Statens räddningsverk – Wikipedia

Statens räddningsverk
DepartementFörsvarsdepartementet
Organisationstypstatlig förvaltningsmyndighet
SäteKarlstad
FöregångareCivilförsvarsstyrelsen, Statens brandnämnd
Inrättad1 juli 1986
Nedlagd31 december 2008
EfterföljareMyndigheten för samhällsskydd och beredskap
InstruktionSFS 2007:857 (lagen.nu)
För räddningsverk i Finland, se Räddningsverk.
Ej att förväxla med SRV återvinning.

Statens räddningsverk (SRV) var en svensk statlig myndighet, som verkade 1986-2008. Det hade huvudkontor i Karlstad och var etablerad också i Karlskoga och Kristinehamn samt med skolor i Revinge, Rosersberg, Sandö och Skövde. Räddningsverket skapades genom en sammanslagning av de tidigare myndigheterna Civilförsvarsstyrelsen och Statens brandnämnd.[1]

Skylt med Räddningsverkets logotyp vid gränsen för ett övningsområde utanför Skövde.

Räddningsverkets skolor gav utbildningar till brandmän, brandförmän och brandmästare samt "Förebyggande utbildning" I och II. Brandingenjörernas påbyggnadsår gavs vid skolan i Revinge. Grundutbildning för att bli sotare fanns på skolan i Rosersberg. Under Räddningsverkets senare år ersattes "Brandman heltid" med grundutbildning i skydd mot olyckor, en tvåårig eftergymnasial utbildning för att bli brandman eller för på annat sätt arbeta med räddning och säkerhet.

Räddningsverket svarade bland annat för databasen RIB (Räddningsverkets integrerade beslutsstöd för skydd mot olyckor).

Nedläggning

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen beslöt 2008 att om inrättande av en ny myndighet från 2009 och nedläggning av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Den nya myndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), fick en samordnande roll i krisberedskapsarbetet.[2]

Generaldirektörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Överstyrelsen för civil beredskap (2002). Från slutet till början – historien om ÖCB juli 1986-juni 2002. sid. 15. ISBN 91-70-97099-8 
  2. ^ Regeringens proposition Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92), Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU12, riksdagsskrivelse 2007/08:193.