Kvillebäcken – Wikipedia

	Kvillebäcken, nr 38
	Stadsdel
	Kvillebäcken
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Hisingen
Koordinater	57°43′22.8″N 11°56′16.8″Ö / 57.723000°N 11.938000°Ö
Area	80 hektar
Statistikkod	primärområde 402, stadsdelsnummer 38

Kvillebäcken på Hisingen, sommaren 2007.

Kvillebäcken är en stadsdel, med stadsdelsnummer 38, och ett primärområde i stadsområde Hisingen på Hisingen i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar.^[1]

Historia och geografi

Stadsdelen var fram till 1906 en del av Lundby socken, som inkorporerades i Göteborg 1906. Den började bebyggas på 1920-talet och från 1940-talet skedde större uppföranden av bostadsområden.^[2]

Namnet kommer av vattendraget Kvillebäcken, som tillsammans med Kvillen är ett exempel på en bifurkation. Från en punkt nordöst om Tuve kyrka rinner vatten åt två håll: Kvillen rinner åt norr till Nordre älv och Kvillebäcken rinner åt söder till Göta älv. Kvillebäcken är numera uppdämd mellan Tuve och Skogome, där två fågelsjöar har skapats. Bäckens södra del var tidigare gräns mellan Sverige i väster (Tuve socken i Västergötland) och Norge i öster (Backa socken i Bohuslän). Under 1850-talet skapades den 800 meter långa Kvillebäckskanalen vid bäckens södra utlopp i samband med omfattande muddringsarbeten.^[3]^[4]

Etymologi

Förleden Kville- uppträder första gången 1554 med namnformen Kuillenn, därefter Qwilla 1655, Quillen 1757 och slutligen Kvillen 1833. Betydelsen är "sidoutgrening av bäck eller å", "ställe där mindre å rinner in i en större" och skulle kunna syfta på Trätebäckens inflöde i Kvillebäcken alternativt Kvillebäckens utlopp i Göta älv. Gårdsnamnet Kvillebäcken (under säteriet Holm) förekommer tidigast 1717, då med innehavare länsman Erich Olufsson.^[5]^[6]

Natur

Den rödlistade växtarten knölnate, som är starkt hotad, finns i Kvillebäcken, vilket är den enda kvarstående växtlokalen för knölnate i Sverige. Den är dock även utplanterad i Lärjeån samt i Skåne. Tuveraset, det stora lerskredet 1977, bildade en fördämning, så att Kvillebäcken steg till en grund sjö mellan Tuve och Skogome; den är nu en fin fågellokal.

Vassområdet öster om Kvillebäckens utmynnande i Göta älv och väster om Tingstad kallades Qville mosse före torrläggningarna.^[7]

Bebyggelse

Kvillebäcken är i huvudsak bebyggt med flerbostadshus men omfattar också villaområden i anslutning till Gamla Björlandavägen. Sedan vintern 2010/2011 har en ny stadsdel byggts som omfattar cirka 2 000 lägenheter och ett trettiotal affärslokaler i Kvillebäcken, som tillsammans med Kville saluhall vid Vågmästareplatsen utgör en del av centrala Hisingen. Detta görs som en del av en förnyelse av Backaplansområdet.^[8]

Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 160 lägenheter i Kvillebäcken under åren 1959-1960.^[9]

Nyckeltal

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 402 Kvillebäcken år 2021^[10]
	Kvillebäcken	Hela Göteborg
Folkmängd	13 358	587 549
Befolkningsförändring 2020–2021	-219	+4 493
Andel födda i utlandet	36,0 %	28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	47,5 %	38,1 %
Medelinkomst	304 500 kr	332 400 kr
Arbetslöshet	6,3 %	6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	17,9	19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	39,9 %	37,9 %
Andel bostäder byggda 1941–1950	29,4 %
Andel bostäder i allmännyttan	14,5 %	25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021	0
Andel bostäder i småhus	7,1 %	18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Lundby och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Hisingen.^[11]

Se även

Referenser

Noter

^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Lönnroth, s. 400
^ Hisingstad och James Keiller, James [Jemmy] Keiller, Göteborg 1954 s. 9
^ Situationskarta öfver del af Lundby församling af Göteborgs stad : sammandragen från äldre kartor, A A Rönnbäck 1907
^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927 s. 96
^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929 s 137
^ Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Sednare Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1815. "Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. På Magistratens och Borgerskapets bekostnad Ritad af A.Lindgren 1815".
^ ”Kvillebäcken”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100830070149/http://www.kvillebacken.se/. Läst 30 augusti 2010.
^ Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 112
^ Göteborgsbladet 2022: SO4 Hisingen. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

Tryckta källor

Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 400. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2

Vidare läsning

Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 192–205. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
Olshammar, Gabriella: Östra Kvillebäcken : från informellt återbruk till legitim ödeläggelse. Ingår i: Holgersson Helena, red (2010). Göteborg utforskat: studier av en stad i förändring. Göteborg: Glänta produktion. sid. 71-76. Libris 11832488. ISBN 978-91-86133-15-3
Upptäck Hisingen! : det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. sid. 24-31. Libris 11221252. ISBN 9789185488971

Externa länkar

Hemsida

[1] Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[2] Lönnroth, s. 400

[3] Hisingstad och James Keiller, James [Jemmy] Keiller, Göteborg 1954 s. 9

[4] Situationskarta öfver del af Lundby församling af Göteborgs stad : sammandragen från äldre kartor, A A Rönnbäck 1907

[5] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927 s. 96

[6] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929 s 137

[7] Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Sednare Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1815. "Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. På Magistratens och Borgerskapets bekostnad Ritad af A.Lindgren 1815".

[8] ”Kvillebäcken”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100830070149/http://www.kvillebacken.se/. Läst 30 augusti 2010.

[9] Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 112

[10] Göteborgsbladet 2022: SO4 Hisingen. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

[11] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]