Sveriges justitieminister – Wikipedia

Statsråd och chef för Justitiedepartementet
TitelHerr statsråd
ResidensInget officiellt residens
SäteRosenbad, Stockholm
Utses avSveriges statsminister
MandatperiodIngen begränsning
Förste innehavareLouis De Geer d.ä.
Inrättat20 mars 1876
Webbplatsregeringen.se

Sveriges justitieminister, formellt Statsråd och chef för Justitiedepartementet, utses i likhet med övriga statsråd av Sveriges statsminister och ingår i Sveriges regering som bekräftas kollegialt av Sveriges riksdag. Justitieministern ingår i den grupp av statsråd som är departementschefer och är därmed överordnad den biträdande justitie- och migrationsministern som också är placerad vid Justitiedepartementet. Justitieministerns närmaste medarbetare är den politiskt tillsatte statssekreteraren.

2022 tillsattes moderaten Gunnar Strömmer som justitieminister i Sverige, och ersatte därmed den tidigare tidigare socialdemokraten Morgan Johansson på posten som justitieminister i Sverige. Justitieministern ansvarar för frågor som rör bekämpning av terrorism, brottmålsärenden, internationellt rättsligt samarbete, lagstiftning, rättsväsendet inklusive polisväsendet, rättsliga och inrikes frågor i EU och offentlighetsprincipen. Ibland har det funnits en biträdande justitieminister i regeringen, senast var Heléne Fritzon det under perioden 2017-2019 och ansvarade då för civilrättsliga frågor. Under 2000-talet har vanligtvis det andra statsrådet på Justitiedepartementet haft titeln inrikesminister eller migrationsminister.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Justitiestatsministersämbetet skapades 9 juni 1809 och blev den ene av statsrådets två främsta ledamöter; den andre var utrikesstatsministern. Den egentlige justitieministern vid denna tid var dock snarare justitiekanslern. Vid departementalreformen 16 maj 1840 förlorade justitiekanslern sin plats i statsrådet, samtidigt som Justitiedepartementet inrättades och fick justitiestatsministern som chef.[1] År 1876 blev justitiestatsministern statsminister, och ersattes som chef för justitiedepartementet av justitieministern. Herman Zetterberg är den som innehaft detta ämbete längst tid; 12 år, 52 dagar.

Lista över Sveriges justitieministrar

[redigera | redigera wikitext]
  Betecknar tillförordnad justitieminister
JustitieministerTillträddeAvgickVaraktighetPartiRegering
Louis De Geer d.ä.
(1818–1896)		20 mars 18766 juni 18793 år och 78 dagar Oberoende liberalDe Geer d.ä. III
Ludvig Teodor Almqvist
(1818–1884)		6 juni 187919 april 18800 år och 318 dagar Oberoende liberalDe Geer d.ä. III
Nils von Steyern
(1839–1899)		19 april 18806 februari 18887 år och 293 dagar PartilösPosse
Thyselius
Themptander
Axel Bergström
(1823–1893)		6 februari 188828 september 18880 år och 235 dagar Oberoende konservativG. Bildt
Axel Örbom
(1836–1889)		28 september 188830 maj 1889 †0 år och 244 dagar Oberoende konservativG. Bildt
August Östergren
(1832–1914)		12 juni 18895 februari 18966 år och 238 dagar PartilösÅkerhielm
Boström I
Ludvig Annerstedt
(1836–1904)		5 februari 18965 december 19015 år och 303 dagar Partilösvon Otter
Hjalmar Hammarskjöld
(1862–1953)		5 december 19015 juli 19020 år och 212 dagar Oberoende konservativvon Otter
Ossian Berger
(1849–1914)		5 juli 19022 augusti 19053 år och 28 dagar LantmannapartietBoström II
Ramstedt
Gustaf Berg
(1844–1908)		2 augusti 19057 november 19050 år och 97 dagar Protektionistiska partietLundeberg
Karl Staaff
(1860–1915)		7 november 190529 maj 19060 år och 203 dagar Liberala samlingspartietStaaff I
Gustaf Albert Petersson
(1851–1938)		29 maj 19067 oktober 19115 år och 131 dagar Allmänna valmansförbundetLindman I
Gustaf Sandström
(1865–1930)		7 oktober 191117 februari 19142 år och 133 dagar Liberala samlingspartietStaaff II
Berndt Hasselrot
(1862–1930)		17 februari 191430 mars 19173 år och 41 dagar PartilösHammarskjöld
Steno Stenberg
(1870–1940)		30 mars 191719 oktober 19170 år och 203 dagar Allmänna valmansförbundetSwartz
Eliel Löfgren
(1872–1940)		19 oktober 191710 mars 19202 år och 143 dagar Liberala samlingspartietEdén
Östen Undén
(1886–1974)		10 mars 192030 juni 19200 år och 112 dagar SocialdemokraternaBranting I
Assar Åkerman
(1860–1936)		30 juni 192027 oktober 19200 år och 119 dagar SocialdemokraternaBranting I
Birger Ekeberg
(1880–1968)		27 oktober 192013 oktober 19210 år och 351 dagar PartilösDe Geer d.y.
von Sydow
Assar Åkerman
(1860–1936)		13 oktober 192119 april 19231 år och 188 dagar SocialdemokraternaBranting II
Birger Ekeberg
(1880–1968)		19 april 192318 oktober 19241 år och 182 dagar PartilösTrygger
Torsten Nothin
(1884–1972)		18 oktober 19247 juni 19261 år och 232 dagar SocialdemokraternaBranting III
Sandler
Johan Thyrén
(1861–1933)		7 juni 19262 oktober 19282 år och 117 dagar Frisinnade folkpartietEkman I
Georg Bissmark
(1871–1941)		2 oktober 19287 juni 19301 år och 248 dagar Allmänna valmansförbundetLindman II
Natanael Gärde
(1880–1968)		7 juni 193024 september 19322 år och 109 dagar Oberoende liberalEkman II
Hamrin
Karl Schlyter
(1879–1959)		24 september 193219 juni 19363 år och 269 dagar SocialdemokraternaHansson I
Thorwald Bergquist
(1899–1972)		19 juni 193628 september 19360 år och 101 dagar PartilösPehrsson-Bramstorp
Karl Gustaf Westman
(1876–1944)		28 september 193630 augusti 19436 år och 336 dagar BondeförbundetHansson II
Hansson III
Thorwald Bergquist
(1899–1972)		30 augusti 194331 juli 19451 år och 335 dagar FolkpartietHansson III
Herman Zetterberg
(1904–1963)		31 juli 194520 september 195712 år och 51 dagar SocialdemokraternaHansson IV
Erlander I
Erlander II
Ingvar Lindell
(1904–1993)		20 september 19571 december 19592 år och 72 dagar SocialdemokraternaErlander II
Erlander III
Herman Kling
(1913–1985)		1 december 195914 oktober 19699 år och 317 dagar SocialdemokraternaErlander III
Lennart Geijer
(1909–1999)		14 oktober 19698 oktober 19766 år och 360 dagar SocialdemokraternaPalme I
Sven Romanus
(1906–2005)		8 oktober 197612 oktober 19793 år och 4 dagar PartilösFälldin I
Ullsten
Håkan Winberg
(1931–2022)		12 oktober 19795 maj 19811 år och 205 dagar ModeraternaFälldin II
Carl Axel Petri
(1929–2017)		5 maj 19818 oktober 19821 år och 156 dagar PartilösFälldin III
Ove Rainer
(1925–1987)		8 oktober 198210 november 19831 år och 33 dagar SocialdemokraternaPalme II
Anna-Greta Leijon (tf.)
(1939–2024)		11 november 198315 november 19830 år och 5 dagar SocialdemokraternaPalme II
Sten Wickbom
(1931–2015)		15 november 198319 oktober 19873 år och 338 dagar SocialdemokraternaPalme II
Carlsson I
Anna-Greta Leijon
(1939–2024)		19 oktober 19877 juni 19880 år och 232 dagar SocialdemokraternaCarlsson I
Thage G. Peterson (tf.)
(född 1933)		7 juni 198830 september 19880 år och 115 dagar SocialdemokraternaCarlsson I
Ingvar Carlsson (tf.)
(född 1934)		30 september 19884 oktober 19880 år och 4 dagar SocialdemokraternaCarlsson I
Laila Freivalds
(född 1942)		4 oktober 19884 oktober 19913 år och 4 dagar SocialdemokraternaCarlsson I
Carlsson II
Gun Hellsvik
(1942–2016)		4 oktober 19917 oktober 19943 år och 3 dagar ModeraternaC. Bildt
Laila Freivalds
(född 1942)		7 oktober 199421 september 20005 år och 350 dagar SocialdemokraternaCarlsson III
Persson
Lena Hjelm-Wallén (tf.)
(född 1943)		21 september 200016 oktober 20000 år och 25 dagar SocialdemokraternaPersson
Thomas Bodström
(född 1962)		16 oktober 20006 oktober 20065 år och 355 dagar SocialdemokraternaPersson
Beatrice Ask
(född 1956)		6 oktober 20063 oktober 20147 år och 362 dagar ModeraternaReinfeldt
Morgan Johansson
(född 1970)		3 oktober 201418 oktober 20228 år och 15 dagar SocialdemokraternaLöfven I
Löfven II
Löfven III
Andersson
Gunnar Strömmer
(född 1972)		18 oktober 2022nuvarande2 år och 62 dagar ModeraternaKristersson

Biträdande justitieministrar

[redigera | redigera wikitext]

En vanlig benämning på ett statsråd som inte samtidigt är departementschef är ”biträdande justitieminister”. När den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden, inklusive juristkonsulterna. Samtliga ledamöter av regeringen är sedan dess helt enkelt statsråd och de statsråd som inte är departementschefer men knutna till ett departement kallas ofta biträdande minister för departementets ansvarsområden, såvida portföljen inte har ett mer specifikt utpekat område.

Det statsråd som är biträdande justitieminister kan ha flera olika sakområden i sin portfölj och har beroende på vad dessa frågor har varit kallats energiminister, demokratiminister, förvaltningsminister, integrationsminister, storstadsminister etc. Gemensamt för de flesta av dessa informella titlar är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet.

Den förste som utnämndes till biträdande statsråd i justitiedepartementet var juristen Carl-Axel Petri som 1979 blev energiminister[2] i den andra Fälldin-regeringen i syfte att lägga den för de borgerliga partierna så besvärliga energipolitiken på ett opolitiskt statsråd.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. Läst 27 januari 2019.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Justitiedepartementet". NE.se. Läst 17 november 2014.
  2. ^ ”Carl Axel Petri - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/carl-axel-petri. Läst 27 januari 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_justitieminister&oldid=55900047”