Styrsö – Wikipedia

	Styrsö
	Styrsö och Donsö
	Tätort
	Bebyggelse på Styrsö
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Göteborgs kommun
Distrikt	Styrsö distrikt
Koordinater	57°36′56″N 11°46′40″Ö / 57.61556°N 11.77778°Ö
Area	285 hektar (2020)
Folkmängd	2 892 (2020)
Befolkningstäthet	10,1 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Styrsö
Tätortskod	T4588
Beb.områdeskod	1480TB121 (1960–)
Geonames	8133264
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Styrsö
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

	Styrsö, nr 87
	Stadsdel
	Styrsö
Land	Sverige
Kommun	Göteborgs kommun
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Sydväst
Distrikt	Styrsö distrikt
Area	21 072 hektar
Folkmängd	1 304 (2022)
Postort	Styrsö
Statistikkod	stadsdelsnummer 87
Geonames	8133264

För andra betydelser, se Styrsö (olika betydelser).

Styrsö är en tätort (sedan 2020 tillsammans med Donsö), en ö och en stadsdel i Göteborgs södra skärgård. Den är centralort för Södra skärgården, som ingår i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun. Styrsö ingår i landskapet Västergötland. Stadsdelen har en areal på 21 072 hektar.^[4]

Cirka 45 förhistoriska fornlämningar är kända: en tredjedel stenåldersboplatser och de övriga rösegravar från bronsåldern. Från historisk tid märks åtta begravningsplatser, några labyrinter och mera än 400 tomtningar.

Orten är kyrkby i Styrsö socken och ingick till 1974 i Styrsö landskommun där ett municipalsamhälle fanns för ön/orten från 4 maj 1923 till 31 december 1959.

År 1902 invigdes Styrsö Hafsbads restaurant, efter ritningar av Sven Steen. Anläggningen brändes 1969 ner av brandkåren.^[5]

Etymologi

Namnet Styrsö är tidigast belagt i Valdemar Sejrs jordebok från 1200-talet och skrevs ”Styrisø”, med betydelsen styrir (skeppsbefälhavare) i fornnordisk sjömilitär organisation.^[6] Öarna under Styrsö socken hade benämningen ”Öijarna” 1550, ”Öijerne” 1685, men även ”Söröjorna” 1713.^[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Styrsö/Styrsö och Donsö 1960–2020^[8]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	890
1965	911
1970	933
1975	1 129
1980	1 169
1990	1 205	156
1995	1 367	158
2000	1 381	158
2005	1 331	158
2010	1 304	158
2015	1 324	178
2020	2 892	285
Anm.: Donsö uppgick i denna tätort 2020, varefter den benämns Styrsö och Donsö

Kommunikationer

Skärgårdsbåten mellan Saltholmen och Styrsö tar 15–25 minuter. Ön har en broförbindelse med Donsö, som är den folktätaste ön i Södra skärgården.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 23 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 53
^ Göteborg, Svenska Turist Föreningens landskapsserie 1978 s.308, professor Hugo Karlsson
^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 119
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Vidare läsning

(på engelska) 1930-talet: möte mellan gammalt och nytt i södra skärgården. Göteborg: Melica media. 2007. Libris 10554547. ISBN 978-91-85627-04-2 (korr.)
Danbratt, Folke; Odenvik Nathan (1966). Styrsö socken: ur dess historia från forntid till nutid. Styrsö: Styrsö kommun. Libris 720346
Danbratt, Folke; Odenvik Nathan (1993). Styrsö socken: ur dess historia från forntid till nutid. Källförteckning, notapparat, ortnamnsregister samt förkortningsförklaringar utarbetade för boken Styrsö socken. [Styrsö]: [Styrsö hembygdsfören.]. Libris 720347
Fhager, Henry (1983). Styrsö: skärgårdens historia. [Donsö]: [Förf.]. Libris 578522
Landelius, Otto Robert (1924). Styrsö: forntidsbilder och nutidsliv : några anteckningar. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1486330
Sjöholm, Carina (2002). Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 73. Uddevalla: Bohusläns museums förl. Libris 8707564. ISBN 91-7686-185-6 S. 75-100.
Sjölander, Anna (2003). En slånkes val: en studie av utflyttade storstadsbor på Styrsö. Göteborg: Etnologiska institutionen. Libris 10945691
Andersson Stina, red (1983). Styrsö: från istid till nutid : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris 7749504. ISBN 91-85488-03-8
Eckerstein Ylva, red (2000). Översiktsplan för Göteborg. Styrsö : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 3088658

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Styrsö.
Bilder & media
Styrsö Sockens Hembygdsförening

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[82374fbf72019788285b249a3d1f075dd1e6da58-2] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 23 januari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[5] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 53

[6] Göteborg, Svenska Turist Föreningens landskapsserie 1978 s.308, professor Hugo Karlsson

[7] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 119

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-8] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]