Stockholms kommuns valkrets – Wikipedia

Stockholms kommuns valkrets (fram till 1970 Stockholms stads valkrets) är en av valkretsarna vid val till riksdagen.

Antalet mandat i det första valet till enkammarriksdagen 1970 var 31 fasta mandat och 5 utjämningsmandat. I valet 1973 sjönk antalet till 29 plus 5, i valet 1976 till 27 plus 5 och i valet 1979 till 26 plus 5. Därefter var antalet mandat oförändrat till valet 1985, då antalet sjönk till 25 plus 4. I valet 1988 återfick valkretsen ett femte utjämningsmandat, men i valen 1991 och 1994 var antalet mandat 25 fasta och bara ett utjämningsmandat. Antalet mandat har därefter gradvis ökat på nytt, och i riksdagsvalet 2022 hade Stockholms kommun 29 fasta mandat och 5 utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022[2]
31 29 27 26 26 25 25 25 25 26 27 27 28 29 29 29

Ledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)

[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76

[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79

[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82

[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85

[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88

[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91

[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94

[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98

[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02

[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06

[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10

[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14

[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18

[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22

[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stad som riksdagsvalkrets under tvåkammarriksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stad var en egen valkrets i första kammaren under hela tvåkammarriksdagen. Ledamöterna valdes av Stockholms stadsfullmäktige. Antalet mandat var fyra vid 1866 års val och utökades till fem 1875, sex 1882, sju 1885, åtta 1890, nio 1905, tio 1915, elva 1921, tolv 1931, fjorton 1941, femton 1951 och slutligen sexton i valet 1956. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[30]

Förstakammarledamöter

[redigera | redigera wikitext]

1867–1909 (successivt förnyade mandat)

[redigera | redigera wikitext]

1916–lagtima riksdagen 1919

[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdagen 1919–1921

[redigera | redigera wikitext]

Andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]
Valkretsar i Stockholms stad för valen 1890-1908.

Vid val till andra kammaren var Stockholms stad en samlad valkrets från valet 1866 till 1887. Från och med valet 1890 var staden uppdelad i fem valkretsar: Stockholms stads första valkrets (Katarina och Nicolai), Stockholms stads andra valkrets (Klara, Jakobs och Johannes församlingar), Stockholms stads tredje valkrets (Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus och östra Ulrika Eleonora), Stockholms stads fjärde valkrets (Östermalm) och Stockholms stads femte valkrets (Maria samt västra Ulrika Eleonora).

Vid riksdagsvalet 1911 övergick man till två valkretsar. Stockholms stads första valkrets omfattade Gamla stan, Klara, Kungsholmen och Södermalm, medan Stockholms stads andra valkrets omfattade Norrmalm utom Klara, Östermalm och Vasastaden. När Brännkyrka inkorporerades 1914 ingick församlingen i första valkretsen, liksom Bromma, som tillkom från 1917 års val. Från valet 1917 överfördes också Klara till andra valkretsen. Från och med valet 1921 utgjorde Stockholms stad åter en enda valkrets till andra kammaren.

Antalet mandat i andra kammaren var tretton vid 1866 års val, vilket ökade till femton i valet 1875, sexton 1878, nitton 1884, tjugoen i vårvalet 1887 samt tjugotvå i höstvalet 1887. Under den efterföljande perioden med flera valkretsar för Stockholms stad hade dessa sammanlagt tjugofyra i valet 1890, tjugofem 1893, tjugotvå 1896 och tjugoen 1908. Vid valet 1911 minskades antalet ytterligare till totalt fjorton, men det ökades till femton vid höstvalet 1914 och sexton 1917. Detta antal bestod också för den återförenade valkretsen tills det ökades till arton i valet 1928, nitton 1932, tjugo 1936, tjugoen 1940, tjugotvå 1944, tjugofyra 1948 och tjugofem 1956. Antalet mandat sjönk sedan till tjugofyra 1964 och slutligen till tjugotvå i det sista andrakammarvalet 1968.

Andrakammarledamöter för Stockholms stads valkrets 1867–1890

[redigera | redigera wikitext]

1885–första riksmötet 1887

[redigera | redigera wikitext]

Andra riksmötet 1887

[redigera | redigera wikitext]
Det ursprungliga valet underkändes – se Andrakammarvalet hösten 1887.

Andrakammarledamöter för Stockholms stads fem valkretsar 1891–1911

[redigera | redigera wikitext]
Sex av Stockholms stads ledamöter i 1897 års riksdag. Övre raden från vänster: Hedin, von Krusenstjerna och Fredholm. Nedre raden: von Friesen, Hammarlund och Höjer.

Andrakammarledamöter för Stockholms stads två valkretsar 1912–1921

[redigera | redigera wikitext]

1912–1914 (vårsessionen)

[redigera | redigera wikitext]
Första valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Andra valkretsen
[redigera | redigera wikitext]

1914 (höstsessionen)

[redigera | redigera wikitext]
Första valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Andra valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Första valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Andra valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Första valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Andra valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Första valkretsen
[redigera | redigera wikitext]
Andra valkretsen
[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarledamöter för Stockholms stads valkrets 1922–1970

[redigera | redigera wikitext]

1957–vårsessionen 1958

[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1958–1960

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms kommuns valkrets i 2022 års riksdagsval.[31]

Valdeltagandet i procent (Stockholms kommun)
Valdeltagande 2014
  
85,81 %
Valdeltagande 2010
  
84,96 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna 170 308 28,07 +4,31 9 +1
  Moderata samlingspartiet 115 706 19,07 -2,81 6 -1
  Vänsterpartiet 71 171 11,73 -1,39 4 -
  Sverigedemokraterna 64 730 10,67 +0,83 4 +1
  Miljöpartiet de gröna 60 791 10,02 +2,32 4 +1
  Centerpartiet 51 437 8,48 −0,59 3 -
  Folkpartiet liberalerna 41 663 6,87 −0,98 3 -
  Kristdemokraterna 19 227 3,17 −1,70 1 -
  Övriga 11 721 1,93 -0,01
Antal giltiga röster 606 754
Blanka ogiltiga röster 4 311
Övriga ogiltiga röster 843
Totalt 611 908

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde 728 089.

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2022 från Valmyndigheten, Läst 5 december 2023
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.
  4. ^ Barbro Westerholm avsade sig uppdraget som riksdagsledamot från och med 1 oktober 1999. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 1999/2000:1 (§ 5).
  5. ^ Ana Maria Narti utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 1 oktober 1999 sedan Barbro Westerholm avsagt sig sitt uppdrag. Initialt utsågs Olle Wästberg till ny ordinarie riksdagsledamot efter Westerholms avsägelse, men Wästberg avsade sig i sin tur uppdraget innan han hann tillträda. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 1999/2000:4 (§ 3), 1999/2000:7 (§ 3) och 1999/2000:8 (§ 2).
  6. ^ Désirée Pethrus Engström var tjänstgörande ersättare för Stefan Attefall under perioden 9 oktober 2000–14 januari 2001. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2000/01:4 (§ 2) och 2000/01:50 (§ 2).
  7. ^ Carl Bildt avsade sig uppdraget som riksdagsledamot från och med 18 september 2001. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2001/02:1 (§ 5).
  8. ^ Margareta Cederfelt var tjänstgörande ersättare för Carl Bildt under perioden 14 september 1999–30 april 2000. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 1999/2000:1 (§ 7), 1999/2000:49 (§ 2) och 1999/2000:102 (§ 1).
  9. ^ Anna Kinberg var tjänstgörande ersättare för Carl Bildt under perioden 1 maj–30 juni 2000. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 1999/2000:102 (§ 1) och 1999/2000:129 (§ 2).
  10. ^ Anna Kinberg utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 18 september 2001 sedan Carl Bildt avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2001/02:1 (§ 5) och 2001/02:3 (§ 1).
  11. ^ Ulf Kristersson (M), Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  12. ^ Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:80 Onsdagen den 15 mars, Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  13. ^ Margareta Cederfelt (M), Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  14. ^ [a b c d] Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:48 Tisdagen den 2 februari, Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  15. ^ Tullia von Sydow (S), Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  16. ^ [a b] Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:110 Tisdagen den 15 juni, Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  17. ^ Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:1 Måndagen den 5 oktober, Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  18. ^ Nikos Papadopoulos (S), Sveriges riksdags webbplats. Läst 24 juli 2021.
  19. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  20. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.
  21. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 maj 2022.
  22. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 13 maj 2022.
  23. ^ Protokoll 2017/18:67 Tisdagen den 6 februari (§ 2), Sveriges riksdags webbplats. Läst 5 augusti 2021.
  24. ^ Protokoll 2017/18:141 Torsdagen den 9 augusti (§ 5), Sveriges riksdags webbplats. Läst 5 augusti 2021.
  25. ^ Protokoll 2016/17:49 Måndagen den 19 december (§ 3), Sveriges riksdags webbplats. Läst 5 augusti 2021.
  26. ^ Protokoll 2016/17:102 Fredagen den 28 april (§ 3), Sveriges riksdags webbplats. Läst 5 augusti 2021.
  27. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 april 2022.
  28. ^ Protokoll 2020/21:155 Torsdagen den 2 september (§ 2), Sveriges riksdags webbplats. Läst 12 september 2021.
  29. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 27 oktober 2022.
  30. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en
  31. ^ https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/riksdagsvalkrets/01
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 33–34