Försvarets radioanstalt – Wikipedia

Uppslagsordet ”FRA” leder hit. För andra betydelser, se FRA (olika betydelser).
Försvarets radioanstalt (FRA)
Vapen för Försvarets radioanstalt tolkat efter dess blasonering.
DepartementFörsvarsdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningMyndighetschef
KommunEkerö
LänStockholm
Organisationsnr202100-0365
GeneraldirektörBjörn Lyrvall
InstruktionSFS 2007:937 (lagen.nu)
Webbplatswww.fra.se

Försvarets radioanstalt (FRA) är en svensk civil myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet. FRA:s två huvuduppgifter är att bedriva signalunderrättelsetjänst (kommunikationsspaning KOS, eng. COMINT respektive teknisk signalspaning TES, eng. ELINT) samt stödja informationssäkerhetsarbetet hos myndigheter och statligt ägda bolag. Kommunikationsspaning inriktas mot såväl civil som militär telefoni och datakommunikation. KOS kan delas in i inhämtning, bearbetning (trafikbearbetning inklusive kryptoforcering och innehållsbearbetning), analys och rapportering.[1]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har det förekommit signalspaning i någon form sedan 1905, då såväl Generalstaben som Marinstaben hade egna signalspanings- och kryptoavdelningar. Dessa avdelningar lyckades bland annat under första världskriget knäcka en del av den ryska Östersjöflottans krypterade trafik. Under mellankrigstiden upphörde till stor del den svenska signalspaningsverksamheten, då riksdag och regering inte såg den som betydelsefull och inte heller beviljade anslag. Marinen fortsatte dock i mindre skala och utvecklade då sin kompetens allt mer. En av de första stora framgångarna var då man 1933 forcerade ryska OGPU:s chiffer (föregångaren till KGB).

År 1937 bildades den svenska Försvarsstaben, där Kryptoavdelningen med dess Kryptodetalj IV ansvarade för forcering av krypton. När Tyskland 1940 ockuperade Norge och Danmark begärde man att få använda svenska telenät för sin teletrafik till och från Tyskland. Svenska myndigheter gav tillåtelse och Kryptodetalj IV satte omedelbart igång att avlyssna trafiken. Trafiken var nästan alltid krypterad med kryptomaskinen Geheimfernschreiber. Denna apparat ansågs ge olösbara krypton med sina 893 622 318 929 520 960 stycken olika nyckelhjulsinställningar. Under två veckor i juni 1940 löste dock matematikprofessorn Arne Beurling ensam, enbart med hjälp av papper och penna, G-skrivarens hemlighet.[2] En bedrift som beskrevs av David Kahn i boken The Codebreakers som "Den kanske främsta kryptoanalytiska prestationen som utfördes under andra världskriget". Under krigsåren dekrypterades cirka 296 000 meddelanden i den tyska trafiken. Den 30 juni 1942 beslutade regeringen att inrätta Försvarsväsendets radioanstalt som egen myndighet.[3]

Den första signalspaningsstationen låg i Kryptodetalj IV:s lokaler på Karlaplan i Stockholm, men 1940 flyttade man ut till ett antal villor på Lidingö.

Minnesskylt vid Karlaplan 4, Stockholm

Ytterligare stationer byggdes upp vid lämpliga platser i Sverige.[4] År 1943 flyttade FRA till ett nytt högkvarter på Lovön, några kilometer från Drottningholms slott utanför Stockholm.[3]

I september 1944, under andra världskriget då hotet att sovjetiska styrkor skulle ockupera Finland var som störst, överflyttades en mycket stor del av den finländska signalspaningen till Sverige. Operationen kallades "Operation Stella Polaris" och betydde mycket för uppbyggnaden för det svenska FRA.[5]

År 1960 fick FRA sitt nuvarande namn – Försvarets radioanstalt.[3] Långt in på 1960-talet var all information om var FRA:s högkvarter låg synnerligen hemlig.[6]

Operation Stella Polaris

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Operation Stella Polaris

I slutskedet av Finska fortsättningskriget, 1943–1944, då Sovjetunionen hotade att ockupera Finland, begärde Finlands underrättelsetjänst att få överföra ca 200 specialister med familjer, totalt ca 800 personer, samt avancerad signalspaningsutrustning till Sverige för att kunna upprätta en exilorganisation. Överflyttningen av personal och material, Operation Stella Polaris, genomfördes under ett par nätter i september 1944. Stella Polaris innebar att Sverige fick tillgång till en stor mängd kvalificerat material samt signaltekniker, som i vissa fall dessutom anställdes. För Finland innebar affären inrikespolitiska förvecklingar och som en följd av kommunistpartiets starka inflytande i regeringen statuerade man exempel mot flera av de så kallade ”Sovjetfientliga” inblandade, som fick fängelsestraff.[5][6]

Initiativtagare till svensk datorutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Redan i januari 1942 började FRA använda hålkortsmaskiner för dechiffrering, och 1943 hade man fått information om att USA använde beräkningsmaskiner för att forcera krypto.[7] Efter andra världskriget publicerades år 1946 artiklar om de datorer som de allierade utvecklat under kriget, i synnerhet ENIAC. FRA agerade då via ombud med starkt intresse att införskaffa "matematikmaskiner" till Sverige för kryptologi, först via Ingenjörsvetenskapsakademien som skickade Stig Ekelöf och sedan fem stipendiater till USA för att studera maskinerna. År 1948 skickade man aktuarie Gunnar Berggren under täckmantel av försäkringsstatistiker för att tillsammans med Sigurd Lagerman från Marinförvaltningen köpa in en dator från USA. Då detta misslyckades medverkade man aktivt till att Matematikmaskinnämnden skapades och initierade bygget av de svenska datorerna BARK och BESK.[8] Båda dessa maskiner körde omfattande kryptologiska analyser som inte bokfördes.[9][10] För att kontrollera och övervaka arbetet adjungerade FRA-matematikern Stig Comét som fick uppdraget att leda och övervaka arbetet på BESK, först som en av de största användarna av maskinen, och sedan som tillförordnad arbetschef på Matematikmaskinnämnden.[11] År 1962 fick FRA sin första egna elektroniska dator i form av en Facit EDB.[7] Man köpte även kontinuerligt in maskiner från IBM. På 1960-talet köpte man in en Datasaab D22 som levererades under täckmantel till Statskontoret för folkbokföring, men den verkliga kunden var FRA och användningsområdet var återigen kryptologi.[12] Senare maskiner för kryptologi har köpts in från Control Data Corporation, Silicon Graphics, Sun Microsystems och Hewlett-Packard.[7]

Catalinaaffären

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Catalinaaffären

Den 13 juni 1952 försvann Flygvapnets Tp 79 Hugin under ett radarspaningsuppdrag öster om Gotland. Svenska regeringen hävdade inledningsvis att flygningen var en vanlig navigeringsövning, men senare framkom det att flygplanet haft amerikansk signalspaningsutrustning och fem specialister från FRA ombord. Tre dagar senare sköts ett av Flygvapnets sjöräddningsplan av typen Tp 47 (Catalina) ned av sovjetiska jaktplan av typen MiG-15. Besättningen kunde räddas oskadd. Sovjetunionen förnekade all inblandning i DC-3:ans försvinnande, trots att man i efterspaningarna fann en sönderskjuten flotte med splitter från MiG-15-ammunition. År 1956 medgav den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov för statsminister Tage Erlander att Sovjet skjutit ner planet. Detta offentliggjordes dock inte för allmänheten eller de anhöriga. Ryssland medgav officiellt nedskjutningen 1991. År 2003 återfanns den nedskjutna DC-3:an av flygkapten Anders Jallai, historikern Carl Douglas och dykaren Ola Oskarsson, cirka 55 km öster om Fårö. Flera av besättningsmännens kvarlevor återfanns i planet och skadorna på planet visade att det blivit beskjutet av ett sovjetiskt MiG-15.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
FRA:s flagga.

FRA får inte initiera signalspaning på egen hand, utöver den verksamhet som bedrivs i syfte att utveckla sina egna metoder,[13] och det får endast ske på uppdrag från Regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Polisens nationella operativa avdelning och Säkerhetspolisen (Säpo) efter beslut av Försvarsunderrättelsedomstolen.[14][15]

FRA är ett så kallat enrådighetsverk, vilket innebär att myndigheten leds av en generaldirektör samt en överdirektör och att det inte finns någon styrelse. FRA:s operativa verksamhet är organiserad i fyra avdelningar: avdelningen för signalunderrättelser, avdelningen för cyberverksamhet, avdelningen för verksamhetsstöd och en avdelning för teknisk utveckling och annat tekniskt stöd. Utöver detta finns också en ledningsstab och ett antal specialistfunktioner som lyder direkt under generaldirektören.[16]

FRA:s signalspaning sker delvis innan brottsmisstanke har konstaterats, då signalspaningens syfte är att dels skapa så kallade normalbilder av olika säkerhetspolitiska skeenden så att avvikelser kan upptäckas, dels identifiera verksamheter som kan misstänkas leda till brott mot rikets säkerhet. Vid upptäckt av sådan brottsmisstanke överlämnas ärendet till någon av uppdragsgivarna, till exempel Försvarsmakten för externa hot eller Säkerhetspolisen för interna hot mot rikets säkerhet.[källa behövs]

Tillstånd och kontroll

[redigera | redigera wikitext]

FRA:s signalspaning kräver tillstånd och granskas löpande av externa granskningsorgan:[17][18]

  • Försvarsunderrättelsedomstolen beslutar om FRA ska få inhämta information. Domstolen bedömer om inhämtningen är förenlig med FRA:s inriktning, vilka sökbegrepp eller kategorier av sökbegrepp som får användas samt vilka fibertrådar och kabelbärare som FRA får tillgång till.[17]
  • Statens inspektion av försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN) verkställer Försvarsunderrättelsedomstolens beslut. FRA har inte tillgång till några fibertrådar själva,[19] det är SIUN som ger FRA tillgång till de fibertrådar som omfattas av domstolens tillstånd, samt ser till att lagen följs på rätt sätt. SIUN kontrollerar bland annat vilka sökbegrepp som används, hur oväsentlig information förstörs och hur rapporteringen sker.[17]
  • Datainspektionen granskar hanteringen av integritetsfrågor och behandlingen av personuppgifter inom FRA.[17]

Ledning

[redigera | redigera wikitext]
Vapen för Signal­under­rättelse­tjänsten tolkat efter dess blasonering.

FRA sorterar under försvarsdepartementet.[20] [21]

Följande personer har haft ledande befattningar:
Generaldirektörer Överdirektörer
Torgil Thorén 1942–1957 Johan Tunberger 2000–2003
Gustaf Tham 1957–1963 Anders Wik 2003–2008
Karl Gustav Linden 1963–1972 Christina Malm 2008–2015
Lars R. Ljunggren 1972–1985 Charlotta Gustafsson 2017-
Pär Kettis 1985–1989    
Bengt Wallroth 1989–1994    
Per Kjellnäs 1994–2003    
Ingvar Åkesson 2003–2013    
Dag Hartelius 2013–2019    
Björn Lyrvall 2020-    

Utrustning och personal

[redigera | redigera wikitext]
Torn för signalspaning i Kåseberga.

FRA:s huvudkontor är beläget på Lovön väster om Stockholm. År 2009 hade FRA i genomsnitt strax under 700 anställda.[22] År 2017 uppger FRA att de har "ca 800 anställda". År 2014 ökade myndighetens anslag med 38 miljoner, jämfört med föregående budgetår, till 860 miljoner. Ökningen motiverades med "kapitalkostnaden för teknikutveckling" och FRA:s "bidrag till att ge förvarning om förändrade förhållanden i vår omvärld samt [...] lämnande av stöd vid fredsfrämjande internationell verksamhet".[23]

Signalspaningen bedrivs av FRA från egna stationer på signaltekniskt lämpliga platser i Sverige, från fartyget HMS Orion (A201), som ska ersättas av ett nytt fartyg [24], HMS Artemis (A202), samt flygplan av typ Gulfstream IV (S102B).

I juni 2007 köpte FRA en superdator från Hewlett Packard som i november samma år var världens femte mest kraftfulla.[25] Den skulle enligt stabschefen på FRA användas för "kryptologi och informationssäkerhet" och inte "signalspaning och avlyssning av telekommunikationer".[26] I november 2011 hade superdatorn sjunkit till plats 126.[27][uppföljning saknas]

FRA-lagen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: FRA-lagen

Med tiden har alltmer av den intressanta kommunikationen gått över från radio till att bli trådbunden vilket alltmer försvårat verksamheten. Därför tog Försvarsdepartementet i september 2003, i betänkandet Försvarets radioanstalt - en översyn (SOU 2003:30), upp frågan om att ge FRA möjlighet till spaning mot trådbunden kommunikation. Promemorian En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2005:30) med förslag till lagstiftning utarbetades 2005 inom det dåvarande socialdemokratiska Regeringskansliet. Den remitterades på vanligt sätt till ett nittiotal instanser under hösten samma år.[källa behövs]

Den 18 juni 2008 röstades proposition 2006/07:63 igenom av Sveriges riksdag och därmed fick FRA befogenheter att avlyssna trafik i kablar som passerar rikets gräns. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. För att välja ut intressant information används sökbegrepp. En stor folkopinion och många experter, inklusive riksdagsledamöter, protesterade mot den utökade avlyssningen bland annat genom demonstrationer och nya medier såsom bloggar och webbsidor.[källa behövs] Enligt en undersökning som genomfördes av en mångvetenskaplig forskargrupp på Lunds universitet i januari 2014 är medborgarnas acceptans för övervakning av den typ som FRA ägnar sig åt begränsad. 55 procent av 1 100 tillfrågade svenskar svarade att de tycker det är oacceptabelt att FRA samlar in och bearbetar data om internetvanor.[28]

Den 25 september 2008 meddelade regeringen att man träffat en uppgörelse inom allianspartierna om tillägg till FRA-lagen som skärper integritetsskyddet.[29]

Internationella samarbeten

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Edward Snowden och FRA-lagen

Lagen tillåter internationellt samarbete på försvarsunderrättelseområdet, om det godkänns av regeringen.[30] I utbyte så kan Sverige få information som tjänar den svenska statsledningen, något både Utrikesminister Carl Bildt och FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson betonade vikten av då FRA-lagen debatterades 2008.[31][32]

Dokument som visselblåsaren Edward Snowden lämnat ut till massmedia visar att FRA har ett omfattande försvarsunderrättelsesamarbete med amerikanska National Security Agency och brittiska Government Communications Headquarters (GCHQ).[33] Efter Snowdens avslöjande inledde Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor en utredning av USA:s och Storbritanniens massövervakning av EU-medborgare. I utfrågningar som hölls av utskottet berättade den brittiske undersökande journalisten Duncan Campbell att FRA var USA:s och Storbritanniens största samarbetspartner i massövervakningen. Campbells uppgifter ledde till att utskottet kallade FRA:s generaldirektör Dag Hartelius till utfrågningarna för att lämna upplysningar. FRA svarade emellertid att myndigheten inte tänkte medverka i utredningen – något som kritiserades av den svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström.[34]

Samarbete med amerikanska NSA

[redigera | redigera wikitext]

FRA har samarbetat med NSA sedan 1950-talet och kontinuerligt försett den amerikanska underrättelsemyndigheten med material om bland annat Ryssland. Sedan 2011 har NSA tillgång till den information som FRA inhämtar genom att avlyssna telefon- och internetkablar som går genom Sverige. I dokument som Edward Snowden avslöjat har FRA fått amerikanskt beröm för att ha försett NSA med en "unik samling av högprioriterade ryska mål rörande ledare, internpolitik och energi."[35]

FRA samarbetar också med NSA i syfte att hacka sig in i internetanvändares datorer. Genom sådana dataintrång kan FRA bland annat se vad de angripna internetanvändarna skriver på sina tangentbord och ta del av deras lösenord. FRA har enligt ett reportage från SVT:s samhällsprogram Uppdrag granskning deltagit i ett hundratal sådana hackningsattacker (reportaget sändes i december 2013).[36]

Genom sitt nära samarbete med NSA har FRA fått tillgång till NSA:s programvara XKeystore, som används till att söka i de mycket omfattande datamängder som NSA har samlat in. Genom sådana sökningar kan FRA bland annat ta del av internetanvändares sökhistorik, e-post och aktivitet på sociala medier.[36] Xkeyscore kan användas för att kartlägga såväl svenskars som utländska medborgares internet-aktiviteter. Enligt journalisten Glenn Greenwald, som avslöjade NSA:s massövervakning 2013, är det inte främst terrorister som övervakas utan människor som inte gjort något olagligt.[37]

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

Inspelat samtal med Anders Wik om telefonavlyssning

[redigera | redigera wikitext]

Vid en demonstration i maj 2008, i samband med protester kring FRA-lagen, spelades en del av ett samtal från 2007 upp. Samtalet ägde rum mellan Rickard Falkvinge och FRA:s överdirektör Anders Wik.[38] Samtalet spelades in utan Wiks kännedom. I samtalet berättade Wik att FRA även avlyssnade mobiltelefonsamtal och att denna typ av spaning inte omfattades av svensk lag. Max Andersson, riksdagsman för Miljöpartiet, begärde 2008 en utredning om huruvida detta bröt mot grundlagen.[39][40] Försvarsminister Sten Tolgfors svarade på uppmaningen till utredning att "Sådan spaning har inte ansetts behöva uttryckligt lagstöd eftersom den bedrivs på regeringens uppdrag med stöd av principen om eterns frihet, som bland annat har kommit till uttryck i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (6 kap. 17 §)"[41] och att det därför inte behövdes någon utredning.

Lagring av uppgifter om tele- och datakommunikation

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Titan (trafikdatabas)

SVT:s Rapport rapporterade i juni 2008 att FRA lagrade uppgifter om tele- och datakommunikation i 18 månader. Verksamheten beträffande teletrafik skulle då ha pågått i 10–15 år, medan internettrafik skulle kunna ha registrerats i upp till åtta år. I Rapports inslag motiverades inhämtningen av generaldirektör Ingvar Åkesson som sade att själva innehållet i kommunikationen inte har lagrats. I stället har FRA kartlagt vem som har kommunicerat med vem (trafikdata). Informationen om kommunikationen har lagrats i en databas som kallas för Trafikdatabasen Titan.[42] Enligt dokument, som skall ha kommit från en medarbetare vid FRA, ska generaldirektören i ett internt meddelande ha skrivit om lagen att den "[...] tvinga oss att bli mer precisa i vårt urval och vårt arbete. Den tid då vi kunde inhämta all tillgänglig trafik på enskilda inriktningar för att sedan sovra i efterhand är av flera skäl förbi."[43]

Efter anmälan valde Datainspektionen att inte utreda saken vidare.[44]

Anmälan om registrering av svenskar

[redigera | redigera wikitext]

I juni 2008 mottog Datainspektionen ett anonymt klagomål som ifrågasatte om FRA:s insamling och behandling av vissa personuppgifter stred mot lagen.[45] Enligt tidningsuppgifter handlade det om lagring av data om över 100 svenskar, som på olika sätt haft kontakt med Ryssland under 1990-talet.[46]

Vid tillsynen i september samma år fann Datainspektionen inget att anmärka på FRA:s insamling av personuppgifter enligt den lagstiftning som då gällde. Datainspektionen ansåg dock att FRA:s dåvarande rutiner för gallring av personuppgifter borde ses över.[47]

Otillåten hantering av personuppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Under perioden 2009–2014 prickades FRA tio gånger av SIUN för olika brister i sin signalspaning och personuppgiftshantering. Kritiken från SIUN gick ut på att FRA hade använt otillåtna sökbegrepp i sin spaning, brutit mot lagen i sin hantering av personuppgifter och underlåtit att gallra databaser som innehåller känslig information om privatpersoner.[48]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Personuppgiftsbehandling hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt - Proposition 2006/07:46” (PDF). Regeringen.se. 8 februari 2007. sid. 29. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226050744/http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/73/05/7ac2933f.pdf. 
  2. ^ Ulfving, Lars (29 januari 1997). ”The Geheimschreiber Secret”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2001. https://web.archive.org/web/20010710183821/http://frode.home.cern.ch/frode/ulfving/ulfving.html. Läst 29 juni 2008. 
  3. ^ [a b c] ”Milstolpar och händelser i FRA:s historia”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811102430/http://www.fra.se/artiklar_milstolpar.shtml. Läst 2 maj 2009. 
  4. ^ Johnsson, Fredrik (18 juli 2007). ”P3 Dokumentär DC 3:an” (MP3). P3 Dokumentär. Sveriges Radio P3. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/897557?programid=2519. Läst 16 december 2009. 
  5. ^ [a b] Arwidsson, Thorulf (30 april 2009). ”Spaningsarkiv öppnade för FRA”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_2817749.svd. Läst 1 maj 2009. 
  6. ^ [a b] Försvarets radioanstalt 50 år - Jubileumsskrift från 1992 (Icke-hemlig skrift utdelad till anställda)
  7. ^ [a b c] Rittsel, Pär (28 mars 2006). ”Hemligt FRA visar historien”. IDG.se. Arkiverad från originalet den 24 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190724080209/https://www.idg.se/2.10186/1.9946/hemligt-fra-visar-historien. Läst 7 mars 2020. 
  8. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Grabbarna i USA”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 127-131. ISBN 978-91-44-03501-7 
  9. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Bark”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 144-145. ISBN 978-91-44-03501-7 
  10. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 164. ISBN 978-91-44-03501-7 
  11. ^ Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). ”Bark och Besk - datorerna där allting började”. Maktens maskiner. Lund: Arkiv förlag. sid. 29-52. Libris q8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024 
  12. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Pionjären Ekelöf”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 89. ISBN 978-91-44-03501-7 
  13. ^ ”Datainspektionens redovisning av regeringsuppdraget Fö2009/355/SUND”. Datainspektionen. 6 december 2010. Arkiverad från originalet den 3 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140603163744/http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2010-12-07-fra.pdf. Läst 20 mars 2014. ”Det bör understrykas att FRA, utöver den verksamhet som bedrivs i syfte att utveckla sina egna metoder, inte själva har några försvarsunderrättelsebehov” 
  14. ^ ”Uppdragsgivare”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407081356/http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/uppdragsgivare.87.html. Läst 20 mars 2014. 
  15. ^ ”Signalunderrättelseverksamhet”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 10 november 2013. https://web.archive.org/web/20131110210304/http://www.fra.se/verksamhet/signalunderrattelseverksamhet.68.html. Läst 6 december 2013. 
  16. ^ ”FRA:s organisation”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140310173029/http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/organisation.84.html. Läst 20 mars 2014. 
  17. ^ [a b c d] ”Tillstånd, kontroll och granskning”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140310135748/http://www.fra.se/omfra/myndighetenfra/tillstandkontrollochgranskning.86.html. Läst 20 mars 2014. 
  18. ^ ”Signalunderrättelseverksamhet”. Försvarets radioanstalt. Arkiverad från originalet den 10 november 2013. https://web.archive.org/web/20131110210304/http://www.fra.se/verksamhet/signalunderrattelseverksamhet.68.html. Läst 20 mars 2014. 
  19. ^ ”SFS 2008:717, 12 § 2 st.”. https://lagen.nu/2008:717#P12S2. Läst 20 mars 2014. ”Endast kontrollmyndigheten ska ha rådighet över signalbärare innehållande sådana signaler som överförs i enlighet med de bestämmelser som avses i första stycket.” 
  20. ^ ”Regleringsbrev”. Ekonomistyrningsverket. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303230933/http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15516. Läst 20 mars 2014. 
  21. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 juli 2019). ”Beslut om vikarierande generaldirektör för FRA”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/07/beslut-om-vikarierande-generaldirektor-for-fra/. Läst 1 oktober 2019. 
  22. ^ ”Öppen version av Försvarets radioanstalts årsredovisning 2009”. FRA. Arkiverad från originalet den 20 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140320172839/http://www.fra.se/download/18.6bc8a61512cc555baf580004532/arsredovisning-2009.pdf. Läst 20 mars 2014. 
  23. ^ ”Budgetpropositionen Försvarsdepartementet "Försvar och samhällets krisberedskap”. Regeringen. http://www.regeringen.se/download/f1fdc12f.pdf?major=1&minor=111788&cn=attachmentDuplicator_0_attachment. Läst 20 mars 2014. [död länk]
  24. ^ ”Sverige får nytt signalspaningsfartyg”. Regeringen. Arkiverad från originalet den 14 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100714030400/http://www.regeringen.se/sb/d/12760/a/144452. Läst 20 mars 2014. 
  25. ^ ”November 2007”. Top500.org. 12 november 2007. http://www.top500.org/lists/2007/11. Läst 15 juli 2008. 
  26. ^ ”FRA köper gigantisk superdator från HP”. Ny Teknik. 5 juni 2007. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304221131/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article44341.ece. Läst 15 juli 2008. 
  27. ^ Top500.org
  28. ^ Stefan Larsson, Tobias Olsson, Calle Rosengren och Per Runeson (19 april 2014). ”Övervakning tär på medborgarnas tillit”. SvD. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/overvakning-tar-pa-medborgarnas-tillit_3479682.svd. Läst 30 december 2014. 
  29. ^ ”Pressmeddelande, Regeringskansliet”. Sveriges riksdag. 25 september 2008. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140310123055/http://www.regeringen.se/sb/d/10911/a/112332. 
  30. ^ ”SFS 2008:717 9 §, 2 st.”. https://lagen.nu/2008:717#P9S1. Läst 20 mars 2014. 
  31. ^ ”FRA-chefen bekräftar hemligt utbyte av uppgifter”. Dagens Nyheter. 9 juli 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/fra-chefen-bekraftar-hemligt-utbyte-av-uppgifter/. Läst 20 mars 2014. 
  32. ^ ”Sverige samarbetar med diktaturer”. Dagens Nyheter. 14 september 2008. http://www.dn.se/nyheter/politik/sverige-samarbetar-med-diktaturer/. Läst 20 mars 2014. 
  33. ^ ”Läs dokumenten om Sverige från Edward Snowden”. SVT. http://www.svt.se/ug/las-dokumenten-om-sverige-fran-edward-snowden. Läst 20 mars 2014. 
  34. ^ Alexander Gagliano (19 oktober 2013). ”FRA nobbar EU-utfrågning om massövervakning”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5679310. Läst 24 december 2014. 
  35. ^ ”Baltic Region”. SVT. https://www.documentcloud.org/documents/894390-baltic-region.html. Läst 20 mars 2014. 
  36. ^ [a b] ”FRA och NSA samarbetar om hackning”. Sveriges Radio. 11 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5729689. Läst 20 december 2014. 
  37. ^ Frenker, Clarence (11 december 2013). ”FRA kan övervaka miljoner människor världen över”. Metro. Arkiverad från originalet den 30 december 2013. https://web.archive.org/web/20131230215446/http://www.metro.se/teknik/svenska-fra-kan-overvaka-miljontals-varlden-over/EVHmlj!bJuoOedAzlWOY/. Läst 22 december 2014. 
  38. ^ mp3-ljudfil där Anders Wik berättar om FRA:s verksamhet och tillhörande juridiska aspekter
  39. ^ Miljöpartiet begär utredning för att avgöra om FRA bryter mot grundlagen
  40. ^ Max Andersson (mp) skriver till justitieminister Beatrice Ask (m) angående aktioner för att reda ut FRA:s påstått olagliga avlyssning av telefonsamtal
  41. ^ Försvarsminister Sten Tolgfors angående varför det inte krävs någon utredning mot FRA
  42. ^ Rapport-inslag: ”FRA lagrar svenska telesamtal och mejl”
  43. ^ Rapports länk till det hemliga dokument som läckt från FRA
  44. ^ Svar på ditt klagomål mot Försvarets radioanstalt Arkiverad 15 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Datainspektionen 2008-10-24
  45. ^ ”Datainspektionen utreder anonym anmälan mot FRA”. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918034922/http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2008/Datainspektionen-inleder-tillsyn-mot-FRA/. Läst 11 augusti 2014. 
  46. ^ Hambraeus, Mona (14 januari 2008). ”FRA anklagas för felaktig registrering”. Dagens eko. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 25 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080625005305/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2133455. Läst 14 januari 2008. 
  47. ^ ”Datainspektionens beslut efter tillsyn”. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918042623/http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2008/fras-rutiner-for-rensning-av-personuppgifter-bor-ses-over/. Läst 11 augusti 2014. 
  48. ^ Sundkvist, Frida (30 mars 2014). ”FRA bryter mot lagen igen”. Metro. Arkiverad från originalet den 25 december 2014. https://web.archive.org/web/20141225095704/http://www.metro.se/nyheter/fra-bryter-mot-lagen-igen/EVHncB!KJIRy04DS07ws/. Läst 20 december 2014. 

Publikationer

[redigera | redigera wikitext]
  • [1] Rapport till Journalistfonden för vidareutbildning, Martin Jönsson 2005-02-07, Beskriver förhållandet mellan FRA och NSA

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Försvarsdepartementet
Regeringen
Statsråd och chef
Nato
Nuvarande myndigheter
Tidigare (1920-nu),
avvecklade myndigheter,
ledningsorgan
Arméförvaltningen • Arméintendenturförvaltningen • Arméstaben • Armétygförvaltningen • Civilförsvarsstyrelsen • Beredskapsnämnden (BN) • Flygförvaltningen • Flygstaben • Flygtekniska försöksanstalten (FFA) • Försvarets Fabriksverk (FFV) • Försvarets forskningsanstalt (FOA) • Försvarets förvaltningsdirektion • Försvarets intendenturverk • Försvarets underrättelsenämnd • Försvarsexportmyndigheten (FXM) • Försvarsstaben • Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) • Generalstaben • Krigsmaterielverket • Krisberedskapsmyndigheten (KBM) • Luftskyddsinspektionen • Marinförvaltningen • Marinstaben • Militärfysiska institutet (MFI) • Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE) • Statens räddningsverk (SRV) • Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) • Totalförsvarets upplysningsnämnd • Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) • Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
Innan 1920
Obsoleta begrepp
v • r
Underrättelseverksamhet
Militär underrättelseverksamhet‎
och underrättelseorgan		Lawrence av Arabien
Civil underrättelseverksamhet
Övervakning och signalspaning‎
Kryptologi‎‎
Spioneri och spioner
Se även Fiktiva hemliga agenter och spioner
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Försvarets_radioanstalt&oldid=56001840”