Isak Gustaf Clason – Wikipedia

	Isak Gustaf Clason
	Isak Gustaf Clason, 1896
Personfakta
Nationalitet	Svensk
Född	30 juli 1856
Födelseplats	Rottneby herrgård i Kopparbergs socken
Död	19 juli 1930 (73 år)
Dödsplats	Rättvik
Alma mater	Kungliga Tekniska högskolan
Arbeten
Betydande byggnader	Bünsowska huset, Östermalms Saluhall, Nordiska museet och Hallwylska palatset i Stockholm, Adelsnäs och Mårbacka.
Utmärkelser och priser	Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet
Signatur
	Hitta fler artiklar i; Arkitekturportalen
	KulturNav

Ej att förväxla med Isak Gustaf Clason (1893-1964).

Isak Gustaf Clason, född 30 juli 1856 på Rottneby herrgård i Kopparbergs socken, död 19 juli 1930 i Rättvik, var en svensk arkitekt. Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1890–1904, förste intendent i Överintendentsämbetet 1903–1917 samt byggnadsråd 1917–1923.

Isak Gustaf Clason var son till Isaac Gustaf Clason och svärson till Casimir Petre. Släkten Clason hade tidigare i några generationer varit brukspatroner vid Furudals bruk. Då fadern blev direktör vid Jernkontoret flyttade familjen då Isak Gustaf var 13 år till Stockholm. 1874 avlade han studentexamen vid Stockholms gymnasium.^[1]

Utbildning och studieresor

Clason antogs 1874 som elev vid Kungliga Tekniska högskolan; två sista åren utbildade han sig vid fackskolan för arkitektur. Åren 1879–1881 gick han den kompletterande konstnärliga utbildningen vid Konstakademiens arkitekturskola. 1881 fick han efter en pristävling den kungliga medaljen och ett statligt resestipendium. Under en studieresa till Spanien och Madrid 1883 mottog han avgörande intryck av spansk arkitektur. 1886 reste han genom de sydfranska städerna Marseille, Arles, Avignon, Nîmes och Narbonne, och i Toulouse beundrade han stadens medeltida tegelarkitektur. Han fortsatte norrut mot Tours och det var där han befann sig, omgiven av tidig fransk renässans, när han ritade sitt vinnande bidrag till en tävling om en fasad till Friedrich Bünsows Bünsowska huset vid Strandvägen i Stockholm.

Liv och verk

Clason kom under 1890-talet att anses som en förnyare som förespråkade användning av äkta material såsom tegel och natursten i stället för puts och gips, som dominerade den samtida fasadarkitekturen. Clason reagerade också mot de av fönster nästan helt upplösta fasaderna och murytorna. Det var i och med byggandet av Bünsowska huset 1886-1888 som Clason första gången helt kunde realisera de önskemål om materialäkthet och det samband mellan innehåll och form han sökte efter. Däremot hade han inget emot användandet av äldre stilar; tvärtom han var ju själv en eklektiker utbildad i Scholanders och Zetterwalls anda.

År 1888 ritade Clason Östermalms Saluhall tillsammans med Kasper Salin, som även stod för den komplicerade inre gjutjärnskonstruktionen. Inför arbetet med saluhallen hade Clason och Salin fått inspiration under en stipendieresa 1883-1886, då de studerade många nya exempel på tegelarkitektur i Nordtyskland, Italien och Frankrike. Särskilt i Frankrike fanns flera monumentala gjutjärnskonstruktioner av denna avancerade typ som skulle bli stommen i Östermalmshallens tegelkatedral, en konstruktion som var ny i Sverige.

År 1918 stod Skånska Hypoteksföreningens bankpalats klart på Kyrkogatan 13 i Lund. En stram fasad och gedigen ekport möter besökaren. En banklokal på första våningen för pengahantering, kassa och nedgång till valvet. På andra våningen ett pampigt styrelserum och en fantastisk venetiansk representationsmatsal. Även ett cigarr-rum och ett bibliotek inryms här. På tredje våningen finns en bostad på 450 kvadratmeter för bankens ordförande. På toppen av huset finns en takterrass med gräsmatta och buxbomshäck. I vinkel med Kyrkogatan 13 byggdes ett gårdshus där man inredde åtta lägenheter för övriga i bankens styrelse.

Clason reagerade starkt emot samtidens tillämpning av äldre stilar och ansåg att de alltför rutinmäsigt klistrades på byggnader oavsett funktion eller behov. Han ansåg exempelvis att den gotiska stilen som skapats huvudsakligen ur en religiös känsla, borde användas för religiösa byggnader och behov, medan till exempel renässansen var en stil lämpad för palatsbyggnader.

Clason ritade inte bara byggnader utan formgav även en av Sveriges första standardtelefoner för Telegrafverket 1894. Han deltog 1925 med några Stockholmsbilder samt ett antal spanska och italienska motiv i utställningen Svenska akvareller. Han är representerad med teckningar i Nationalmuseum^[2].

År 1889 blev han ledamot av Konstakademien, blev 1902 dess vice preses och 1918 preses. 1907 valdes han till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.^[3] 1917 utnämndes han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet och invaldes 1919 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Mellan 1898 och 1923 var Albert Collett anställd hos Clason. Han blev dess främste medarbetare och kontorschef 1906. År 1918 ingick han delägarskap med Clason.^[4]

Familj

Isak Gustaf Clason var kusin till historieprofessorn och politikern Sam. Clason, brorson till anatomen Edward Clason och far till arkitekterna Gustaf Clason och Peder Clason samt målaren Gunilla Clason-Carlquist.

Clason är begravd på Norra begravningsplatsen.^[5]

Utmärkelser

1916 – Festskrift till Clasons 60-årsdag: Isak Gustaf Clason: den 30 juli 1916. Stockholm. 1916. Libris 3278113 ^[6]
1917 – Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet^[7]
1918 – Preses för Konstakademien^[7]

Bilder, verk (i urval)

Verk i (urval)

Ordnat efter årtal.

Merlo slott, Timrå socken, Medelpad, 1883–1885 (tillsammans med Fritz Eckert). Friedrich Bünsows sommarhus.
Thaveniuska huset på Strandvägen i Stockholm, 1884–1885.
Östermalms saluhall, Östermalmstorg, Stockholm, 1885–89 (tillsammans med Kasper Salin)
Bünsowska huset, Strandvägen 29–33, Stockholm, 1886–1888
Lejondals slott, Upplands-Bro, 1890-tal
Nordiska museet, Djurgården, Stockholm 1888–1907
Norrlands nation, Uppsala 1889
Skönsmons kyrka, Sundsvall 1889
Ulvaklev (Ängelsberg) 1889
Adelswärdska huset, Strömgatan 20, Stockholm 1889–1890
Odensnäs, Ängelsberg 1891–1892
Hallwylska palatset, Hamngatan 4 Stockholm, 1893–1898
Hjularöds slott, Skåne, 1893 (med Lars Israel Wahlman)
Villa Kullen, Lidingö kommun, 1894.
von Rosenska palatset, Strandvägen 55, Stockholm, 1895–1899

Tingshus Norrköping, 1901–1903
Platschefsbostad Horndals Bruk (Dalarna) 1903
Rådhuset i Norrköping 1907–1910
Renovering av Stegeborgs Slott 1915
Skånes Enskilda Bank, Västra Hamngatan 7, Göteborg 1908
Villa Mariehill, Djurgården, Stockholm 1908
Villa Stockenberg, Saltsjöbaden 1909 (tillsammans med Rudolf Emanuel Jacobsen)
Lönö herrgård, Norrköpings kommun 1911–1913
Timmermansordens palats i Stockholm 1913–1923
Edsby slott (ombyggnad), Upplands Väsby kommun 1915.
Adelsnäs säteri i Åtvidabergs kommun, Östergötland 1916–1920.
Skånska Hypoteksföreningen bankpalats i Lund 1915–1918.
Villa Hevea, Helsingborg, 1917
Mårbacka (Selma Lagerlöfs) 1921–1923, Sunne kommun, Värmland
Renovering av Kåvi säteri, Närke, 1929

Ritningar

Norrlands nation
Tingshus Norrköping
Nordiska museet
Nordiska museet
Desinfektionsbyggnaden Lusknäppen
Hallwylska palatset
Förslag för Slussenområdet 1905

Referenser

Noter

^ Ferdinand Boberg, artikel av Elisabet Hesseborn i Dalarnas hembygdsbok 2001
^ Nationalmuseum
^ Clason, Isak Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
^ KulturNav: Collett, Albert (1877 - 1939).
^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.108-109 ISBN 91-88016-69-2
^ ”J. G. Classons 60-årsdag”. Hvar 8 dag (47): sid. 744. 20 augusti 2016. https://runeberg.org/hvar8dag/17/0766.html.
^ [a b] ”Konstakademiens nye preses”. Svenska Dagbladet: s. 8. 25 november 1918.

Källor

KulturNav: Clason, Isak Gustaf
Clason, Gustaf i Vem är det 1925
Delvis från Svenskt konstnärslexikon del I sid 309 Allhems Förlag Malmö

Vidare läsning

Edestrand, Hans; Lundberg Erik (1968). Isak Gustaf Clason. Stockholm: Norstedt. Libris 8208129
Josephson, Ragnar: I Gustaf Clason i Svenskt biografiskt lexikon (1929)
Mårtelius, Johan (2020). Minnets tempel: Isak Gustaf Clason, Nordiska museet och 1800-talets arkitekturvärld. Nordiska museets handlingar, 0346-8585; 144. Stockholm: Nordiska museets förlag. ISBN 978-91-7108-613-6

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Isak Gustaf Clason.
Bilder & media
Stockholmskällan har media som rör Isak Gustaf Clason
Clason, Isak Gustaf i Libris

[1] Ferdinand Boberg, artikel av Elisabet Hesseborn i Dalarnas hembygdsbok 2001

[2] Nationalmuseum

[3] Clason, Isak Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)

[4] KulturNav: Collett, Albert (1877 - 1939).

[5] Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.108-109 ISBN 91-88016-69-2

[6] ”J. G. Classons 60-årsdag”. Hvar 8 dag (47): sid. 744. 20 augusti 2016. https://runeberg.org/hvar8dag/17/0766.html.

[:0-7] [a b] ”Konstakademiens nye preses”. Svenska Dagbladet: s. 8. 25 november 1918.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Personfakta
Isak Gustaf Clason
Isak Gustaf Clason, 1896
Nationalitet	Svensk
Född	30 juli 1856
Födelseplats	Rottneby herrgård i Kopparbergs socken
Död	19 juli 1930 (73 år)
Dödsplats	Rättvik
Alma mater	Kungliga Tekniska högskolan
Arbeten
Betydande byggnader	Bünsowska huset, Östermalms Saluhall, Nordiska museet och Hallwylska palatset i Stockholm, Adelsnäs och Mårbacka.
Utmärkelser och priser	Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet
Signatur
Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen
KulturNav