Tellur – Wikipedia

Tellur
Nummer 52 Tecken Te Grupp 16 Period 5 Block p
Se ↑ Te ↓ Po Antimon ← Tellur → Jod     [Kr] 4d10 5s2 5p4             52Te                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	127,6 u
Utseende	Silverblänkande grå
Fysikaliska egenskaper
Densitet	6 240 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	722,66 K (450 °C)
Kokpunkt	1 261 K (990 °C)
Molvolym	20,46 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	17,49 kJ/mol
Ångbildningsvärme	52,55 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	10140 (123) pm
Kovalent radie	135 pm
van der Waalsradie	206 pm
Jonisationspotential	Första: 869,3 kJ/mol Andra: 1 790 kJ/mol Tredje: 2 698 kJ/mol Fjärde: 3 610 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Kr] 4d10 5s2 5p4
e− per skal	2, 8, 18, 18, 6
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	±2, 4, 6 (svagt sur)
Elektronegativitet	2,1 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	hexagonal
Ljudhastighet	1 610 m/s
Elektrisk konduktivitet	200 A/(V × m)
Magnetism	icke magnetisk
Mohs hårdhet	2,25
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Tellurisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 120Te 0,096 % Stabil 122Te 2,603 % Stabil 123Te 0,908 % >1,0×1013 år ε 0,051 123Sb 124Te 4,816 % Stabil 125Te 7,139 % Stabil 126Te 18,952 % Stabil 128Te 31,687 % 2,2×1024 år β- 0,867 128Xe 130Te 33,799 % 7,9×1020 år β- 2,528 130Xe
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Tellur är ett halvmetalliskt grundämne som tillhör kalkogenerna. Tellur har kemiskt tecken^[1] Te och atomnummer 52.

Tellur upptäcktes i Transsylvanien (i dag en del av Rumänien) 1782 av Franz-Joseph Müller von Reichenstein i ett mineral som innehöll både guld och tellur. Ren tellur framställdes först av Martin Heinrich Klaproth som namngav det nya ämnet 1798 efter det latinska ordet för "jord", tellus.^[2]

Tellur är en glänsande, silvervit och spröd kristallin halvmetall. Den är olöslig i vatten och organiska lösningsmedel som bensen och koldisulfid. Tellurföreningar är i allmänhet giftiga och saknar naturlig biologisk roll.^[2] Hanteras utan hudkontakt, då det skapar en otrevlig lukt av vitlök i några veckor. ^[3]

Kemiskt påminner tellur mycket om svavel och selen men har mera utpräglad metallkaraktär.^[4]

Naturligt förekommer tellur i jordskorpan med ca 0,002 g/ton,^[5] i såväl gedigen form som i tellurider i guldmineral.

Metallen framställs främst ur anodslam, en biprodukt vid raffinering av koppar. Tellur kan också framställas genom att lösa tellurdioxid i natriumhydroxidlösning följt av elektrolys.^[2]
Världens årliga tellurproduktion uppskattas till 215 ton (2015).^[6]

Sveriges tellurproduktion år 2016 var 33 ton.^[7] Metallen bryts tillsammans med guld i Kankbergsgruvan i Skellefteå kommun.^[8]

År 2016 gick 40 % av världens tellurkonsumtion till produktion av solceller bestående av halvledaren kadmiumtellurid (CdTe).^[7] Tellur används även som legeringstillsats till stål, koppar och bly. Ämnet ingår i lagringslagret i CD-RW- och DVD-RW-skivor. Det kan även användas vid färgning av porslin och som vulkaniseringsmedel för gummi.^[2]

Från år 2012 till 2016 sjönk priset från 150 till 34 dollar/kilogram.^[7]

v • r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas