Krigsmakten – Wikipedia

Krigsmakten
Krigsmaktens tillika Försvarsdepartementets heraldiska vapen.
Information
Nation	Sverige
Nedlagd	31 december 1974
Organisationer	Armén Marinen Flygvapnet Hemvärnet
Högkvarter	Generalitetshuset, Stockholm, Sverige
Högste befälhavare	HM Konungen
Statsråd	Försvarsministern
Försvarschef	Överbefälhavaren
Ekonomi
Övrigt

Krigsmakten var fram till årsskiftet 1974/1975 samlingsnamnet på de svenska militära myndigheterna. Begreppet ersattes av försvarsmakten. Från 1 juli 1994 ingår alla de tidigare militära myndigheterna i förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten.

Ursprunget för begreppet krigsmakten är höljt i historiens dunkel, men det har bevisligen använts i Sverige sedan flera århundraden tillbaka.^[1] Ett namnbyte togs först upp av 1945 års försvarskommitté.

Beslutet om byte från krigsmakten till försvarsmakten fattades av Sveriges riksdag genom stiftad lag 1974 och namnbytet ägde formellt rum den 1 januari 1975.^[2] Bakgrunden till namnbytet var att "understryka det fredsbevarande syftet med Sveriges försvar", liksom att begreppet förekommer i 1974 års regeringsform.^[3] Namnbytet genomfördes dock i praktiken ute i verksamheterna successivt under många åtföljande år på grund av den stora omfattning där namnet brukades.

Från 1975 fram till 1994 var försvarsmakten (med gement f) ingen myndighet i sig utan en samlingsbeteckning för de militära myndigheterna som operativt stod under Överbefälhavaren (ÖB).^[1]

I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.^[4]

• Sveriges militärhistoria
• Kommandomål
• Försvarets förvaltningsdirektion
• Militieombudsmannen
• Chefen för Armén
• Chefen för Marinen
• Chefen för Flygvapnet
• Svenska staten

• Betänkande 1972:FöU18 – Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående bruket av beteckningen krigsmakt
• Betänkande 1974:FöU24 – Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen 1974:50 till lag om beredskapsstyrka och lag om beteckningen försvarsmakten

v • r Försvarsdepartementet Regeringen Statsråd och chef Nato Nuvarande myndigheter Försvarsmakten (FM) • Försvarets materielverk (FMV) • Försvarets radioanstalt (FRA) • Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) • Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) • Totalförsvarets plikt- och prövningsverk • Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) • Statens haverikommission (SHK) • Kustbevakningen (KBV) • Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) • Försvarsunderrättelsedomstolen Tidigare (1920-nu), avvecklade myndigheter, ledningsorgan Arméförvaltningen • Arméintendenturförvaltningen • Arméstaben • Armétygförvaltningen • Civilförsvarsstyrelsen • Beredskapsnämnden (BN) • Flygförvaltningen • Flygstaben • Flygtekniska försöksanstalten (FFA) • Försvarets Fabriksverk (FFV) • Försvarets forskningsanstalt (FOA) • Försvarets förvaltningsdirektion • Försvarets intendenturverk • Försvarets underrättelsenämnd • Försvarsexportmyndigheten (FXM) • Försvarsstaben • Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) • Generalstaben • Krigsmaterielverket • Krisberedskapsmyndigheten (KBM) • Luftskyddsinspektionen • Marinförvaltningen • Marinstaben • Militärfysiska institutet (MFI) • Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE) • Statens räddningsverk (SRV) • Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) • Totalförsvarets upplysningsnämnd • Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) • Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) Innan 1920 Indelningsverket • Lantförsvarsdepartementet • Sjöförsvarsdepartementet Obsoleta begrepp Krigsmakten • Kronan • Kungl. Maj:t