Kristdemokraterna (Sverige) – Wikipedia

Kristdemokraterna
Kristdemokraternas logotyp
Förkortning	KD
Land	Sverige
Partiordförande	Ebba Busch
Partisekreterare	Liza-Maria Norlin
Gruppledare	Camilla Brodin
Grundat	20 mars 1964
Huvudkontor	Munkbron 1, Stockholm
Antal medlemmar	23 707 (år 2023)[1] (5)
Politisk ideologi	Kristdemokrati Socialkonservatism Värdekonservatism
Politisk position	Höger[2]
Internationellt samarbetsorgan	Kristdemokratiska Internationalen Internationella Demokratiska Unionen
Europeiskt samarbetsorgan	Europeiska folkpartiet (EPP)
Politisk grupp i Europaparlamentet	EPP-gruppen
Färg(er)	Vit, blå
Ungdomsförbund	Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)
Studentförbund	Kristdemokratiska studentförbundet (KSF)
Kvinnoförbund	Kristdemokratiska kvinnoförbundet
Riksdagen (2022)[3]
Röstandel	5,34 procent
Mandat	19 / 349
Regionfullmäktige (2022)[4][5]
Röstandel	7,31 procent
Mandat	133 / 1 720
Kommunfullmäktige (2022)[4][5]
Röstandel	5,36 procent
Mandat	755 / 12 614
Europaparlamentet (2024)[6]
Röstandel	5,71 procent
Mandat	1 / 21
Webbplats
www.kristdemokraterna.se
Svensk politik Politiska partier Val

Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, bildat 1964.^[7] På partiets valsedlar anges partibeteckningen Kristdemokraterna men partiets formella juridiska beteckning är Kristdemokratiska partiet.^[8][9] Partiet satt i regering 1991–1994, 2006–2014 och gör det åter sedan 2022. Partiledare är sedan 25 april 2015 Ebba Busch.

Kristdemokraterna beskrev sig ursprungligen som ett icke-socialistiskt parti, men ville inte heller betecknas som borgerligt, men tog ställning för en borgerlig regering när de inledde ett valsamarbete 1985 med Thorbjörn Fälldins centerparti.

Idag betecknar Kristdemokraterna sig som ett "värdeorienterat idéparti" som "står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund" och hävdar sig till den kontinentala kristdemokratiska traditionen med idéer som personalism, människan och hennes ofullkomlighet, förvaltarskap, subsidiaritet och solidaritet.^[10] Partiet profilerar sig främst inom vård, omsorg, familje- och äldrefrågor, integration samt kriminalpolitik.^[11]

Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser man vara grunden för det goda samhället.

Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och den ekonomiska politiken vilken innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.

Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina systerpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet vilken de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från.^[10] Partiet har dock under en längre tid försökt närma sig denna kontinentala, katolskt sprungna kristdemokrati, som också har idémässiga kopplingar till konservatismen.^[12]

Kristdemokraterna sätter människovärdet främst och vill prioritera det som är nödvändigt för att bygga ett samhälle som håller ihop.^[13] Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitik, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, integrationsfrågor, kriminalpolitik samt gles- och landsbygdspolitik.^[11] Partiets prioriterade frågor är vården, äldrefrågorna och tryggheten.^[13]

Under lång tid var bistånd en av Kristdemokraternas kärnfrågor, men partiet har släppt enprocentsmålet. Tidigare var även anhöriginvandring, samt rehabilitering och återintegrering i samhället efter avtjänat straff, viktiga profilfrågor.^[14]

Under valrörelsen 2006 profilerade de sig starkt för sänkt bensinpris^[15][16] och för slopad fastighetsskatt. Under den kommande mandatperioden var de en drivande faktor inom Alliansen till att avskaffa fastighetsskatten, som togs bort den 1 januari 2008.^[17] Kristdemokraterna är emot att införa en flygskatt^[18] och emot höjd bensinskatt.^[19]

Kristdemokraterna förespråkar en familjepolitik som innebär att barnens omhändertagande främst är familjens ansvar, snarare än staten eller andra politiska instanser. Genom exempelvis vårdnadsbidraget ska familjen själv få en möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, samt även en barnomsorgspeng så att föräldrar kan välja olika former av barnomsorg. De vill se en fri föräldraförsäkring där familjen kan välja själv hur ledighetsveckorna ska fördelas.^[20][21]

Kristdemokraterna är för könsneutrala äktenskap, men vill överlåta äktenskapsbegreppet till civilsamhället och för att tydligare skilja på kyrka och stat i lagstiftningen. År 2015 antog Kristdemokraternas riksting en motion som ställde sig bakom lagstiftningen som tillåter samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.^[22]

Inom hälso- och sjukvårdspolitiken vill Kristdemokraterna avskaffa regionerna och förstatliga hälso- och sjukvården för att effektivsera samt kunna garantera en likvärdig vård i hela landet.^[23] De vill även återinföra den så kallade "kömiljarden" som en morot att minska vårdköerna.^[24]

Partiet står bakom nuvarande svensk abortlagstiftning.^[25][26]

Kristdemokraterna vill utöka jobbskatteavdraget till riktade grupper; för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, för unga, för småbarnsföräldrar samt för personer över 64 år.^[27][21] De vill införa ett förhöjt bostadstillägg för pensionärer.^[28]

Inom företagspolitiken vill Kristdemokraterna bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. De vill även utöka taket i RUT-avdraget till 75 000 kr, samt vidga RUT till att också omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster för att stimulera branschen och skapa nya jobb.^[27]

Inom kriminalpolitiken värnar Kristdemokraterna proportionalitetsprincipen och vill se straff i relation till den kränkning som brottsoffret utsatts för. De förespråkar skärpta straff för vålds- och sexualbrott. De vill stärka arbetet mot hedersvåld och var pådrivande i att införa hedersbrott som en särskild brottsrubricering. De vill tillåta anonyma vittnen i rättegångar kopplade till organiserad brottslighet. De vill se ökade resurser till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket.^[29]

Inom utbildningspolitiken vill Kristdemokraterna se ökade resurser till skolor i utsatta områden för att uppnå ökad likvärdighet mellan skolor. De vill se ett lönelyft för lärartjänster i utanförskapsområden för att öka kvaliteten. De är för friskolor och det fria skolvalet. De vill satsa på särskilda utbildningsträffar för föräldrar där dessa ska få information om skolvalet och hur de kan stötta sina barn i skolarbetet.^[30] De vill utöka antalet idrottstimmar i skolan från 500 till 700. De vill att nationella prov ska rättas externt och på ett tydligare sätt än idag kopplas till elevens slutbetyg, detta för att främja rättvisande betyg.^[30]

Inom äldreomsorgen lyfter Kristdemokraterna särskilt upp de äldres rätt till ett värdigt liv. De vill införa en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Äldre ska även kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldreboende.^[28]

Kristdemokraterna antog sitt nuvarande partinamn 1996. Det ersatte då namnet Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) som använts från 1987, och som i sin tur hade ersatt namnet Kristen demokratisk samling (KDS) som partiet antog vid grundandet 1964.

År 1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter (vilket då motsvarade cirka 30 % av Sveriges befolkning), och därmed var Sveriges största namninsamling genom tiderna sett till befolkningsantal, drevs förslaget igenom i riksdagen, vilket skapade mycket kritik.

Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling (KDS) den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.

Under sina första två decennier var KDS ett småparti utan riksdagsmandat. Riksdagsledamoten Dagmar Heurlin lämnade dock Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) under pågående mandatperiod i maj 1968 och gick med i KDS. Även om hon formellt sett då var partilös, en så kallad "politisk vilde", fram till riksdagens upplösning i oktober samma år, kan hon därmed göra anspråk på att vara "den första KDS:aren i riksdagen".

Efter att Ekstedt avlidit 1972 valdes Alf Svensson på rikstinget 1973 till ny partiordförande.

År 1985 hade Kristen demokratisk samling (KDS) en valsamverkan med Centern som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att det borgerliga blocket med hjälp av KDS skulle kunna få en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev i en bemärkelse en framgång för KDS, då man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet. Dock fick man inte riksdagsledamöter i proportion till den andel röster som tillfallit KDS inom ramen för den gemensamma valbeteckningen, och en stor del av partiets ledning ansåg sig därmed ha tjänat mindre på samarbetet än vad man gav till Centerpartiet i form av nya röster.

År 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS).

År 1991 kom partiet för första gången över fyraprocentsspärren och tog därmed plats i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten regeringen Carl Bildt där KdS fick tre statsråd. Tre år senare, i riksdagsvalet 1994, var partiet dock nära att åka ur riksdagen men de höll sig kvar med ett valresultat bara något över fyraprocentsspärren.

År 1996 bytte partiet åter namn, nu till det nuvarande Kristdemokraterna.^[8] I riksdagsvalet 1998 uppnådde partiet sitt hittills bästa valresultat i ett riksomfattande val med 11,8 procent av rösterna.

I april 2004 lämnade Alf Svensson partiledarposten efter drygt 30 år för att efterträdas av Göran Hägglund.

Kristdemokraterna deltog i det borgerliga samarbetet Allians för Sverige (vardagligt "Alliansen") som skapades 2004. Alliansen vann riksdagsvalet 2006 och bildade en regering, regeringen Reinfeldt, som satt fram till 2014. I den hade Kristdemokraterna tre statsrådsposter, besatta av Göran Hägglund (2006–2014), Maria Larsson (2006–2014), Mats Odell (2006–2010) och Stefan Attefall (2010–2014).

I oktober 2011 accepterade Mats Odell de nomineringar han hade fått till posten som partiledare för Kristdemokraterna och utmanade därmed Göran Hägglund om partiledarskapet. På ett extra riksting den 28 januari 2012 fick Hägglund förnyat förtroende på posten som partiledare.^[31]

Göran Hägglund efterträddes 25 april 2015 som partiledare av Ebba Busch Thor. Övriga kandidater till partiledarposten var Jakob Forssmed,^[32] och i ett tidigare skede Acko Ankarberg Johansson, som båda dock drog tillbaka sina kandidaturer.^[33] Även Lars Adaktusson hade nominerats men tackat nej.^[34]

Kristdemokraternas riksting fattade den 9 oktober 2015 beslutet att partiet skulle lämna den så kallade decemberöverenskommelsen.^[35]

Under mandatperioden 2014–2018 låg Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under 4%-spärren (i juni 2018 så lågt som 2,4 procent i Sifos mätning). Inför riksdagsvalet 2018 den 9 september 2018 lyckades man dock valspurta, och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,37 procent.^[36][37]

Sedan riksdagsvalet 2022 ingår partiet i regeringen Kristersson med sex statsråd.

Från 1996 till 2017 hade Kristdemokraterna en vitsippa som partisymbol.^[38] År 2017 bytte partiet till en grafiskt enkel blåvit logotyp baserad på de båda bokstäverna K och D.^[39]

Partiets organisation består av tre nivåer: partiavdelning, partidistrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på partiavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för partidistrikts- och riksorganisationsnivå.

Vid alla tre nivåer finns en styrelse som väljs av respektive partiavdelningsårsmöte, partidistriktsårsmöte eller riksting. Därtill har de tre associerade förbunden rätt att utse varsin ledamot och ersättare på respektive organisationsnivå.

Namn		Bild	Född	Tillträde	Avgick
	Birger Ekstedt		19 december 1921	1964	avliden 5 juli 1972
	Alf Svensson		1 oktober 1938	januari 1973	3 april 2004
	Göran Hägglund		27 januari 1959	3 april 2004	25 april 2015
	Ebba Busch		11 februari 1987	25 april 2015	nuvarande

1964–1968	Lewi Pethrus, därefter "hedersordförande"
1968–1979	Åke Gafvelin
1979–1982	Ernst Johansson
1982–1985	Maj-Lis Palo
1985–1993	Jan Erik Ågren (riksdagsledamot 1991–1994)
1993–2003	Inger Davidson
2003–2015	Maria Larsson
2015–	Jakob Forssmed

1965–1976	Sven Enlund
1976–1979	Jona Eriksson
1979–1982	Maj-Lis Palo
1982–1987	Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002, 2006–)
1987–1989	Rose-Marie Frebran (riksdagsledamot 1991–2002)
1989–1990	Britt-Marie Laurell
1990–1993	Ingrid Näslund (riksdagsledamot 1991–2000)
1993–2003	Anders Andersson (landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län 2002–2006)
2003–2004	Göran Hägglund
2004–2012	Mats Odell
2012–2015	David Lega
2015–2017	Emma Henriksson
2017–2019	Lars Adaktusson
2019–	Bengt Germundsson

1964–1972	Bertil Carlsson
1972–1978	Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002)
1978–1985	Per Egon Johansson
1985–1989	Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000)
1989–1991	Inger Davidson
1991–1993	Lars Lindén (riksdagsledamot 2002–2008)
1993–1994	Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000)
1994–2002	Sven Gunnar Persson (riksdagsledamot 2002–2008)
2002–2006	Urban Svensson
2006–2010	Lennart Sjögren
2010–2018	Acko Ankarberg Johansson
2018–2022	Peter Kullgren
2022–2023	Johan Ingerö
2023–	Liza-Maria Norlin

Ordinarie^[40]
Presidium

• Ebba Busch, partiordförande
• Jakob Forssmed, 1:e vice partiordförande
• Bengt Germundsson, 2:e vice partiordförande

Ledamöter

• Lili André, riksdagsledamot
• Gudrun Brunegård, riksdagsledamot
• Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister
• Hans Eklind, riksdagsledamot
• Torsten Elofsson, riksdagsledamot
• Sarah Kullgren, KDK:s förbundsordförande
• Elisabet Lann, kommunalråd i Göteborg
• David Lega, Europaparlamentariker
• Lars O Molin, KD Seniors förbundsordförande
• Mikael Oscarsson, riksdagsledamot
• Désirée Pethrus, regionråd i Region Stockholm
• Anders Sellström, fd riksdagsledamot
• Sara Skyttedal, Europaparlamentariker
• Erik Slottner, civilminister
• Nike Örbrink, KDU:s förbundsordförande

Ersättare^[40]

• Yusuf Aydin, riksdagsledamot
• Soheila Fors, ledamot av kommunfullmäktige i Karlskoga
• Ella Kardemark, kommunalråd i Halmstad
• Per Landgren, fd riksdagsledamot
• Birgitta Sacrédeus, regionråd i Region Dalarna
• Stefan Sarmes, KDU:s vice förbundsordförande
• Birgitta Södertun, KD Seniors vice förbundsordförande
• Eva Wallin, fd riksdagsledamot
• Patrik Åkesson, ledamot av regionfullmäktige i Kronoberg

Kristdemokraterna får sin största inkomst från det statliga partistödet.^[41]

• Kristdemokratiska Ungdomsförbundet
• Kristdemokratiska Studentförbundet

• Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Partiet har en oberoende nomineringsgrupp i kyrkovalet

• Kristdemokrater för en levande kyrka

• Kristdemokratiska Seniorförbundet

• Studieorganisationen Framtidsbildarna

• Kristdemokratiskt Internationellt Center arbetar med demokratiutveckling i andra länder.
• Stiftelsen Civitas är ett oberoende idéinstitut som följer kristdemokratiska politiska traditionen.

Kristdemokraterna ägde, via Samhällsgemenskaps Förlags AB, tidningen Poletik, som lades ned 2016.^[42] Partiet utgav tidigare tidskriften Kristdemokratisk Debatt mellan åren 1992 och 2003 och Kristdemokraten 1979 till 2015.^[43][44] Kristdemokraterna ger även ut tidningen Vardagsliv fyra gånger om året.

I Europaparlamentet är Kristdemokraterna en del av Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Partiet är medlem av det Europeiska folkpartiet, Internationella Demokratiska Unionen och Kristdemokratiska internationalen.

Kristdemokraterna fick in sin första representant i riksdagen 1985 genom en valsamverkan med Centerpartiet. De kom in under eget namn 1991, och har varit ett riksdagsparti sedan dess.

Partiet är det sjätte största i Sveriges riksdag efter att i riksdagsvalet 2022 fått 5,3 procent av rösterna. Partiet hade sitt starkaste stöd i Jönköpings län, Kalmar län, Västra Götalands läns östra valkrets och Västra Götalands läns södra valkrets.

Valår	%	Mandat
1964	1,78 procent	0 av 230
1968	1,50 procent	0 av 230
1970	1,80 procent	0 av 350
1973	1,75 procent	0 av 350
1976	1,36 procent	0 av 349
1979	1,39 procent	0 av 349
1982	1,87 procent	0 av 349
1985*	2,64 procent	1 av 349
1988	2,94 procent	0 av 349
1991	7,14 procent	26 av 349
1994	4,07 procent	15 av 349
1998	11,77 procent	42 av 349
2002	9,15 procent	33 av 349
2006	6,59 procent	24 av 349
2010	5,60 procent	19 av 349
2014	4,57 procent	16 av 349
2018	6,32 procent	22 av 349
2022	5,34 procent	19 av 349

*Vid valet 1985 var Kristdemokraterna i valsamverkan med Centerpartiet under beteckningen "Centern".

Kristdemokraterna har ända sedan grundandet haft sitt starkaste fäste i Jönköpings läns valkrets och då främst i det område som brukar kallas svenska bibelbältet. Detta är ett område med en stark kyrklig tradition och en djupt rotad kristen tro. Detta har helt naturligt lett till att kristdemokraterna är starka i dessa områden, då de anses ta vara på de kristna värdena. I kommunerna Sävsjö, Gnosjö, Aneby och Vaggeryd har detta lett till ett mycket starkt stöd. Röstsiffrorna för kristdemokraterna i dessa kommuner uppgår till nära eller över 25 % av rösterna, vilket leder till att de får mycket starkt inflytande.

• 
  1973
• 
  1976
• 
  1979
• 
  1982
• 
  1988
• 
  1991
• 
  1994
• 
  1998
• 
  2002
• 
  2006
• 
  2010
• 
  2014
• 
  2018

1991–2002	Göran Hägglund
2002–2010	Stefan Attefall
2010–2012	Mats Odell
2012–2015	Emma Henriksson
2015–2022	Andreas Carlson
2022–	Camilla Brodin

• Jerzy Einhorn, 1991-1994, cancerläkare
• Peter Althin, 2002–2006, rättspolitisk talesperson
• Aron Modig, 2014-2018, ungdomsförbundets ordförande 2011–2013
• Christian Carlsson, 2018-2019, ungdomsförbundets ordförande 2013–2018

Valår	%
1966	1,94 procent
1970	1,93 procent
1973	2,07 procent
1976	1,93 procent
1979	2,04 procent
1982	2,40 procent
1985	1,99 procent
1988	3,05 procent
1991	7,00 procent
1994	3,74 procent
1998	9,98 procent
2002	8,20 procent
2006	6,65 procent
2010	5,01 procent
2014	5,17 procent
2018	7,11 procent
2022	7,3 procent

Valår	%
1966	1,52 procent
1970	1,84 procent
1973	2,07 procent
1976	1,96 procent
1979	2,09 procent
1982	2,42 procent
1985	2,01 procent
1988	2,80 procent
1991	5,78 procent
1994	3,21 procent
1998	8,00 procent
2002	7,09 procent
2006	5,80 procent
2010	4,36 procent
2014	3,98 procent
2018	5,20 procent
2022	5,4 procent

Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Kristdemokrater för en levande kyrka (KR).

I Europaparlamentsvalet 2019 erhöll Kristdemokraterna 8,6 procent av rösterna och två mandat i Europaparlamentet. Partiets två europaparlamentariker blev Sara Skyttedal och David Lega.^[6] I EU-valet 2024 minskade partiet till 5,7 procent och miste ett av sina två mandat. Ny EU-parlamentariker blev Alice Teodorescu Måwe.

Valår	%	Mandat
1995	3,98 procent	0 av 22
1999	7,64 procent	2 av 22
2004	5,68 procent	1 av 19
2009	4,68 procent	1 av 18
2014	5,93 procent	1 av 20
2019	8,62 procent	2 av 20
2024	5,71 procent	1 av 21

• Holger Gustafsson, 1995–1995 (utsedd av riksdagen)
• Anders Wijkman, 1999–2009
• Lennart Sacrédeus, 1999–2004
• Alf Svensson, 2009–2014
• Lars Adaktusson, 2014–2018
• Anders Sellström, 2018–2019
• Sara Skyttedal, 2019–2024, ledamot ITRE, ledamot EMPL, ledamot LIBE, ordförande Irakdelegationen
• David Lega, 2019–2024, ledamot AFET, ersättare CONT, ledamot samarbetskommittén EU-Ryssland
• Alice Teodorescu Måwe, 2024–

Kristdemkraterna har deltagit i följande regeringar:

1. Regeringen Bildt 1991–1994
2. Regeringen Reinfeldt 2006–2014
3. Regeringen Kristersson 2022–

Kristdemokraterna gjorde sitt intåg i riksdagen på egen hand 1991 och blev samtidigt ett regeringsparti, en regering som satt fram till valet 1994. Mellan 2006 och 2014 var partiet åter i regeringsställning, och igen sedan 2022. De två första regeringarna som Kristdemokraterna ingick i var koalitionsregeringar där Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna ingått och där Moderaterna innehaft statsministerposten. I den nuvarande (2024) regeringen deltar Kristdemokraterna tillsammans med Liberalerna och Moderaterna där Moderaterna innehar statsministerposten.

Regeringen Bildt

1991–1994	Alf Svensson (biståndsminister)
1991–1994	Inger Davidson (civilminister)
1991–1994	Mats Odell (kommunikationsminister),

Regeringen Reinfeldt

2006–2010	Mats Odell (kommun- och finansmarknadsminister)
2006–2014	Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister till 2010, därefter barn- och äldreminister)
2006–2014	Göran Hägglund (socialminister)
2010–2014	Stefan Attefall (civil- och bostadsminister)

Regeringen Kristersson

2022–	Ebba Busch (energi- och näringsminister samt vice statsminister)
2022–	Jakob Forssmed (socialminister)
2022–	Acko Ankarberg Johansson (sjukvårdsminister)
2022–	Erik Slottner (civilminister)
2022–	Andreas Carlson (infrastruktur- och bostadsminister)
2022–	Peter Kullgren (landsbygdsminister)

• 1994: Statligt vårdnadsbidrag (slopat efter Socialdemokraternas valseger samma år).^[45]
• 1994: Skolan får en värdegrund från och med den nya läroplanen Lpo 94.^[46]
• 2008: Vårdnadsbidraget återinförs genom att kommunerna får möjlighet att införa det på kommunal nivå.^[45]
• 2008: Fastighetsskatten avskaffas och ersätts av en begränsad kommunal avgift.^[47]
• 2009: Lagen om valfrihetssystem införs.^[48]
• 2009: Apoteksmonopolet avskaffas.^[49][50]
• 2009: Kömiljarden inrättas - en reform som inte i första hand var en ekonomisk satsning, utan en prestationsbaserad premie för att förmå vårdgivarna att korta köerna i vården.^[51]
• 2010: Vårdval blir obligatoriskt för samtliga landsting/regioner.^[52]
• 2012: Gåvoskatteavdraget införs, som ger en skattelättnad för den som skänkt pengar till frivilligorganisationer.^[53]
• 2014: Attefallshus, byggnader om 25 kvadratmeter får upprättas utan bygglov.^[54]

Under mandatperioden 2018–2022 är Kristdemokraterna med och styr i 12 av Sveriges 21 regioner och i 156 av Sveriges 290 kommuner (se ). I 3 kommuner har Kristdemokraterna över 1/3 av alla fullmäktigemandat:

• Markaryd (15 av 35 ledamöter). Här styr KD i majoritet med M och C
• Laxå (12 av 31 mandat). Här styr KD i majoritet tillsammans med C och MP.
• Ödeshög (12 av 35 mandat). Här styr KD i majoritet tillsammans med S och C.

• Kristdemokrati
• Personalism
• Frihetlig konservatism
• Kristdemokraterna

• Arbøl, Niels; Svensson Ingvar (1986). Kristdemokraterna - en världsrörelse. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744830. ISBN 91-85036-22-6 
• Ekstedt, Birger (1970). Kristen demokratisk samling - en politisk nödvändighet. [Solna]: Samhällsgemenskaps förl. Libris 740828 
• Hjorth Attefall Cecilia, red (2004). Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati : 1964–2004. Stockholm: Samhällsgemenskaps förl. Libris 9411162. ISBN 91-85036-52-8 (inb.) 
• Johansson, Göran V. (1985). Kristen demokrati på svenska: studier om KDS tillkomst och utveckling 1964–1982 = [Christian democratic parties and Christian democracy]. Bibliotheca historica Lundensis, 0519-9700 ; 59. Malmö: LiberFörlag/Gleerup. Libris 7270934. ISBN 91-40-05103-X 
• Lindfelt, Erik (1991). Moralpartiet: en bok om KDS. Stockholm: Carlsson. Libris 7666016. ISBN 91-7798-433-1 
• Nilsson, Torbjörn (2010). ”Tron bar in i politiken”. Populär historia (nr. 6): sid. s. 38–41. ISSN 1102-0822. 
• Olsson, Bernt (2004). Upprinnelsen: om Kristdemokraternas första tid i Sverige. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 9566982. ISBN 91-85036-56-0 (inb.) 
• Sandström, Allan (1979). KDS, partiet bakom fromhetsvallen. LT pocket, 99-0117456-2. Stockholm: LT. Libris 7252293. ISBN 91-36-01329-3 
• Sjöstedt Erik, red (2009). FFFF: frihet, familj, flit, företagsamhet : en ny kristdemokrati : inspirationsbok. Lidingö: Ett Till förlag. Libris 11478204. ISBN 978-91-978245-0-7 
• Svensson, Alf (1984). I tiden: från motvind till uppvindar. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744825. ISBN 91-85036-10-2 

• Wikimedia Commons har media som rör Kristdemokraterna (Sverige).
  Bilder & media
• Kristdemokraternas officiella webbplats
• Kristdemokraternas principprogram
• Dagens Nyheters temasida om Kristdemokraterna

v • r Kristdemokraterna Ledarskap Partiledare Ekstedt  · Svensson  · Hägglund  · Busch Partisekreterare Carlsson · Nyman · Johansson · Ericsson · Davidson · Lindén · Ericsson · Persson · Svensson · Sjögren · Ankarberg Johansson · Kullgren · Ingerö · Norlin Gruppledare Hägglund · Attefall · Odell · Henriksson · Carlson · Brodin Partiledarval 2012 · 2015 I regeringsställning Bildt (1991–1994)1 · Reinfeldt (2006–2014)2 · Kristersson (2022– )3 Associerade organisationer Kristdemokratiska ungdomsförbundet · Kristdemokratiska Seniorförbundet · Kristdemokratiska Kvinnoförbundet Organisationer och företag Civitas · Framtidsbildarna · Kristdemokratiska studentförbundet · Kristdemokrater i Svenska kyrkan · Kristdemokratiskt Internationellt Center · Öppna kristdemokrater Historia och relaterade ämnen Kristdemokraternas historia · Kristdemokrati · Alliansen · Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) · Kristdemokratiska internationalen 1Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet · 2Koalitionsregering (Alliansen) · 3Koalitionsregering med Moderaterna och Liberalerna

v • r Politiska partier i Sverige Partier med bäst resultat i senaste val Sveriges riksdag (349 platser) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (107) · Sverigedemokraterna (73) · Moderata Samlingspartiet (68) · Vänsterpartiet (24) · Centerpartiet (24) · Kristdemokraterna (19) · Miljöpartiet de gröna (18) · Liberalerna (16) Mindre partier i riksdagsvalet (med minst 1 000 röster vid valet 2022) Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %) Europaparlamentet (21 av 705 platser) EPP (5) Moderata Samlingspartiet (4) · Kristdemokraterna (1) S&D (5) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5) ECR (3) Sverigedemokraterna (3) Renew (3) Centerpartiet (2) · Liberalerna (1) G/EFA (3) Miljöpartiet de gröna (3) Vänstern (2) Vänsterpartiet (2) Mindre partier i Europaparlamentsvalet (med minst 1 000 röster vid valet 2024) Folklistan (0,62 %) · Alternativ för Sverige (0,41 %) · Piratpartiet (0,37 %) · Medborgerlig Samling (0,30 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,19 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Värdigt liv (0,06 %) · Swexit (0,05 %) · Partiet Nyans (0,04 %) · SKP (0,04 %) · Klimatalliansen (0,03 %) Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier · Riksdagspartiernas medlemsutveckling

v • r Kristdemokrati Filosofi Filosofer Gilson · Groen · Halldorf · Kuyper · Leo XIII · MacIntyre · Maritain · Mounier · Pethrus · Pius XI · Taylor Idéer Distributism · Förvaltarskapstanken · Kommunitarism · Kristen etik · Naturrätt · Ofullkomlighetstanken · Personalism · Romersk-katolsk sociallära · Socialkonservatism · Social marknadsekonomi · Subsidiaritetsprincipen Skrifter Centesimus Annus · Kristdemokraten · Poletik · Quadragesimo anno · Rerum novarum Politik Politiker Adenauer · Andreotti · Busch · De Gasperi · Essayah · Groen · Hägglund · Kallis · Ketteler · Kohl · Kuyper · Merkel · Frei Montalva · Pethrus · Schuman · Sturzo · Svensson Partier CDU · CSU · Democrazia Cristiana · Fianna Fáil · Fine Gael · Kristdemokraterna i Finland · Kristdemokraterna i Sverige (KDU · KD Senior · KSF) · Kristdemokratisk appell · Kristdemokratisk och Flamländsk · Kristelig Folkeparti · Kristendemokraterne Organisationer Europeiska folkpartiet (EU-parti) · Europeiska folkpartiet (EU-grupp) · ECPM · KDUN · Kristdemokratiska internationalen Se även Civitas · Konservativ kristendom · Kristen höger · Kristen vänster · Romersk-katolsk traditionalism · Thomas av Aquino (Thomism · Nythomism) · Ultramontanism · Värdekonservatism