Kommunens västra delar utgörs av fjäll medan de sydöstra delarna huvudsakligen utgörs av myrmark. Näringslivet består i första hand av tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt jord- och skogsbruk även om turistsektorn ökar kraftigt.
Sedan kommunen bildades 1980 har folkmängden stadigt minskat. Kommunen har efter valen på 2010-talet haft växlande styre.
I landskommunen inrättades 30 oktober 1936 Dorotea municipalsamhälle som upplöstes med utgången av år 1957.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Dorotea kommun bildades i en första version vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Dorotea landskommun. 1974 tvångssammanslogs kommunen i Åsele kommun för att 1980 utbrytas och återbildas.[6]
Fjällkedjans östligaste utlöpare samt Norra Borgafjällen, som har toppar så höga som 1 477 meter över havet, utgör kommunens västra område. Där består berggrunden av amfiboliter, vilket gör att vegetationen på kalfjället i huvudsak består av torra rishedar. Öster om Borgafjällen, vid gränsen mot Vilhelmina, ligger Blaikfjället som når 724 meter över havet. I området är berggrunden kalkfattig och beväxt med stora urskogspartier. Något rikare vegetation återfinns exempelvis vid Månsberget och mot Ormsjön. Moränområden med Rogenmorän samt mindre kullar finns mellan områdena med kalfjäll. Kommunens sydöstra delar består i huvudsak av myrmark och är en del av Åsele lappmark, området är också en flyttningsled för renar i Blaikfjäll.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
År 2020 bodde 52,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Dorotea kommun:[17]
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 1,0 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².
Socialdemokraterna har varit det största partiet i Dorotea kommun i samtliga val förutom valen 1998 och 2014. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i fullmäktige i valet 1970 samt från valet 1979 till och med kommunvalet 1994. Det lokala politiska partiet Dorotea kommunlista valdes in i kommunfullmäktige för första gången i valet 1994, och har sedan dess varit det näst största partiet, förutom vid valen 1998 och 2014 då partiet blev kommunens största. Innan Dorotea kommunlista bildades var Centerpartiet kommunfullmäktiges näst största parti i samtliga val från 1979 till 1991. I valet 1970 var Folkpartiet det näst största partiet i kommunfullmäktige. Nedan följer mandatfördelningen från 1970 till 2022.
De flesta arbetsplatserna finns i centralorten och näringslivet består i första hand av tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt jord- och skogsbruk. Ett av de större företagen inom tillverkningsindustrin är husvagnstillverkarenSoliferPolar,[10] som med 75 anställda 2020 var den största privata arbetsgivaren.[21] Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin och turistnäringen har ökat kraftigt samtidigt som antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruken minskat.[10]
Kommunen har 2 324 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 290:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Dorotea kommun med 33,2 procent. Hela Sveriges befolkning ökade med 18,0 procent under samma period.[23] Dorotea kommun har alltid varit en av Sveriges mindre kommuner sett till folkmängden. År 2023 blev man den allra minsta kommunen i Sverige efter att ha krympt förbi Bjurholms kommun som tidigare var minst.[24]
Befolkningsutvecklingen i Dorotea kommun 1970–2020[23]
År
Folkmängd
1970
4 099
1975
3 966
1980
3 972
1985
3 821
1990
3 752
1995
3 617
2000
3 353
2005
3 082
2010
2 878
2015
2 740
2020
2 498
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Dorotea kommun var mellan 1974 och 1979 del av Åsele kommun.
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 281, eller 10,33 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 719 den 31 december 2016). Vilket var under riksgenomsnittet på 22 %. Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 165, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 247 den 31 december 2002).[25]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
250
9,19 %
125
125
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
31
1,14 %
14
17
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
Denna tabell redovisar födelseland för Dorotea kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[26]
Den 31 december 2016 hade 179 invånare (6,58 %), varav 100 män och 79 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[27]
Blasonering: I fält av guld en röd björn med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld.[28]