Västerås stad – Wikipedia

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Västerås stad. För orten se Västerås, för dagens kommun, som även den ibland omnämns Västerås stad, se Västerås kommun.
Västerås stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
Kommun, nuVästerås kommun
CentralortVästerås
Inrättad1250
Upphörd31 december 1970
Uppgått iVästerås kommun
Befolkning, areal
Areal132 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°37′00″N 16°32′00″Ö / 59.616666666667°N 16.533333333333°Ö / 59.616666666667; 16.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästerås rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod1980
Redigera Wikidata

Västerås stad var en stad och kommun i Västmanlands län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås, (Västra Aros från 1271), och antagen etablering från åtminstone mitten av 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Staden utökades enligt:

1971 gick staden upp i den då nybildade Västerås kommun.[1]

Staden hade en egen jurisdiktion med en rådhusrätt till 1971 då denna blev en del av Västerås tingsrätt.[2]

Stadsförsamlingen Västerås domkyrkoförsamling hette mellan 1920 och 1961 Västerås församling. 1946 uppgick Sankt Ilians församling i denna.[3]

Sockenkod

[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2334[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilken då också innefattade Sankt Ilians socken Lundby socken, Badelunda socken och Skerike socken.

Stadsvapnet

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås stadsvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[5]. Vapnet fastställdes med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Västerås stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 132,19 km², varav 131,75 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Västerås stad fanns tätorten Västerås, som hade 76 194 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 procent.[7] Västerås var 1960 Sveriges femte största tätort, efter Norrköping och före Helsingborg. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Västerås fortfarande Sveriges femte största tätort.[8]

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919622614
622614
4856,0
43
1920422616
422616
4834,2
42
1922522615
522615
4837,2
45
19262255115
225515
4847,5
45
1930291612
29612
4852,7
46
1934301512
30512
4860,9
45
193813269
3269
4865,4
43
194233069
33069
4859,6
42
1946832128
832128
6069,9
519
1950238146
38146
6079,3
4911
1954336147
336147
6077,6
4812
195823521110
351110
6077,3
5010
19622362128
36128
6077,9
4812
19664306137
4306137
6080,6
5010
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Västerås stad 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
2 845
1760
  
2 893
1769
  
2 543
1790
  
3 258
1800
  
3 277
1810
  
2 731
1820
  
3 093
1830
  
3 337
1840
  
3 414
1850
  
3 780
1860
  
4 541
1870
  
5 367
1880
  
6 201
1890
  
8 122
1900
  
11 999
1910
  
19 145
1920
  
30 633
1930
  
30 378
1940
  
38 729
1950
  
59 990
1960
  
77 869
1970
  
99 697
1980
  
97 864
1990
  
98 859
Anm: Folkmängdsuppgifterna fram till 1800 avser Västerås pastorat. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Om Västerås rådhusrätt (NAD)
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Västerås stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  5. ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 96. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 23
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
v • r
Kommuner i Västmanlands län 1952-1970
Städer (5 st)
Köpingar (3 st)
Landskommuner (20 st)
Dingtuna (upphörde 1967/1/1) · Fjärdhundra · Kolbäck · Kolsva · Kung Karl · Kungsåra (upphörde 1967/1/1) · Medåker · Munktorp · Möklinta · Nora · Ramnäs (upphörde 1963/1/1) · Skinnskatteberg · Skultuna (upphörde 1967/1/1) · Sura (upphörde 1963/1/1) · Tillberga (upphörde 1967/1/1) · Tärna · Vittinge · Västerfärnebo · Västerlövsta · Östervåla
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Se även: Sveriges kommuner 1952
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Västerås_stad&oldid=54746959”