med barrskog. Dalgångarna består odlade området med stora jorddjup. Vattendragen har, som en följd av landhöjningen, skurit sig ner i marken vilket bildat höga erosionsbranter. Den oreglerad Vindelälven drabbas periodvis av översvämningar vilket bildat stränder med rikt varierad växtlighet.[9]

År 2022 fanns 10 naturreservat och fyra områden som klassades som Natura 2000. Exempelvis var Vännforsen både naturreservat och Natura 2000-område. Dessutom var de tre områden utsedda som riksintresse för naturvård:[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vännäs församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Vännäs distrikt.[11]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Vännäs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Vännäs &&&&&&&&&&&04373.&&&&&04 373
2 Vännäsby &&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581

Centralorten är i fet stil.
Totalt bodde 69,3 procent av kommunens befolkning i de två tätorterna Vännäs och Vännäsby år 2015.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2014 till 2018 styrde de rödgröna i en majoritetskoalition. Efter valet 2018 tappade dock koalitionen sin majoritet. I syfte att undvika att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll under mandatperioden 2018 till 2022 bildades en regnbågskoalition med de rödgröna och Moderaterna.[12]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2021
Ordförande S Lena Carneland
Förste vice ordförande C Tommy Bingebo
Andre vice ordförande V Viktoria Lappiniemi

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701812524
1812524
4187,8
356
19731712624
1712624
4190,0
36
197611712524
1712524
4190,4
329
197921611525
21611525
4190,4
2714
19822179214
217924
3590,7
2411
19852168423
2168423
3589,9
2510
19882168423
2168423
3586,3
2015
19912158334
2158334
3585,7
1916
199431717223
3177223
3585,2
1916
199851516233
5156233
3578,58
2213
20025158322
5158322
3576,63
2015
200641418233
4148233
3578,69
1916
201041526224
41526224
3582,80
2114
2014513218123
5132823
3584,33
1817
2018410128123
4102823
3185,16
1615
202231113625
3113625
3181,36
1516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Vänsterpartiet medan Kristdemokraterna och Moderaterna har en ledamot vardera.[13]

Presidium 2021
Ordförande S Anna Frej
Vice ordförande C Anders Nilsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden S Henric Jakobsson C Ingmarie Lindqvist
Plan- och miljönämnden S Sofie Gustafsson C Leif Lindgren
Barn- och utbildningsnämnden S Susanne Bygdén C Matilda Lundberg
Valnämnden S KD

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Vännäs C 35,86  % 30,60  %
C Östra byaområdet 32,80  % 26,56  %
V Vännäs S 15,78  % 12,84  %
M Vännäsby 13,96  % 9,45  %
SD Vännäs V 8,64  % 7,21  %
KD Vännäs S 7,33  % 5,80  %
MP Östra byaområdet 7,30  % 4,07  %
L Vännäsby 4,68  % 3,01  %
FI Vännäsby 0,27  % 0,25  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Politiken har pekat ut vikten av internationella relationer som en del av en globaliserad värld och konstaterat att "allt internationellt arbete bygger i grunden på upparbetade personliga kontakter och är ett mycket långsiktigt arbete". Som en del av detta har kommunen tre vänortsavtal vilka inledningsvis handlade om att bygga relationer och att lära känna varandras kulturer. Senare har relationen med vänorterna ändrats och handlar mer om affärskontakter, idéutbyten och skolsamverkan.[26]

I slutet på 1980-talet tecknades ett vänortsavtal med Hemnes i Norge och 1998 undertecknade Vännäs kommun ett samverkansavtal med en kommun i norra ItalienCameri. Detta avtal övergick till ett vänortsavtal som undertecknades 2003. Den tredje vänorten är Isokyrö i Finland. Därtill har kommunen en annan typ av samarbete med Prokuplje i Serbien.[26]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Skogen och vattnet är kommunens naturresurser, dessa utgör också basen för det lokala näringslivet. Traditionellt har träindustrin varit en viktig del av näringslivet och bland företag inom branschen märks i början av 2020-talet Vännäs Dörr. I kommunen finns också kraftbolag samt de tågrelaterade företagen Green Cargo och Euromint Rail. Handeln har över tid vuxit och blivit allt viktigare. Kommunen utgör den enskilt största arbetsgivaren, men en stor del av de förvärvsarbetande invånarna pendlar till Umeå kommun.[9]

Vännäsgalan, den lokala näringslivsgalan, syftar till att "inspirera, samt hylla och uppmärksamma företag, entreprenörer och ambassadörer i Vännäs". Galan arrangeras av Vännäs kommun och Företagarna Vännäs och vid varje gala delas följande priser ut: Årets företagare, Vännäs kommuns näringslivspris, Årets Vännäsambassadör samt Västerbottningens mediepris.[27]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från öst kommer Europaväg 12 (Blå vägen) in i kommunen och vidare till grannkommunen i norr. Kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 92. Tvärbanan Umeå–Vännäs linjen och Stockholm–Boden möts i centralorten.[9]

I kommunen fanns tre kommunala grundskolor och en fristående grundskola år 2022.[28] Liljaskolan är kommunens gymnasieskola och där bedrivs även vuxenutbildning. År 2022 studerade totalt 750 elever, varav 150 var vuxna, på skolan. Gymnasieeleverna var inflyttade från ett 40-tal kommuner och studerade med elever från hela Norden.[29] På Liljaskolan bedrivs även Yrkeshögskola.[30]

Demografi
Vännäs kommun
Könsfördelning
Män50,7 % (2022)
Kvinnor49,3 % (2022)
Medelålder
Män40,6 år (2022)
Kvinnor42,9 år (2022)
Hushåll
Ensamstående42,6 % (2022)
Sammanboende53,7 % (2022)
Övriga hushåll3,7 % (2022)
Födelseland
Sverige91,1 % (2022)
Utanför Sverige8,9 % (2022)
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Vännäs kommun 1970–2020[31]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 166
1975
  
7 870
1980
  
8 093
1985
  
8 117
1990
  
8 410
1995
  
8 780
2000
  
8 532
2005
  
8 412
2010
  
8 414
2015
  
8 593
2020
  
8 997
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
I uppgifterna ingår inte invånarantalet för Bjurholms kommun, som var del av Vännäs kommun 1974-1982.

Befolkningstäthet

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 16,6 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[32]

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 728, eller 8,37 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 695 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 341, eller 4,02 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 479 den 31 december 2002).[33]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 655 7,53 % 323 332
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 73 0,84 % 35 38
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 428 4,92 % 222 206
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&&07539.&&&&&07 539 86,71 % &&&&&&&&&&&03858.&&&&&03 858 &&&&&&&&&&&03681.&&&&&03 681

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Vännäs kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[34]

Utländska medborgare

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 361 invånare (4,15 %), varav 194 män och 167 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[35]

Bland byggnadsminnen i kommunen återfinns exempelvis Vännäs läger bestående av ett 30-tal byggnader som färdigställdes år 1900 för Westerbottens regemente. Kort därefter innebar värnpliktsreformen att regementet flyttades till Umeå.[36] Ett annat kulturarv är Vännäs kyrka i Vännäsby. Den är timrad i grovt virke och invigdes 1825.[37]

Vännäs kommun som sedan 1983 är en självständig enhet, beslöt vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni 1984 att anta det vapen som åren 1952-1971 fördes av Vännäs landskommun som officiellt kännetecken. Motivationen var: "Detta vapen innehåller en brospann som syftar på järnvägs- och landsvägsbroar inom kommunen, samt tre stockar som ursprungligen syftade på den numera upphörda flottningen, men som nu syftar på skogsbrukets fortsatta betydelse."

Riksarkivet föreslog senare en moderniserad nyuppmålning som utfördes av konstnär Ingrid Lamby år 1984. Riksarkivet konstaterade då att kommunen antagit ett vapen med följande beskrivning:

Blasonering: I blått fält en genomgående bro med överliggande båge av silver och därunder tre stockar av guld, ordnade 2,1 och bjälkvis ställda.[38]

Vännäs köping hade ett eget vapen.

Kommunvapnet ska inte förväxlas med kommunens logotyp som sedan 2012 är en symbol uppbyggd av åtta olikfärgade trianglar som bildar ett liggande "V" och en pilform, pekandes åt höger. Under symbolen står det "vännäs".[39]

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Vännäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4nn%C3%A4s. Läst 18 juni 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat och vandringsleder”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220524193046/https://vannas.se/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/naturreservat-och-vandringsleder. Läst 18 juni 2022. 
  11. ^
  12. ^ ”M ansluter till styret av Vännäs”. www.vasterbottningen.se. 9 oktober 2018. https://www.vasterbottningen.se/2018-10-09/m-ansluter-till-styret-av-vannas. Läst 18 juni 2022. 
  13. ^ Vannas.se: Kommunstyrelsen Läst 25 januari 2016
  14. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, Projekt Runeberg , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ [a b] läs online, sverigesradio.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, vannas.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.vannas.se , läst: 19 maj 2021.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.svt.se , läst: 23 maj 2021.[källa från Wikidata]
  26. ^ [a b] ”Regionalt samarbete och vänorter”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618213912/https://vannas.se/kommun-och-politik/var-organisation-och-verksamhet/regionalt-samarbete-och-vanorter. Läst 18 juni 2022. 
  27. ^ ”Vännäsgalan 2022, 6 maj”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809144642/https://vannas.se/naringsliv-och-arbetsmarknad/vannasgalan/vannasgalan-2022. Läst 18 juni 2022. 
  28. ^ ”Grundskola och grundsärskola | Vännäs kommun”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618171956/https://vannas.se/barn-och-utbildning/grundskola-och-grundsarskola. Läst 18 juni 2022. 
  29. ^ ”Om oss”. Liljaskolan. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618172001/https://liljaskolan.se/om-oss/. Läst 18 juni 2022. 
  30. ^ ”Yrkeshögskola”. Liljaskolan. https://liljaskolan.se/yrkeshogskola/. Läst 18 juni 2022. 
  31. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  32. ^ ”Kommuner i siffror - Vännäs kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2460&region2=00. Läst 16 mars 2018. 
  33. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  34. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018. 
  35. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018. 
  36. ^ ”Vännäs Läger”. Visit Vännäs. https://www.visitvannas.se/sv. Läst 18 juni 2022. 
  37. ^ ”Vännäs kyrka, Vännäsby”. Visit Vännäs. https://www.visitvannas.se/sv. Läst 18 juni 2022. 
  38. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 20 augusti 2009. 
  39. ^ ”Grafisk profil”. Arkiverad från originalet den 28 november 2022. https://web.archive.org/web/20221128173651/https://www.vannas.se/download/18.63a3ca3817647f452197600/1618306419605/vannas_visuellprofil_sep13.pdf. Läst 17 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]