Västerås kommun – Wikipedia

Västerås kommun Västerås stad Kommun
Västerås stadshus (kommunhus)
Slogan	Mälarstaden / Alltid bästa möjliga möte[1]
Västerås kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Centralort	Västerås
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	160 675 (2024-09-30)[2]
Areal	1 137,82 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	958,36 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	179,46 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	167,66 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°37′00″N 16°32′00″Ö / 59.616666666667°N 16.533333333333°Ö / 59.616666666667; 16.533333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–) Västerås domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2080[4]
Anställda	9 725 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1980
GeoNames	2664441
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Västerås kommun (uttal (fil)) eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås som även är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges sjunde folkrikaste och centralorten är landets sjätte största tätort. Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Tillverkningsindustrin, med arbetsgivare som ABB i spetsen, har under lång tid dominerat kommunens näringsliv.

Sedan kommunen bildades 1971 har, med undantag för 1980, befolkningstrenden varit positiv. Kommunen har haft skiftande styre, men åren 2014 till 2022 har kommunen styrts av olika regnbågskoalitioner.

Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.

Vid kommunreformen 1952 bildades fem "storkommuner" i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgick Skerike landskommun i Västerås stad.

1967 införlivades Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Västerås kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Västerås i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunsammanslagningarna till Västerås kommun
före reformerna		efter reformen 1862			dito 1952		dito 1971
-1862		1863-1917	1918-45	1946-51	1952-66	1967-70	1971
härad	socken, stad	landskommun			"storkommun"		"enhetskommun"
–	Västerås stad
	Dingtuna sn	Dingtuna ln			Dingtuna ln
Tuhundra	Barkarö sn	Barkarö ln (Västerås-Barkarö 1889-)
	Lillhärads sn	Lillhärads ln
	Lundby sn	Lundby ln
	Sankt Ilians sn	Sankt Ilians ln
Norrbo	Harakers sn	Harakers ln			Skultuna ln
	Romfartuna sn	Romfartuna ln
	Skultuna sn	Skultuna ln
	Skerike sn	Skerike ln
Siende	Badelunda sn	Badelunda ln					Västerås kn
	Kungsåra sn	Kungsåra ln			Kungsåra ln
	Irsta sn	Irsta ln
	Kärrbo sn	Kärrbo ln
Yttertjurbo	Björksta sn	Björksta ln
	Ängsö sn	Ängsö ln
	Sevalla sn	Sevalla ln			Tillberga ln
	Tortuna sn	Tortuna ln
Siende	Hubbo sn	Hubbo ln
	Tillberga sn	Tillberga ln
Snevringe	Rytterne sn	Rytterne ln			Kolbäcks ln
	Kolbäcks sn	Kolbäcks ln					Hallstahammars kn
	Säby sn	Säby ln

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.^[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[8]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västmanland vid sjön Mälarens norra strand. Västerås kommun gränsar i väster till Hallstahammars kommun och Surahammars kommun samt i norr till Sala kommun, alla i Västmanlands län. I öster gränsar kommunen till Enköpings kommun i Uppsala län och har i söder maritim gräns till Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun i Södermanlands län samt i sydväst till Kungsörs kommun i Västmanlands län.

Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.

Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.

Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.

Det finns 21 naturreservat i Västerås kommun.^[9] I Asköviken-Tidö har över 260 fågelarter hittats^[10] och i Tååsen hittas växtligheter som vedtrappmossa, grön sköldmossa och svampen vedticka.^[11] Hästholmarna är ett kommunalt reservat bestående av öarna Elba, Östra holmen och Västra holmen. Skog täcker större delen av öarna men det finns även klippor, vikar med vass och sandstränder samt enstaka gamla ekar och lindar.^[12]

Åren 2015 och 2016 rankades kommunens som Årets energikommun av tidningen Aktuell hållbarhet.^[13] År 2016 rankades kommunen även som Årets miljöbästa kommun av samma tidning.^[14]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Västerås-Badelunda, Dingtuna-Lillhärad, Gideonsberg, Kungsåra, Lundby, Norrbo, Rytterne, Skerike, Tillberga, Viksäng, Västerås domkyrkoförsamling, Västerås-Barkarö och Önsta.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[15]:

De 23 distrikten i Västerås kommun
Badelunda Barkarö Björksta Dingtuna Gideonsberg Haraker Hubbo Irsta Kungsåra Kärrbo Lillhärad Lundby Romfartuna Rytterne Sevalla Skerike Skultuna Tillberga Tortuna Viksäng Västerås domkyrkodistrikt Ängsö Önsta

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det 17 tätorter i Västerås kommun.

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer).
Tätorten Kärsta och Bredsdal var delad på två kommuner: Västerås kommun (230 personer) och Enköpings kommun (31 personer).

Mandatperioden 2010 till 2014 styrde de rödgröna kommunen.^[16] Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna samman i en majoritetskoalition.^[17] Efter valet 2018 kunde den tidigare styrande koalitionen inte komma överens om en politik gör kommande mandatperiod. Kristdemokraterna byttes därför ut mot Liberalerna och partierna bildade en mittenkoalition som kallar sig Utveckling Västerås.^[18]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Västerås har sju vänorter.^[20].

Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel.^[20]

• Banja Luka, Bosnien och Hercegovina; Vänort sedan 1967
• Randers, Danmark; Vänort sedan 1947
• Lahtis, Finland; Vänort sedan 1940-talet
• Akureyri, Island; Vänort sedan 1953
• Ålesund, Norge; Vänort sedan 1947
• České Budějovice, Tjeckien; Vänort sedan 1964
• Kassel, Tyskland; Vänort sedan 1972

Asea-koncernen, nuvarande ABB, dominerade kommunens näringsliv under hela 1900-talet. I centralorten har ABB även ett antal dotterbolag och koncernen är den största privata arbetsgivaren i kommunen. Ungefär 25 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin som, exkluderar ABB, inkluderar företag som Bombardier Transportation Sweden, som tillverkar tåg, och Westinghouse Electric AB som tillverkar bränslestavar till kärnkraftsindustrin. Därtill har ett stort antal företag inom elektronik, data och verkstad vuxit upp som underleverantörer till ABB. Vestmanlands Läns Tidning (VLT) och ICA Sverige AB tillhör den grafiska industri som vuxit sig stor i centralorten. Centrallasarettet, Västra sjukhuset och kommunen är de största arbetsgivarna inom den offentliga sektorn.^[21]

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E18 och i nord-sydlig riktning av riksväg 56. I Västerås avtar riksväg 66 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även Mälarbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg mellan Stockholm och Örebro. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund har nord-sydlig riktning och trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Ludvika och Västerås med stopp även i Dingtuna samt Uven-tågets regiontåg mellan Uppsala och Linköping.

I centralorten Västerås finns stor containertrafik vid Sveriges största insjöhamn och en internationell flygplats.^[21]

År 2024 fanns 64 grundskolor i kommunen^[22] och 23 gymnasieskolor,^[23] varav 10 kommunala. Bland de kommunala återfinns exempelvis Carlforsska gymnasiet, Rudbeckianska gymnasiet, och Widénska gymnasiet.^[24] År 2016 belönades kommunen med utmärkelsen Årets skolmatskommun av White guide junior.^[25] Bland de fristående gymnasieskolorna hittas ABB Industrigymnasium,^[26] Jensen gymnasium, Klara teoretiska gymnasium, Kopparlundsgymnasiet, Kunskapsgymnasiet, Realgymnasiet och Thoren Business School.^[23]

Västerås folkhögskola, som grundades 1997, ligger nära Västerås centrum.^[27] Huvudmän är bland annat LO, ABF och Riksbyggen.^[28]

I kommunen finns också Mälardalens universitet som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 20 000 och totalt har universitetet ca 1 000 anställda. Vid universitetet bedrivs även forskning. Dåvarande Mälardalens högskola var 1999 första högskolan i världen som blev miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001 och 2006 den första i Sverige att bli arbetsmiljöcertifierad.^[29]

Kommunen har 160 675 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 6:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 37 948, eller 26,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 143 702 den 31 december 2014).^[31]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Västerås kommun 143 702 personer. Av dessa var 27 956 personer (19,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[32]

Födelseland[32]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&0115746.&&&&&0115 746
2	Finland	&&&&&&&&&&&04188.&&&&&04 188
3	Irak	&&&&&&&&&&&04097.&&&&&04 097
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02428.&&&&&02 428
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02246.&&&&&02 246
6	Somalia	&&&&&&&&&&&01755.&&&&&01 755
7	Iran	&&&&&&&&&&&01596.&&&&&01 596
8	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01516.&&&&&01 516
9	Sydamerika	&&&&&&&&&&&01383.&&&&&01 383
10	Syrien	&&&&&&&&&&&01382.&&&&&01 382
11	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0987.&&&&&0987
12	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0737.&&&&&0737
13	Polen	&&&&&&&&&&&&0734.&&&&&0734
14	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705
15	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0669.&&&&&0669
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0616.&&&&&0616
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0606.&&&&&0606
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0553.&&&&&0553
19	Norge	&&&&&&&&&&&&0527.&&&&&0527
20	Kina	&&&&&&&&&&&&0501.&&&&&0501
21	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
22	Danmark	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101
24	Island	&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027

Västerås kommun är sedan den 1 maj 2010 en del av det finska förvaltningsområdet^[33] och 2016 utsågs kommunen till Årets sverigefinska kommun av Sverigefinländarnas delegation.^[34]

Den offentliga konsten i kommunen ägs och förvaltas av Västerås konstmuseum. Den första offentliga konsten i kommunen var Carl Gustaf Qvarnströms byst av Gustav Vasa som placerades ut 1864.^[35] I syfte att göra konsten lättillgänglig har konstmuseet gjort i ordning ett flertal promenadstråk, så kallade konstpromenader, som passar olika målgrupper.^[36]

Det finns ett flertal museer i Västerås. Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum är belägna under samma tak i centrala Västerås. I utomhusmuseet Vallby friluftsmuseum visas kulturhistoria från Västmanland och på Västerås flygmuseum visas unika flygplan.^[37]

Skultuna Messingsbruk är ett företag med anor från 1600-talet. Vid företagets säte vid Svartån finns Skultuna museum.^[38]

Ett av kommunens kulturarv är Tidö slott, som uppfördes av Axel Oxenstierna. Slottet, som är byggt i "stram holländsk renässansstil", bygges på 1600-talet.^[39] Ett annat slott är Engsö slott med anor från 1100-talet. Enligt sägnen ska flera spöken hemsöka slottet.^[40]

Västerås domkyrka har anor från åtminstone år 1271. I kyrkan finns exempelvis triumfkrucifix, epitafier och Brahegraven.^[41]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307.^[42] Vapnet fastställdes för Västerås stad med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Det finns två tänkbara tolkningar av vad vapnet föreställer. Mariamonogram är en sammansmältning av A och M – Ave Maria. Västerås domkyrka har sedan 1200-talet varit helgad åt jungfru Maria. Man kan dock även tolka vapenbilden som en anspelning på ortens ursprungliga namn, Aros, det vill säga A och ros.^[43]

• Personer med anknytning till Västerås kommun
• Västerås Stadshus AB

• Wikimedia Commons har media som rör Västerås kommun.
  Bilder & media
• Västerås kommun

v • r Bostadsområden i Västerås Bostadsområden Aroslund-Blåsbo · Bjurhovda · Brandthovda-Hälla · Bäckby · Centrala staden · Djäkneberget-Stallhagen · Eriksborg-Hagaberg-Erikslund · Gideonsberg · Haga · Hammarby · Hemdal-Centrallasarettet · Jakobsberg-Pettersberg · Klockartorpet · Kristiansborg-Karlsdal · Malmaberg · Råby · Rönnby · Skallberget-Vega · Skiljebo · Skälby · Stohagen-Spantgatan · Vallby · Vetterstorp · Viksäng · Önsta-Gryta · Öster Mälarstrand-Hamre-Talltorp Övriga områden Kopparlunden · Tunbytorp · Stenby · Finnslätten · Sjöhagen · Gustavsvik Indelning enligt Områdesfakta Västerås kommun. Karta stadsdelar

v • r Västerås kommun i Västmanlands län Distrikt Badelunda · Barkarö · Björksta · Dingtuna · Gideonsberg · Haraker · Hubbo · Irsta · Kungsåra · Kärrbo · Lillhärad · Lundby · Romfartuna · Rytterne · Sevalla · Skerike · Skultuna · Tillberga · Tortuna · Viksäng · Västerås domkyrkodistrikt · Ängsö · Önsta Tätorter Barkarö · Dingtuna · Enhagen-Ekbacken · Harkie · Hustahöjden · Irsta · Kvicksund (del av) · Kärsta och Bredsdal · Lycksta · Malmen · Munga · Skultuna · Stora Skogstorp · Tidö-Lindö · Tillberga · Tortuna · Västerås · Örtagården Småorter Badelunda Myrby · Brustorpet · Fredrikslund · Fröholmen · Gesala · Hedensberg · Kylla · Litslunda · Lospånga by · Nybynäs · Orresta · Romfartuna kyrkby · Skattgården · Skyttebo · Skästa hage · Stensjö hagar · Vrånga syd · Åkesta · Älby · Ändesta Övriga orter Abelsberg · Altona · Barkaröby · Bysingsberg · Gångholmen · Haraker · Hökåsen · Kungsbyn · Roligheten · Roparudden · Råstock · Sevalla · Svanå · Svenbo · Tibble

v • r Kommuner i Västmanlands län Arboga · Fagersta · Hallstahammar · Kungsör · Köping · Norberg · Sala · Skinnskatteberg · Surahammar · Västerås Se även: Lista över Sveriges kommuner