34 Pegasi – Wikipedia

34 Pegasi
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPegasus
Rektascension22t 26m 37,37059s[1]
Deklination+04° 23′ 37,6056″[2]
Skenbar magnitud ()+5,76 (V)[3], +5,81 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF7 V[4] eller F8 IV-V[5] + K4[6]
B–V0,519 ± 0,005[7]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,50 ± 0,2[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +307,781 ± 0,371[1] mas/år
Dek.: +47,533 ± 0,336[1] mas/år
Parallax ()24,9028 ± 0,1794[1]
Avstånd131,0 ± 0,9  (40,2 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()2,85[5]
Detaljer
Massa1,33[8] M
Radie2,25+0,07-0,08[1] R
Luminositet6,7 ± 0,1[1] L
Temperatur6 200+110-100[1] K
Metallicitet-0,04 ± 0,02(Fe/H)[3] dex
Vinkelhastighet8,4 ± 1,0[5] km/s
Ålder3,22[9] miljarder år
Andra beteckningar
2MASS J22263738+0423375[10], ASCC 1176739[10], BD+03 4705[10], CCDM J22266+0424AB[10], GC 31355[10], GCRV 14105[10], HD 212754[10], HIC 110785[10], HIP 110785[10], HR 8548[10], LSPM J2226+0423[10], LTT 16573[10], NLTT 53853[10], PLX 5425[10], PPM 173049[10], ROT 3265[10], SAO 127529[10], TD1 29083[10], TYC 563-833-1[10], UBV 19186[10], uvby98 100212754[10], YZ 4 7771[10], YPAC 214[10], ADS 15935 A[10], CCDM J22266+0424A[10], GJ 9782 A[10], HD 212754A[10], IDS 22215+0353 A[10], UCAC3 189-285171[10], UCAC4 472-127561[10], WDS J22266+0424A[10], SBC9 3511[10], Gaia DR2 2707385278448285696[10], WEB 19846[10], 34 Peg, Gaia DR3 2707385278448285696[10], TIC 265917815[10] och AG+04 3028[10][11]

34 Pegasi, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[9] belägen i den södra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud på ca 5,76[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 24,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 131 ljusår (ca 40 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –13,5 km/s.[3] Stjärnan har katalogiserats som medlem i stjärnhopen Hyaderna,[12] även om dess medlemsstatus fortfarande är ifrågasatt.[6]

Primärstjärnan 34 Pegasi Aa är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F7 V[4] eller F8 IV-V.[5] Den har en massa som är ca 1,3[8] solmassor, en radie som är ca 2,3[1] solradier och utsänder ca 6,7[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 200 K.[1]

Den innersta delen av trippelstjärnan är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av 2,55 år och en excentricitet på 0,44.[5] En tredje stjärna har en svagt definierad omloppsbana med en period av ca 420 år runt huvudparet.[13] Följeslagaren, 34 Pegasi Ab, till primärstjärnan är troligen en röd dvärgstjärna[6] med en massa av ca 29 procent av solens massa.[5] Följeslagaren 34 Pegasi B har 53 procent[14] av solens massa och en spektralklass kring K4.[6] År 2015 låg den med en vinkelseparation av 3,90 ± 0,02 bågsekunder vid en positionsvinkel på 226,2 ± 0,8° från det inre paret.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 34 Pegasi, 30 juni 2020.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 34 Peg – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=34+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 15 december 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b] Houk, N.; Swift, C. (1999), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars", Michigan Spectral Survey, 5, Bibcode:1999MSS...C05....0H.
  5. ^ [a b c d e f] Willmarth, Daryl W.; et al. (August 2016), "Spectroscopic Orbits for 15 Late-type Stars", The Astronomical Journal, 152 (2): 13, Bibcode:2016AJ....152...46W, doi:10.3847/0004-6256/152/2/46, 46.
  6. ^ [a b c d] Griffin, R. F. (February 2010), "Spectroscopic binary orbits from photoelectric radial velocities - Paper 210: Psi2 Aurigae and 34 Pegasi", The Observatory, 130 (1): 17–32, Bibcode:2010Obs...130...17G.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=110785. Läst 15 december 2019. 
  8. ^ [a b] Luck, R. Earle (January 2017), "Abundances in the Local Region II: F, G, and K Dwarfs and Subgiants", The Astronomical Journal, 153 (1): 19, arXiv:1611.02897, Bibcode:2017AJ....153...21L, doi:10.3847/1538-3881/153/1/21, 21.
  9. ^ [a b c] Roberts, Lewis C., Jr.; et al. (March 2017), "Continued Kinematic and Photometric Investigations of Hierarchical Solar-type Multiple Star Systems", The Astronomical Journal, 153 (3): 7, arXiv:1701.05865, Bibcode:2017AJ....153..100R, doi:10.3847/1538-3881/153/3/100, 100.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  11. ^ "34 Peg". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-12-01.
  12. ^ Eggen, Olin J. (October 1992), "The Hyades Supercluster in FK5", Astronomical Journal, 104: 1482, Bibcode:1992AJ....104.1482E, doi:10.1086/116333.
  13. ^ Tokovinin, Andrei; Horch, Elliott P. (November 2016), "Speckle Interferometry of Secondary Components in Nearby Visual Binaries", The Astronomical Journal, 152 (5): 7, arXiv:1608.06586, Bibcode:2016AJ....152..116T, doi:10.3847/0004-6256/152/5/116, 116.
  14. ^ Tokovinin, Andrei (2014), "From Binaries to Multiples. II. Hierarchical Multiplicity of F and G Dwarfs", The Astronomical Journal, 147 (4): 87, arXiv:1401.6827, Bibcode:2014AJ....147...87T, doi:10.1088/0004-6256/147/4/87.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]