Gustav Hertz – Wikipedia

Gustav Hertz
Gustav Hertz, 1915.
Född	Gustav Ludwig Hertz 22 juli 1887[1][2][3] Hamburg[4]
Död	30 oktober 1975[1][2][3] (88 år) Östberlin[5], Östtyskland
Begravd	Friedhof Ohlsdorf[6][7] kartor
Medborgare i	Östtyskland, Sovjetunionen och Tyska riket
Utbildad vid	Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, 1911[8] Münchens universitet, 1909[8] Göttingens universitet, 1908[8] Humboldt-Universität zu Berlin[9] Gelehrtenschule des Johanneums
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare
Arbetsgivare	Humboldt-Universität zu Berlin (1913–1920)[8] Philips (1920–1925)[8] Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg (1925–1928)[8] Technische Universität Berlin (1928–1935)[8] Siemens AG (1935–1945)[8] Sukhumiinstitutet för fysik och teknologi (1945–1954)[10] Leipzigs universitet (1954–1961)[8]
Noterbara verk	Franck-Hertz försök
Maka	Ellen Dihlmann
Barn	Hellmuth Hertz (f. 1920)
Släktingar	Heinrich Hertz
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1925)[11][12] Max Planck-medaljen (1951) Statliga Stalinpriset (1951) Helmholtz-medaljen (1959) Framstående vetenskapsman av folket (1959) DDRs nationalpris Fäderneslandets förtjänstorden i guld Arbetets Röda Fanas orden
Redigera Wikidata

Gustav Hertz, född 22 juli 1887 i Hamburg, död 30 oktober 1975 i Berlin, var en tysk vetenskapsman, professor och nobelpristagare. Han var brorson till Heinrich Hertz.

Hertz föddes i Hamburg och studerade vid universiteten i Göttingen, München och Berlin tills han utexaminerades 1911. 1913 påbörjade han en tjänst som forskningsassistent vid Berlins universitet, men var tvungen att lämna tjänsten redan året därpå på grund av första världskriget. Under kriget skadades Hertz allvarligt, men kunde ändå återvända till Berlin 1917 där han nu fick tjänst som "Privatdocent". Mellan 1920 och 1925 arbetade han i fysiklaboratoriet vid Philips lampfabrik i Eindhoven.

1925 blev Hertz vald till professor och chef för Institutet för fysik vid Halles universitet, där han stannade till 1928 innan han återigen flyttade till Berlin för att bli chef för Institutet för fysik vid Technische Hochschule Berlin. Av politiska skäl lämnade han den akademiska världen 1935 för att istället verka i industrin genom sin tjänst som chef för Siemens forskningslaboratorium.

Vid krigsslutet 1945 valde Hertz att flytta till Sovjetunionen, där han arbetade till 1954, då han tilläts att flytta till Östtyskland och fick tjänst som forskningsbas för Institutet för fysik vid Karl-Marx-Universität i Leipzig. Där stannade han till sin pension.

Hertz mottog 1925 Nobelpriset i fysik tillsammans med professor James Franck för deras upptäckt om de lagar som styr vid en kollision mellan en elektron och en atom (Franck-Hertz försök) och 1951 Max Planck-medaljen med James Franck.

Gustav Hertz var far till Hellmuth Hertz och farfar till Hans Hertz.

• Wikimedia Commons har media som rör Gustav Hertz.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1925
• Nobelprize.org, Gustav Hertz – biografi

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023) · Hopfield, Hinton (2024)