HD 219828 – Wikipedia
HD 219828 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Pegasus |
Rektascension | 23t 18m 46,7342s[1] |
Deklination | 18° 38′ 44,6152″[1] |
Skenbar magnitud () | +8,04 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G0 IV[2] |
B–V | +0,65[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -24,14 ± 0,17[2] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -5,075 ± 0,139[1] mas/år Dek.: 6,037 ± 0,067[1] mas/år |
Parallax () | 13,6489 ± 0,0660[1] |
Avstånd | 239 ± 1 lå (73,3 ± 0,4 pc) |
Absolut magnitud () | 3,74[2] |
Detaljer | |
Massa | 1,24[2] M☉ |
Radie | 1,70[2] R☉ |
Luminositet | 2,94[2] L☉ |
Temperatur | 5 000 – 6 000[2] K |
Metallicitet | 0,18 ± 0,05 (Fe/H)[2] dex |
Ålder | 6,5 ± 0,8[2] miljarder år |
Andra beteckningar | |
AG+18 2369, BD+17 4896, GSC 01716-01182, HIC 115100, HIP 115100, 2MASS J23184673+1838445, PPM 142390, SAO 108536, TYC 1716-1182-1, uvby98 100219828, Gaia DR2 2824958015312906240, Gaia DR1 2824958011016526720 [3][4] |
HD 219828 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud av ca 8,04[4] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 13,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 239 ljusår (ca 73 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på -24 km/s.[5]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]HD 219828 är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G0 IV.[2] Den har en massa som är ca 1,2[2] solmassor, en radie som är ca 1,7[2] solradier och har ca 2,9 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 000 - 6 000 K.[2]
Planetsystem
[redigera | redigera wikitext]År 2007 rapporarterade Melo en planet av Neptunusstorlek som kretsar kring stjärnan. Enligt författaren kan planeten, förutsatt att man antar en jordliknande stenplanet,[6] ha en radie av 2,2 gånger jordens. Detta kunde ytterligare bevisas om transitering observerades, men som författarna säger är det en svår uppgift.[5] Vid denna tidpunkt föreslogs att en bäst anpassad omloppsbana tyder på närvaro av en ytterligare planet (hittills obekräftad) med 70 procent av Jupiters massa, trolig omloppsseparation av 0,68 astronomiska enheter och en excentrisk bana (e = 0,3). År 2016 bekräftade ytterligare analyser av radiella hastighetsdata närvaro av en yttre planet som var större och mer excentrisk än man ursprungligen antagit. Med hög excentricitet och ett högt massförhållande mellan de två planeterna är systemet ganska unikt.[7] Planeten HD 219828 c är också ett potentiellt mål för GAIA-astrometri eller atmosfärskarakterisering med direktavbildning eller spektroskopi med hög upplösning.
(AE) | (d) | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 219828, 25 november 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] https://www.universeguide.com/star/115100/hd219828. Hämtad 2020-11-25.
- ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+219828. Hämtad 2020-11-25.
- ^ [a b] "HD 219828". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2018-12-19.
- ^ [a b] Melo, C.; et al. (2007). "A new Neptune-mass planet orbiting HD 219828". Astronomy and Astrophysics. 467 (2): 721–727. arXiv:astro-ph/0702459. Bibcode:2007A&A...467..721M. doi:10.1051/0004-6361:20066845.
- ^ Valencia; Oconnell, R; Sasselov, D (2006). "Internal structure of massive terrestrial planets". Icarus (Submitted manuscript). 181 (2): 545–554. arXiv:astro-ph/0511150. Bibcode:2006Icar..181..545V. doi:10.1016/j.icarus.2005.11.021.
- ^ N. C. Santos; A. Santerne; J. P. Faria; J. Rey; A. C. M. Correia; J. Laskar; S. Udry; V. Adibekyan; F. Bouchy; E. Delgado-Mena; C. Melo; X. Dumusque; G. Hébrard; C. Lovis; M. Mayor; M. Montalto; A. Mortier; F. Pepe; P. Figueira; J. Sahlmann; D. Ségransan; S. G. Sousa (2016). "An extreme planetary system around HD219828. One long-period super Jupiter to a hot-neptune host star". Astronomy & Astrophysics. 592: A13. arXiv:1605.06942. Bibcode:2016A&A...592A..13S. doi:10.1051/0004-6361/201628374.