Utby – Wikipedia

	Utby, nr 53
	Stadsdel
	Utby med Fjällbo park, sedd från Utbybergen. Bilden är tagen på cirka 100 m ö.h. rakt söderut. I fonden syns Sävedalen i Partille kommun.
Land	Sverige
Kommun	Göteborgs kommun
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Nordost
Distrikt	Nylöse distrikt
Koordinater	57°44′28.49″N 12°3′40.58″Ö / 57.7412472°N 12.0612722°Ö
Area	273 hektar
Statistikkod	primärområde 302, stadsdelsnummer 53

För andra betydelser, se Utby (olika betydelser).

Utby är en stadsdel^[1] och ett primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 273 hektar.^[2]

Bebyggelse

Utby är en egnahemsförort cirka 6 kilometer öster om centrala Göteborg och norr om Säveån. Området började bebyggas omkring 1910 och består nästan uteslutande av radhus, enklare villor och lite pampigare hus. Egnahemsområdet började byggas på 1930-talet av Egnahemsbyrån och byggdes sedan ut i flera omgångar fram till 1960-talet. Sedan 1970-talet har här nästan inte byggts några fler villor, däremot en del hyresrätter (färdiga 2004–2005) i Fjällbo, den östra delen av Utby. En kraftig förtätning med nybyggda hus, somliga upp till sju våningar, inleddes 2020 inom Fjällbo parks område.

Området var tidigare landsbygd^[3] och namnet kommer från Utby socken som 1571 uppgick i Partille socken.^[4]

Fjällbo Park är ett före detta behandlingshem som numera mestadels är ombyggt till hyresrätter. Denna grupp byggnader uppfördes omkring år 1939. Arkitekt var Gerdt Stendahl i samarbete med Karl Severin Hansson.

Utby kyrka tillhör Nylöse församling.

Anders Mattssonsgatan är uppkallad efter direktören Anders Mattsson, som år 1905 bildade Utbynäs Villastad genom avstyckning av Utby Stom, Västergården, Nedergården och Stora Sörgården. Hans hustru Hulda var initiativtagare till Utby kyrka.^[5]

Natur

Utby är mest känt för sin fina natur och klätterbergen som är av nationell betydelse och lockar klättrare inte bara från Sverige, utan även från Danmark och Norge. Ett årligt arrangemang är Climb In.^[6] Nedanför berget ligger Fjällbo ängar inramat i ekskog.

Näringsliv

I Utby finns en livsmedelsaffär (Hagbergsgatan) och två närlivs (Slåttängsgatan och Frimästaregatan), en pizzeria (I love Pizza), ett hamburge-ställe, ett gatukök, tre frisersalonger samt ett café.

I stadsdelens östligaste del ligger Fjällbo industriområde där ett flertal mindre och medelstora företag håller till längs Vagnmakaregatan. Området uppstod när en huvudverkstad nybyggdes för Statens Järnvägar och togs i bruk årsskiftet 1928/1929. Den ersatte den verkstad som fanns i centrala Göteborg tätt intill SJ:s persontågsstation (blivande Centralstationen). Fjällboverkstaden om 15 000 m² innehöll ca 990 meter spår inomhus och användes främst för underhåll av godsvagnar. År 1931 var antalet arbetare 375.^[7] Efter bolagiseringen av SJ tillhör byggnaderna Jernhusen och verkstaden, nu med fem spår, drivs av Swemaint.

Byggnadskvarter

Ett urval av stadsdelens kvarter:

3 kv. Arbogaån
4 kv. Bräkneån
6 kv. Dalälven
7 kv. Fyrisån
8 kv. Göta älv
9 kv. Helgeån
10 kv. Indalsälven
11 kv. Klarälven
20 kv. Svartån
21 kv. Säveån
32 kv. Hamrångeån
40 kv. Mörrumsån
50 kv. Ume älv
61 kv. Dörsån
62 kv. Fjätälven
66 kv. Grövelån
67 kv. Handölsån
70 kv. Hårkan
71 kv. Härjån
72 kv. Hörneån
74 kv. Järpströmmen
75 kv. Kaitum älv
76 kv. Korsbäcken
78 kv. Kävlingeån
80 Kv. Lansån
81 kv. Lidan
82 kv. Linaälven
83 kv. Lofsån
87 kv. Malån
88 kv. Mittån
89 kv. Nossan
90 kv. Ogströmmen
91 kv. Paubäcken
92 kv. Pärlaälven
97 kv. Råndan
98 kv. Råne älv
100 kv. Rörströmsälven
105 kv. Höjeån
106 kv. Ljungbyån
107 kv. Storån
110 kv. Tidan
111 kv. Tommarpsån
112 kv. Trysilsälven
113 kv. Tärendö älv
114 kv. Tärnaån
115 kv. Töre älv
117 Kv. Uvån
120 kv. Vemån
121 kv. Vitbäcken
122 kv. Vittangi älv
124 kv. Voxna älv
125 kv. Vålån
126 kv. Åby älv
128 kv. Öjan
129 kv. Fjällbo
130 kv. Almaån
131 kv. Brömsebäck
132 kv. Bulsjöån
133 kv. Dalbergsån
134 kv. Drivån
135 kv. Enån
136 kv. Finspångsån
137 kv. Flåsjöån
138 kv. Getterån
139 kv. Godegårdsån
140 kv. Grytån
141 kv. Hagbyån
142 kv. Halgån
143 kv. Härån
145 kv. Högvadsån
146 kv. Hörbyån
147 kv. Hörksälven
148 kv. Kilsån
149 kv. Klingvallsån
150 kv. Krokån
151 kv. Kroppån
152 kv. Kynne älv
153 kv. Kårestadsån
154 kv. Kölaälven
155 kv. Kölstaån
156 kv. Kölån
157 kv. Köpingån
158 kv. Lillfjäten
159 kv. Lillån
160 kv. Ljustorpsån
161 kv. Lärjeån
165 kv. Öjån
170 kv. Varån
171 kv. Virboån
180 kv. Dypån
200 kv. Genevadsån
205 kv. Malmån
210 kv. Verkeån

Nyckeltal

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 302 Utby år 2021^[8]
	Utby	Hela Göteborg
Folkmängd	6 155	587 549
Befolkningsförändring 2020–2021	+139	+4 493
Andel födda i utlandet	14,5 %	28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	20,5 %	38,1 %
Medelinkomst	384 500 kr	332 400 kr
Arbetslöshet	3,2 %	6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	14,0	19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	43,3 %	37,9 %
Andel bostäder byggda 1941–1950	47,9 %
Andel bostäder i allmännyttan	11,1 %	25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021	75
Andel bostäder i småhus	78,2 %	18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.^[9]

Kända personer från Utby

Miriam Bryant
Ace of Base

Se även

Källor

^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – del II”. sid. 146 (155). Arkiverad från originalet den 17 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180117131744/http://goteborgsstadsmuseum.se/sites/goteborgsstadsmuseum.se/files/media/bevarandeprogram_gbg_vol_2_del_1.pdf. Läst 22 mars 2018.
^ Sveriges församlingar genom tiderna (1. utg.). Stockholm: Riksskatteverket, Skatteförvaltningen. 1989. Libris 7264391. ISBN 91-38-12023-2
^ Baum 2000, s. 31-32
^ [1] Arkiverad 22 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Klätterförbundet
^ Statens Järnvägar 1906–1931. Andra bandet sid. 704-705, 719-721 (1931).
^ Göteborgsbladet 2022: SO1 Nordost. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

Vidare läsning

Ekvall, Gittan; Kahn, Anna (1996). En modern boendehistoria : byggande och vardagsliv i Utby egnahem 1937-94. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 24 BoACTH, 0281-1685 ; 1996:R2. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 7752709. ISBN 91-85838-29-2
Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9
Utby : historik och arkitektguide. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1997:2. Göteborg: Göteborg stad, Kortedala. 1997. Libris 2315705
Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 31-32. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)

Externa länkar

Utby Scoutkår
Wikimedia Commons har media som rör Utby.
Bilder & media

[1] Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7

[2] Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[3] ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse – del II”. sid. 146 (155). Arkiverad från originalet den 17 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180117131744/http://goteborgsstadsmuseum.se/sites/goteborgsstadsmuseum.se/files/media/bevarandeprogram_gbg_vol_2_del_1.pdf. Läst 22 mars 2018.

[4] Sveriges församlingar genom tiderna (1. utg.). Stockholm: Riksskatteverket, Skatteförvaltningen. 1989. Libris 7264391. ISBN 91-38-12023-2

[5] Baum 2000, s. 31-32

[6] [1] Arkiverad 22 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Klätterförbundet

[7] Statens Järnvägar 1906–1931. Andra bandet sid. 704-705, 719-721 (1931).

[8] Göteborgsbladet 2022: SO1 Nordost. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

[9] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]