Peter Grünberg – Wikipedia

Peter Grünberg
Född	18 maj 1939 Plzeň
Död	7 april 2018 Jülich
Nationalitet	Tysk
Medborgare i	Tyskland[1]
Utbildad vid	Darmstadts tekniska universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität Kölns universitet
Sysselsättning	Fysiker[2][3], lärare[3], universitetslärare, forskare[4]
Befattning
Professor
Arbetsgivare	Kölns universitet Forschungszentrum Jülich Gwangju Institute of Science and Technology Carleton University (1969–1972)
Barn	3
Föräldrar	Theodor Grünberg
Utmärkelser
James C. McGroddy-priset för nya material (1994)[5] IUPAP Magnetism Award and Néel Medal (1994)[4] EPS Europhysics Prize (1997)[6] Tyska framtidspriset (1998) Ritter von Gerstner-medaljen (2003) Clarivate Citation Laureates (2006)[7] Europeiska uppfinnarpriset (2006) Wolfpriset i fysik (2006)[8] Stern–Gerlach Medal (2007) Nobelpriset i fysik (2007)[9][10] Japanpriset (2007) Hedersdoktor vid Saarlands universitet (2008)[11] Hedersmedborgare (2008)[12] Nordrhein-Westfalens Förtjänstorden (2008) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (2008) Stadens Plzeňs medalj (2008)[13] Hall of Fame för tysk forskning (2009) Hedersledamot (2011)[12] Vänskapspriset (2016) Hedersdoktor vid RWTH Aachen
Redigera Wikidata

Peter Grünberg, född 18 maj 1939 i Pilsen i Böhmen-Mähren (i nuvarande Tjeckien), död 7 april 2018 i Jülich i Nordrhein-Westfalen, var en tysk fysiker.^[14][15] Han mottog 2007 års Nobelpris i fysik tillsammans med Albert Fert "för upptäckten av jättemagnetoresistans".^[16]

Grünberg föddes i Pilsen under den nazi-tyska ockupationen av Tjeckoslovakien. Familjen, liksom majoriteten av den tysktalande befolkningen i Pilsen, utvisades av den tjeckiska regeringen efter andra världskriget, och bosatte sig i Lauterbach (Hessen) i västtyska Hessen, där Grünberg fick sin gymnasieutbildning. Han studerade sedan först vid Johann Wolfgang Goethe-universitetet i Frankfurt am Main och sedan vid Darmstadts tekniska universitet där han 1969 tog sin doktorsexamen.^[14] Han tillbringade därefter tre år vid Carleton University i Ottawa, Kanada innan han återvände till Tyskland. 1972 började han vid institutet för fasta tillståndets fysik vid Forschungszentrum Jülich och var där en ledande forskare inom tunnskiktsteknologi och magnetism fram till sin pensionering 2004.^[14]

Grünberg tilldelades 2006/2007 Wolfpriset i fysik tillsammans med Fert.^[17]

1988 upptäckte Grünberg, parallellt med och oberoende av den franske forskaren Albert Fert, den så kallade jättemagnetoresistansen, ett kvantmekaniskt fenomen i tunna skikt av magnetiska material. Fenomenet har bland annat gjort det möjligt att konstruera de mycket små och kompakta hårddiskar som används i moderna PC.

• Nobelprize.org, Peter Grünberg – självbiografi
• Populärvetenskaplig information på svenska (KVA)

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023) · Hopfield, Hinton (2024)