Jamaica – Wikipedia

Jamaica
Jamaica
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Out of Many One People ; (Av många ett folk)
	Nationalsång: Jamaica, Land We Love; ;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Kingston
Officiellt språk	Engelska
Statsskick	Monarki (samväldesrike)
Självständighet	från Storbritannien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,709 (110:e)
Valuta	Jamaicansk dollar (JMD)
Tidszon	UTC-5
	Topografi
Kör på	Vänster
Nationaldag	Första måndagen i augusti
Nationalitetsmärke	JA
Landskod	JM, JAM, 388
Toppdomän	.jm
Landsnummer	1-876

För andra betydelser, se Jamaica (olika betydelser).

Jamaica (eng. uttal /dʒə'meɪkə/, sv. uttal /ja'majka/) är en önation ingående i Stora Antillerna i Karibiska havet, 234 km lång och som mest 80 km i nord–sydlig riktning. Ön ligger cirka 145 km söder om Kuba och 190 km väster om Hispaniola. Huvudstaden är Kingston. Landet har engelska som största språk, en rest av brittisk kontroll sedan 1600-talet, efter en längre tid med spanjorer och sjörövare som omväxlande kontrollerade ön. Jamaica är sedan 1962 en självständig nation, ett samväldesrike och erkänner därför Charles III som sin kung.

Bauxit, kaffe och turism är tre av de viktigaste exportkällorna för Jamaica. Kulturellt är landet känt för Rastafarirörelsen, reggae och en mängd framgångsrika friidrottare.

Historia

Huvudartikel: Jamaicas historia

Fram till 1600-talet

Jamaica har nu till övervägande delen en afro-amerikansk befolkning, ättlingar till de människor som britter och spanjorer förslavade, men före Christofer Columbus ankomst 1494 beboddes ön liksom de större grannöarna av det arawaktalande taínofolket, som invandrat från Sydamerika mellan 4000 och 1000 f.Kr. Denna ursprungsbefolkning kallade ön Xaymaca, vilket betyder "Landet av skog och vatten" eller "Landet av vattendrag". Ursprungsbefolkningen nästintill utrotades, dels genom våld, dels genom sjukdomar såsom smittkoppor, som européerna drog med sig. Man saknade immunitet för sjukdomen då man tidigare ej hade blivit exponerad för den. Arkeologiska fynd visar att delar av taínofolkets kultur överlevt^[6].

Spanjorerna kontrollerade aldrig hela ön på grund av ständiga attacker från britter och pirater i en ohelig allians. Jamaica, då kallat "Santiago", var en spansk besittning formellt fram till 1655 då det sista spanska fortet erövrades av engelsmännen.

Engelsk koloni (1655–1962)

Se även: Rastafari

Den engelska amiralen William Penn (far till William Penn som den amerikanska delstaten Pennsylvania är uppkallad efter) och general Robert Venables drev bort de sista spanjorerna från Jamaica år 1655. Under sina första 200 år av brittiskt styre blev Jamaica en av världens ledande sockerexporterande slavberoende kolonier, och producerade mer än 77000 ton socker per år mellan 1820 och 1824. Efter avskaffandet av slavhandeln (men inte slaveriet i sig) år 1807, började britterna importera indisk och kinesisk arbetskraft. Ättlingarna till dessa asiater utgör fortfarande en del av det jamaicanska folket.

I början av 1900-talet propagerade Marcus Garvey för den afrikanskt färgade politiska rörelsen rastafarianism.

Självständig nation (1962–)

Jamaica fick full självständighet den 6 augusti 1962, dock utan att gå ur Samväldet. Den förste premiärministern blev Alexander Bustamante (Jamaica Labour Party). Under några år av optimism skedde en kraftig inflyttning till städerna, i synnerhet till huvudstaden Kingston där en rad slumstadsdelar växte fram. En vacklande ekonomi under 1970-talet ledde till återkommande våldsamheter och en kraftig minskning av turismen. Vid valen 1980 förlorade socialdemokraterna, och efterföljande regeringar har varit mer inriktade på marknadsekonomi. Under 1990-talet förekom politiskt våld vid valen.

Geografi

Det bergsrika Jamaica är den tredje största av de västindiska öarna, och ligger 145 kilometer söder om Kuba. På nord- och västkusten ligger många av de tropiska stränder som har gjort landet världsberömt, men geografin är mycket mer komplex än de vita badstränderna låter ana. Hotade ekosystem i de skogrika bergsområdena växlar med underjordiska grottor och flodsystem i ett virrvarr av exotiska växter.

Tre av de mest utnyttjade naturtillgångarna på Jamaica är bauxit, gips och kalksten.

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Det bergiga inlandet har dock ett svalt och torrt klimat. Mellan juli och november förekommer ibland orkaner.

Några av Jamaicas största miljöproblem är en kraftig skogsavverkning, förorenat kustvatten, skador på korallreven och luft och sulfatföroreningar i Kingston. Djurvärlden har lidit hårt under befolkningsexplosionen och turistinvasionen. Idag finns nästan bara importerade däggdjur kvar, medan kräldjuren har mycket bättre levnadsomständigheter.

Statsskick och politik

Jamaica är sedan självständigheten från Storbritannien 1962 en konstitutionell monarki: närmare bestämt ett samväldesrike, som erkänner den brittiska monarken som sin egen statschef. Den jamaicanske monarken representeras i Jamaica av en generalguvernör. Generalguvernören utses av monarken på förslag av Jamaicas premiärminister och generalguvernörens funktion är att i praktiken fungera som landets statschef med i huvudsak representativa och formella plikter som att ge lagar kunglig sanktion och hålla ett årligt trontal.

Jamaicas parlament, som bygger på Westminstermodellen, har två kammare: representanthuset och senaten. Jamaica har majoritetsval med enmansvalkretsar. Jamaicas politik domineras därför av två stora partier som står emot varandra: Jamaicas arbetarparti (Jamaica Labour Party, JLP, som trots namnet är ett högerparti) och socialdemokratiska People's National Party, PNP, som leds av landets första kvinnliga premiärminister, Portia Simpson-Miller.

I valet i slutet på februari 2016 vann något överraskande JLP en seger med minsta möjliga marginal då det fick 32 platser mot det tidigare regeringspartiet PNP:s 31 mandat. Andrew Holness kunde därmed återkomma som premiärminister, en post han hade en kortare tid under slutet av 2011. En starkt bidragande orsak till att JLP vann valet anses vara att man presenterade ett ekonomiskt tiopunktsprogram, vars viktigaste punkt var ett löfte om en skattereform som skulle ge medelklassen en ordentlig skattelättnad. En sådan åtgärd måste balanseras med kravet att fortsatt hantera Jamaicas skuldbörda som är så hög som cirka 130 procent av BNP och att stimulera ekonomin, som uppvisat en svag tillväxt de senaste åren.^[7]

Administrativ indelning

Huvudartikel: Jamaicas parishes

Jamaica är indelat i 14 parish: Clarendon, Hanover, Kingston, Manchester, Portland, Saint Andrew, Saint Ann, Saint Catherine, Saint Elizabeth, Saint James, Saint Mary, Saint Thomas, Trelawny och Westmoreland.

Ekonomi

Jamaica har länge legat på plats 110-120 om man ser till bruttonationalprodukt per invånare, och medelinkomsterna är avsevärt lägre än i det övriga jämförelsevis välmående Karibien. Haiti är den enda självständiga önationen i Västindien med lägre BNP (PPP)/capita än Jamaica enligt både Internationella valutafonden 2006 och CIA:s årsfaktabok 2011.^[8] Kuba uppskattas ligga snäppet ovanför Jamaica enligt samma källor, och i karibiska ö-nationer som Bahamas, Barbados och Trinidad och Tobago är BNP/capita tre till fyra gånger större än i Jamaica. Jamaica faller också i världsrankingen och närmar sig jordens allra fattigaste stater.

Landet har tidigare varit en stor exportör av råvaror som kaffe och bauxit (bauxit noterades 1998 som 10 procent av landets exportinkomster^[9]), men denna export har minskat i betydelse. Tjänstesektorn har istället vuxit i vikt och står numera^[när?] för cirka 60 procent av BNP, varav turism står för cirka 20 procent. Ungefär lika mycket erhålls från penningöverföringar från den stora jamaicanska diasporan.^[7]

Jamaicas ekonomi är i hög grad beroende av turism. Ekonomin stagnerade från 1995 till 1999, men återhämtade sig en aning under början av 2000-talet. Åren 2005–2010 har Jamaicas ekonomi åter tappat mark. Landet har några svåra ekonomiska problem, bland annat högt ränteläge, hög inflation, vacklande valutakurs, en växande statsskuld och stora inkomstskillnader och klassklyftor. Den svarta, olagliga ekonomin anses vara betydande. En viktig men illegal inkomstkälla är cannabisexport och Jamaica är dessutom en länk i de Sydamerikanska drogkartellernas distributionsnätverk.

Nästan all energi framställs av fossila bränslen, såsom råolja och kol.

Befolkning

Demografi

Den senaste folkräkningen hölls den 4 april 2011 och avsåg den folkbokförda (de jure) befolkningen i Jamaica, som uppgick till 2 697 983 invånare (varav 1 334 533 män och 1 363 450 kvinnor). Siffrorna justerades i efterhand på grund av undertäckning av den räknade befolkningen.^[2]

Befolkningens medelålder: 26,5 år (2002)
Befolkningens medellivslängd: 75,9 år (2003)
Religiös tillhörighet: kristna 65 procent (olika protestantiska kyrkor 61 procent, katoliker 4 procent), rastafari 9 procent, islam inklusive Nation of Islam 3 procent, hinduism 2 procent, buddhism och kinesiska religioner 1 procent, bahá'í 1 procent, etiopiska och andra afrikanska kyrkor 0,5 procent, agnostiker cirka 20 procent.
Analfabetism: 12 procent av befolkningen är analfabeter (2003)
Brottslighet: Jamaica har på grund av sitt kuperade inland blivit ett genomfartsland för kokain som flygs från Latinamerika. Korruptionen är utbredd, och det förekommer tvätt av svarta pengar.

Utbildning

Jamaicas skolsystemet är uppdelat på fyra nivåer:

Förskola (Early Childhood) för åldrarna tre till sju år.
Grundskolans tidigare år (primary), för åldrarna sju till tolv år. Privatskolor kallas Preparatory Schools eller bara Prep.
Grundskolans senare år (secondary), för åldrarna tolv till arton år.
College och universitet (tertiary), för högre studier.

All utbildning ovanför nivån primary är avgiftsbelagd.

Kultur

Reggae-ikonen Bob Marley under 1970-talet.

Jamaica har ett rikt musikliv med världskända artister som Bob Marley, Sizzla Kalonji, Marley-bröderna (Bob Marleys söner), Desmond Dekker, Capleton, Inner Circle, Elephant Man, Pablo Gad, Peter Tosh, Bunny Wailer, Yellow Man, Eek-a-Mouse, Black Uhuru, Sean Paul, Brick and Lace.

Religionen eller frihetsrörelsen Rastafari, har sina rötter på Jamaica. Bob Marley är en stor ikon inom Rastafari. Rastakulturen har spridit sig till alla delar av världen, mycket genom musikstilen Reggae. Rasta är idag en subkultur i de flesta länderna i Europa. Denna kultur från Jamaica är ibland kritiserad i Sverige. Som argument används bl.a. cannabisbruket vilket är en viktig del av Rastafarikulturen. Rastakulturen är en subkultur som vill leva i fred och stoppa rasism och orättvisor.

På Jamaica äter man mycket fisk, bönor, ris, kyckling och även mycket vegetarisk kost förekommer. Red Stripe är en världskänd jamaicansk ölsort. Det dricks även mycket rom på Jamaica. Appelton är ett populärt val.

Sport

Cricket, fotboll, friidrott och hästkapplöpning är populära sporter i landet. Jamaicas herrlandslag i fotboll kvalificerade sig för VM i fotboll 1998. Jamaicanska friidrottare har representerat Jamaica på Olympiska spelen, VM och andra stora friidrottstävlingar under åren och fått många medaljer. Usain Bolt är världsrekordhållare på 100 meter med tiden 9,58 sekunder, 200 meter med tiden 19,19 sekunder och han är även rekordhållare tillsammans med Nesta Carter, Yohan Blake och Michael Frater på 4x100 meter med tiden 36,84 sekunder. Han är dessutom den enda som har vunnit både 100, 200 meter och den korta stafetten 4x100 M i två olympiska spel i rad, Peking 2008 och London 2012. Jamaica har även stora idrottare i Delloreen Ennis-London, Veronica Campbell-Brown, Brigitte Foster-Hylton, och tidigare världsrekorhållaren på 100 meter för män Asafa Powell.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	39 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	8 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	70 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	96 av 189

Källor

^ ”Jamaica” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224183714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/jm.html. Läst 1 juni 2017.
^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 4. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 1 juni 2017.
^ ”Population Statistics” (på engelska). Statistical Institute of Jamaica. http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/PopulationStats.aspx. Läst 1 juni 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ Woodley, G. (2001-04-01) The Taino of Jamaica Arkiverad 16 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Artikel i webbtidningen Jamaicans.com
^ [a b] ”Om Jamaica | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226210909/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Jamaica/. Läst 26 december 2016.
^ The CIA online Factbook, (2012). ”GDP (PPP) per capita 2011”. Central Intelligence Agency (US). Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521170141/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Barbados&countryCode=bb&regionCode=cam&rank=56#bb. Läst 15 maj 2012.
^ Bureau of Economic and Business Affairs, U.S. Department of State (2000) (på engelska). 1999 Country Reports on Economic Policy and Trade Practices. state.gov. sid. 3. https://1997-2001.state.gov/issues/economic/trade_reports/1999/jamaica.pdf. Läst 6 november 2023

Externa länkar

[CIAWorldFactbook-1] ”Jamaica” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224183714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/jm.html. Läst 1 juni 2017.

[CensusUNData-2] [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 4. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 1 juni 2017.

[3] ”Population Statistics” (på engelska). Statistical Institute of Jamaica. http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/PopulationStats.aspx. Läst 1 juni 2017.

[imf.org-4] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[hdirapport2022-5] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[6] Woodley, G. (2001-04-01) The Taino of Jamaica Arkiverad 16 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Artikel i webbtidningen Jamaicans.com

[:0-7] [a b] ”Om Jamaica | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226210909/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Jamaica/. Läst 26 december 2016.

[8] The CIA online Factbook, (2012). ”GDP (PPP) per capita 2011”. Central Intelligence Agency (US). Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521170141/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Barbados&countryCode=bb&regionCode=cam&rank=56#bb. Läst 15 maj 2012.

[9] Bureau of Economic and Business Affairs, U.S. Department of State (2000) (på engelska). 1999 Country Reports on Economic Policy and Trade Practices. state.gov. sid. 3. https://1997-2001.state.gov/issues/economic/trade_reports/1999/jamaica.pdf. Läst 6 november 2023

[1]

[3]

[2]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]