Statsrådsberedningen – Wikipedia

Statsrådsberedningen (SB)^[1] är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för krishantering, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet.

Chef för Statsrådsberedningen är statsministern. Statsrådsberedningens lokaler är belägna i kvarter Rosenbad.

Kansliet för samordning av EU-frågor lyder under statsministern och är en sakenhet liknande dem som ingår i de övriga departementen.

Vid statsministerns kansli och samordningskansliet är tjänstemännen politiskt anställda medan de vid övriga kanslier är opolitiskt anställda.

Statsrådsberedningens statssekreterare var 2006–2014 ordförande i Gruppen för strategisk samordning, en grupp statssekreterare med ansvar att förbereda regeringsbeslut beträffande krishantering. Hösten 2014 flyttades ansvaret, samt Kansliet för krishantering, från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet under inrikesministern.

Begreppen Statsrådsberedning och Allmän beredning - tidigare betydelse

Under 1809 års regeringsform stod begreppet Allmän beredning för det möte som var ministärens gemensamma förberedelse inför en konselj, där de formella besluten registerarades och formellt undertecknades av kungen (eller i kungens frånvaro av kronprins- eller prinsregent). Både allmän beredning och konselj i dess tidigare betydelser ersattes med regeringssammanträde i och med att 1974 års regeringsform trädde i kraft.

Samtidigt användes begreppet statsrådsberedning för ett mindre sammanträde, för frågor av något mindre vikt och räckvidd. Vid en sådan statsrådsberedning föredrogs ärendet för en departementschef och, vanligen, två konsultativa statsråd. Genom att minst ett av dessa närvarande konsultativa statsråd vid en sådan statsrådsberedning hade juridisk eller förvaltningsmässig expertis uppnåddes en viss kvalitetssäkring. Det andra konsultativa statsrådet var i många fall statsministern. Ärendet föredrogs av den tjänsteman inom departementet som ansvarat för handläggningen, eller av särskilda sakkunniga.

Statsråd i statsrådsberedningen

Statsministern

Se Sveriges statsminister

Övriga statsråd i Statsrådsberedningen

	Ämbetsperiod	Politisk tillhörighet	Titel
Olof Palme	19 november 1963–25 november 1965	(S)	konsultativt statsråd (samordningsminister)
Sven-Eric Nilsson	29 april 1964–1 juli 1973	(S)	konsultativt statsråd (jurist konsult)
Lennart Geijer	9 december 1966–14 oktober 1969	(S)	konsultativt statsråd (jurist konsult)
Carl Lidbom	14 oktober 1969–1 november 1975	(S)	konsultativt statsråd (jurist konsult)
Thage G. Peterson	1 november 1975–8 oktober 1976	(S)	samordningsminister
Carl Tham	18 oktober 1978–12 oktober 1979	(FP)	samordnings- och energiminister
Ingvar Carlsson	8 oktober 1982–28 februari 1986	(S)	vice statsminister
Odd Engström	27 februari 1990–4 oktober 1991	(S)	vice statsminister
Mona Sahlin	7 oktober 1994–10 november 1995	(S)	vice statsminister
Jan Nygren	7 oktober 1994–22 mars 1996	(S)	samordningsminister
Leif Pagrotsky	22 mars 1996–1 februari 1997	(S)	vapenexportminister
Thage G. Peterson	1 februari 1997–7 oktober 1998	(S)	samordningsminister
Lena Hjelm Wallén	7 oktober 1998–21 oktober 2002	(S)	vice statsminister
Margareta Winberg	21 oktober 2002–21 oktober 2003	(S)	vice statsminister
Pär Nuder	21 oktober 2002–21 oktober 2004	(S)	samordningsminister
Bosse Ringholm	1 november 2004–6 oktober 2006	(S)	vice statsminister
Cecilia Malmström	6 oktober 2006–22 januari 2010	(FP)	EU-minister
Birgitta Ohlsson	2 februari 2010–3 oktober 2014	(FP)	EU-minister
Kristina Persson	3 oktober 2014–25 maj 2016	(S)	minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete
Ibrahim Baylan	25 maj 2016–21 januari 2019	(S)	samordnings- och energiminister
Hans Dahlgren	21 januari 2019–18 oktober 2022	(S)	EU-minister
Jessika Roswall	18 oktober 2022–10 september 2024	(M)	EU-minister
Jessica Rosencrantz	10 september 2024–	(M)	EU-minister

Statssekreterare hos statsministern sedan 1964

Valfrid Paulsson 1964–1967
Ingvar Carlsson 1967–1969
Hans Alsén 1969–1971
Thage G. Peterson 1971–1975
vakant 1975–1976
Gösta Gunnarsson 1976–1978
Daniel Tarschys 1978–1979
Göran Johansson 1979–1982
Odd Engström 1982–1983
Ulf Larsson 1982–1985
Ulf Dahlsten 1983–1986
Kjell Larsson 1986–1991
Peter Egardt 1991–1994
Hans Dahlgren 1994–1997
Pär Nuder 1997–2002
Lars Danielsson 1999–2006
Jan Larsson 2004–2006
Lars-Olof Lindgren 2006–2006
Nicola Clase 2006–2008 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
Ulrica Schenström 2006–2007
H.G. Wessberg 2007–2010
Gustaf Lind 2008–2010 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
Katarina Areskoug Mascarenhas 2010-2014 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
Per Schlingmann 2010–2012 med ansvar för kommunikation
Gunnar Wieslander 2010–2014
Emma Lennartsson 2014–2017^[2]^[3]
Hans Dahlgren 2014–2019 med ansvar för utrikesfrågor och EU-frågor
Nils Vikmång 2017–2021^[4]^[5]
Kristina Persdotter 2017–2019^[4]
Madeleine Harby Samuelsson 2019–2021^[5]
Karin Wallensteen 2019–2022^[5]
Emma Lennartsson 2021–2022^[6]
Stefan Engström 2021–2022
Mats Andersson 2021–2022
Oscar Stenström 2022
Johan Stuart 2022–^[7]
P.M. Nilsson 2022–2023^[8]
Johan Jakobsson 2022–
Anna Dahlberg 2023-

Statssekreterare hos andra statsråd vid Statsrådsberedningen

Kjell Larsson hos Ingvar Carlsson 1982–1986
Kerstin Niblaeus hos Ingvar Carlsson 1982–1985
Åsa Lidbeck hos Odd Engström 1990–1991
Sten Olsson hos Pär Nuder 2002–2004
Gun Eriksson hos Bosse Ringholm 2004–2006
Håkan Jonsson hos Cecilia Malmström 2006–2008
Maria Åsenius hos Cecilia Malmström 2008–2010
Amelie von Zweigbergk hos Birgitta Ohlsson 2010–2010
Oscar Wåglund Söderström hos Birgitta Ohlsson 2010–2014
Maja Fjaestad hos Kristina Persson 2014–2016
Nils Vikmång hos Ibrahim Baylan 2016–2017
Emil Högberg hos Ibrahim Baylan 2017–2019
Paula Carvalho Olovsson hos Hans Dahlgren 2019–2022^[5]
Christian Danielsson hos Jessika Roswall 2022–2024 och hos Jessica Rosencrantz 2024– ^[7]^[9]

Statssekreterare vid samordningskansliet

Ingemar Eliasson (FP) 1979–1980
Carl Bildt (M) 1979–1981
Bert Levin (FP) 1980–1982
Staffan Herrström (FP) 1991–1994
Thomas Korsfeldt (C) 1991–1994
Sven Gunnar Persson (KD) 1991–1994
Mikael Sandström (M) 2006–2014
Helena Dyrssen (FP) 2006–2013
Anna-Karin Hatt (C) 2006–2010
Jakob Forssmed (KD) 2006–2014
Magnus Wallerå (C) 2010–2014
Johan Britz (FP) 2013–2014
Mats Andersson (S) 2014–2021^[2]^[5]
Per Ängquist (MP) 2014–2016^[2]
Gunvor G Ericsson (MP) 2016–2019^[2]
Maria Ferm (MP) 2019–2021^[5]
Per Swenson Claréus (M) 2022–
Tobias Karlström (KD) 2022–
Johan Britz (L) 2022–

Källor

^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.
^ [a b c d] ”Klart med de tyngsta rödgröna statssekreterarna”. Dagens Opinion. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006155645/http://www.dagensopinion.se/klart-med-de-tyngsta-r%C3%B6dgr%C3%B6na-statssekreterarna. Läst 6 oktober 2014.
^ ”Löfvens närmaste medarbetare avgår efter it-skandalen” (på svenska). DN.SE. 27 augusti 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/lofvens-narmaste-medarbetare-avgar-efter-it-skandalen/. Läst 27 augusti 2017.
^ [a b] ”Nya statssekreterare på Statsrådsberedningen”. Regeringskansliet. 28 augusti 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/nya-statssekreterare-pa-statsradsberedningen/. Läst 28 augusti 2017.
^ [a b c d e f] ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet/. Läst 22 januari 2019.
^ Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2021-11-30
^ [a b] Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2022-10-18
^ ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet2/. Läst 27 oktober 2022.
^ ”Förändringar när det gäller statssekreterare och kabinettssekreteraren i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 12 september 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandringar-nar-det-galler-statssekreterare-och-kabinettssekreteraren-i-regeringskansliet/. Läst 25 september 2024.

[1] ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.

[do-2] [a b c d] ”Klart med de tyngsta rödgröna statssekreterarna”. Dagens Opinion. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006155645/http://www.dagensopinion.se/klart-med-de-tyngsta-r%C3%B6dgr%C3%B6na-statssekreterarna. Läst 6 oktober 2014.

[3] ”Löfvens närmaste medarbetare avgår efter it-skandalen” (på svenska). DN.SE. 27 augusti 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/lofvens-narmaste-medarbetare-avgar-efter-it-skandalen/. Läst 27 augusti 2017.

[vikmangpersdotter-4] [a b] ”Nya statssekreterare på Statsrådsberedningen”. Regeringskansliet. 28 augusti 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/nya-statssekreterare-pa-statsradsberedningen/. Läst 28 augusti 2017.

[:0-5] [a b c d e f] ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet/. Läst 22 januari 2019.

[6] Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2021-11-30

[p1018-7] [a b] Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2022-10-18

[8] ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet2/. Läst 27 oktober 2022.

[9] ”Förändringar när det gäller statssekreterare och kabinettssekreteraren i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 12 september 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandringar-nar-det-galler-statssekreterare-och-kabinettssekreteraren-i-regeringskansliet/. Läst 25 september 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]