Tågklarerare – Wikipedia

Tågklarerare är en tjänsteman på järnväg, med uppgift att övervaka tågens rörelser. En tågklarerare kan arbeta lokalt på en station som lokaltågklarerare, eller på en trafikledningscentral som fjärrtågklarerare.

Arbetsbeskrivning

En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. Via ställverk övervakar och styr tågklareraren spårväxlar och ljussignaler för att leda tågtrafiken. När tågtrafiken går enligt plan är arbetet till stor del ett övervakningsarbete. Vid avvikelser kan arbetssituationen bli stressig. Tågklareraren ansvarar också för att säkerheten upprätthålls vid arbeten på spåren och att trafiksäkerhetsbestämmelser tillämpas. Arbetet innebär skift- samt helgtjänstgöring.

Trafikcentraler i Sverige

Runt om i Sverige har Trafikverket åtta trafikcentraler tillhörande trafikledningsområden där fjärrtågklarerare, tågledare samt eldriftsledare övervakar tågtrafiken ute på linjen. Trafikcentralen ger också trafikinformation genom skyltar/monitorer och högtalare på stationer. Trafikcentralområdena, med dess ungefärliga geografiska utsträckning, från söder till norr:

Malmö: Övervakar bland annat tågtrafiken på Södra stambanan upp till Nässjö C samt Västkustbanan upp till Halmstad och Kust till kust-banan mellan Värnamo och Kalmar/Karlskrona. Samtliga järnvägslinjer i Skåne, Blekinge kustbana samt Stångådalsbanan ingår även i trafikledningsområde Malmö.

Göteborg: Övervakar bland annat tågtrafiken på Västra stambanan till Skövde samt Kust till kust-banan från Göteborg till Värnamo. Andra linjer som styrs från Göteborg är till exempel Norge/Vänerbanan och Bohusbanan. Även Älvsborgsbanan, Viskadalsbanan, Kinnekullebanan, Jönköpingsbanan samt Västkustbanan mellan Göteborg och Halmstad ingår i trafikledningsområde Göteborg.

Norrköping: Övervakar främst tågtrafiken längs med Södra stambanan från Nässjö, via Mjölby, Linköping och Norrköping till Katrineholm samt Nyköpingsbanan och Svealandsbanan. Även Järnvägslinjen Sala–Oxelösund, samt Bergslagspendeln Fagersta/Snyten-Kolbäck samt Tjustbanan ingår i trafikledningsområde Norrköping.

Hallsberg: Övervakar bland annat tågtrafiken längs med Västra Stambanan från Skövde till Katrineholm, Godsstråket genom Bergslagen från Mjölby till Frövi samt Mälarbanan mellan Örebro och Jädersbruk. Även Värmlandsbanan och Bergslagsbanan mellan Frövi och Borlänge ingår i trafikledningsområde Hallsberg.

Stockholm: Trafikcentralområde Stockholm omfattar bland annat Västra stambanan från Katrineholm till Stockholm, Mälarbanan från Västerås norra till Stockholm, Ostkustbanan från Stockholm till Uppsala (inklusive Arlandabanan) samt Dalabanan från Uppsala till Avesta Krylbo. Även Nynäsbanan och Värtabanan ingår i trafikledningsområde Stockholm.

Gävle: Övervakar bland annat tågtrafiken på Ostkustbanan mellan Uppsala och Sundsvall, Norra stambanan mellan Gävle/Storvik och Ljusdal samt Dalabanan mellan Avesta Krylbo och Mora. Även Bergslagsbanan mellan Gävle och Borlänge, Västerdalsbanan Borlänge-Malung och Godsstråket genom Bergslagen sträckan Storvik-Frövi ingår i trafikcentralområde Gävle.

Ånge: Övervakar tågtrafiken längs med Mittbanan mellan Sundsvall och Storlien, Norra stambanan mellan Ljusdal och Ånge samt Stambanan genom övre Norrland mellan Ånge och Vännäs. Botniabanan ingår i driftområde Ånge, liksom Järnvägslinjen Forsmo-Hoting och Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund.

Boden: Övervakar tågtrafiken längs med hela Malmbanan. I driftområde Boden ingår även Stambanan genom Övre Norrland från Vännäs till Boden liksom Haparandabanan och Piteåbanan.

Trafikcentralen i Stockholm med tillhörande trafikledningsområde Stockholm är störst med flest tågklarerare samt den mest omfattande persontrafiken. Trafikcentralen i Hallsberg har den mest omfattande godstrafiken. Störst geografisk utsträckning har trafikcentralen i Boden som hanterar samtlig tågtrafik i norra Sverige.

Lokalbevakade stationer i Sverige

Banor där tågklarerare idag finns ute på stationerna och manuellt vinkar av tågen på "klassiskt" sätt med hjälp av tåganmälan blir färre och färre. Ett exempel på en sådan så kallad System M-sträcka är norra delen av Bohusbanan. Många av dessa banor kommer i framtiden^[1] att få det nya, europeiska standardiserade säkerhetssystemet ERTMS och därmed försvinner systemet med tåganmälan helt, och sköts istället via bland annat GSM-R-nätet.

Utöver trafikcentralerna är ett fåtal stora järnvägsknutar bevakade av en lokal tågklarerare trots att knutpunkten i många fall ligger längs med en sträcka som styrs av en fjärrtågklarerare. Anledningen till detta är att det i många fall är såpass omfattande tågtrafik och växling på orterna att enbart en fjärrtågklarare inte hinner med att styra trafiken och dess tågrörelser. Exempel på sådana är Nässjö och Kils station.

Detta är en lista över järnvägsstationer i Sverige som lokalbevakas regelbundet.^[2]

Trafikledningsområde Malmö

Trafikledningsområde Göteborg

Trafikledningsområde Norrköping

Ingen

Trafikledningsområde Hallsberg

Trafikledningsområde Stockholm

Ingen

Trafikledningsområde Gävle

Ingen

Trafikledningsområde Ånge

Ingen

Trafikledningsområde Boden

Inlandsbanan

Ingen (stationerna fjärrstyrs från trafikcentraler i Sveg, Östersund, Hoting och Storuman).^[3]

Se även

Stationsmästare
stationsinspektor (stins)

Källor

Banverkets söka jobb-sidor
Trafikverkets Rikskarta över samtliga driftområden och dess driftledningscentraler
Trafikverkets dokument: Verksamhetssystemet Föreskrift BVF 1936
Trafikverkets föreskrifter BVF941M, BVF941G, BVF941H, BVF941Gä, BVF941Åg samt BVF941Bdn

Noter

^ ”Införandeplan för ERTMS 2015-2025”. Trafikverket. 26 oktober 2015. https://www.trafikverket.se/contentassets/f909d1b3e0c54b55b75cb0995994d4d3/inforandeplan_for_ertms_2015-2025.pdf. Läst 26 juli 2018.
^ ”Bilaga 4A - Bevakning av trafikplatser”. Järnvägsnätsbeskrivning 2023. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 31 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230331212845/https://bransch.trafikverket.se/contentassets/a7154cd2d5ca423dacb011e0da75b673/jnb_2023_e_am9.pdf. Läst 17 januari 2023.
^ ”Järnvägsnätsbeskrivning Inlandsbanan T23”. Inlandsbanan. https://inlandsbanan.se/sites/default/files/downloads/jarnvagsnatsbeskrivning/NST-2848-v.1.0%20J%C3%A4rnv%C3%A4gsn%C3%A4tbeskrivning%20T23.pdf. Läst 17 januari 2023.

[Införandeplan-1] ”Införandeplan för ERTMS 2015-2025”. Trafikverket. 26 oktober 2015. https://www.trafikverket.se/contentassets/f909d1b3e0c54b55b75cb0995994d4d3/inforandeplan_for_ertms_2015-2025.pdf. Läst 26 juli 2018.

[2] ”Bilaga 4A - Bevakning av trafikplatser”. Järnvägsnätsbeskrivning 2023. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 31 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230331212845/https://bransch.trafikverket.se/contentassets/a7154cd2d5ca423dacb011e0da75b673/jnb_2023_e_am9.pdf. Läst 17 januari 2023.

[3] ”Järnvägsnätsbeskrivning Inlandsbanan T23”. Inlandsbanan. https://inlandsbanan.se/sites/default/files/downloads/jarnvagsnatsbeskrivning/NST-2848-v.1.0%20J%C3%A4rnv%C3%A4gsn%C3%A4tbeskrivning%20T23.pdf. Läst 17 januari 2023.

[1]

[2]

[3]