Lundbyvassen – Wikipedia

	Lundbyvassen, nr 36
	Stadsdel
	Lundbyvassen 1890.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Hisingen
Koordinater	57°42′39.6″N 11°56′45.6″Ö / 57.711000°N 11.946000°Ö
Area	94 hektar
Statistikkod	stadsdelsnummer 36

Lundbyvassen är en stadsdel^[1] – fastställt 1923, där Lundbyvassen har stadsdelsnummer 36^[2] – på Norra Älvstranden på Hisingen i Göteborg. Området som ingick i Lundby socken, införlivades med Göteborgs stad den 1 januari 1906.^[3] Stadsdelen avgränsas geografiskt av Tingstadsvassen/Kvillebäckskanalen i öster; Göta älv i söder; Lindholmen i väster och i norr av Brämaregården.^[4] Stadsdelen har en areal på 94 hektar.^[5]

Stadsdelen domineras av kontorsbyggnader och verkstäder, som samtliga var en del av varvs- och industrikoncernen Götaverken fram till bolagets avveckling och uppstyckning 1991. Stadsdelen har i modern tid kommit att kallas för Lundbystrand. I Götaverkens tidigare plåtverkstad ligger Lundbystrands sporthallar^[6].

Historia

Byn Lundby hade tidigt ett mycket strategiskt läge på Hisingen, dessutom i ett gränsland som ofta blev krigsdrabbat. Närheten till Göteborg, Göta älv, Nya Lödöse, Gamla Lödöse samt deras marknader, präglade området. Den äldre jordbruksbyn fanns samlad på en moränrygg, väster om Ramberget, tillsammans med inägorna omkring.

Lundby urbaniserades mycket snabbt från slutet av 1800-talet, under trycket av industrins expansionsbehov. För Lundby med sitt strategiska läge, innebar den industriella revolutionen en enorm förändring. Stadsvassarna utmed Göta älv dikades ut, mekaniska verkstäder och andra industrier etablerades på den centralt belägna, och relativt billiga marken längs älven. Bostäder byggdes, vilka följdes av skolor, butiker, badhus, apotek med mera.^[7]

Lundby är kyrkby i Lundby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Lundby landskommun. I denna inrättades 19 juni 1891 Lundby municipalsamhälle. Genom kungligt brev den 3 mars 1905 upplöstes landskommunen den 31 december 1905 och uppgick i Göteborgs stad med ingången av 1906.^[8] Där blev man en egen stadsdel - med nr 23 - och bibehållet namn.^[9] Landskommunens areal var vid tiden för införlivandet cirka 2 787 hektar, varav 91 hektar vatten.^[10]

År 1900 hade municipalsamhället 8 855 invånare.^[11]

Genom resolution av magistraten i Göteborg den 30 januari 1920, delades östra delen av Lundby stadsdel upp i de nya stadsdelarna: Lundbyvassen, Lindholmen, Sannegården, Färjestaden, Rödjan, Bräcke, Kyrkbyn, Rambergsstaden, Brämaregården, Kvillebäcken, Tolered och Biskopsgården. Lundbys västra del var då ännu orörd.^[12]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lundby 1900–1900^[13]

År	Folkmängd
1900	9 730	^†
Anm.: 1900 avser hela landskommunen. † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Se även

Referenser

Noter

^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 11
^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 80
^ Situationskarta öfver del af Lundby församling af Göteborgs stad : sammandragen från äldre kartor, A A Rönnbäck 1907
^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 395. Libris 2901636. ISBN 9189088042
^ ”STADSHISTORISKA KARTBILDER: om bearbetning och tolkning av kartografisk information, Pernilla J. Korhonen, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Arkitekturens teori och historia, 1999”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102031447/http://tintin.arch.chalmers.se/histgis/lundbygis/Stadshistoriska%20kartbilder.pdf. Läst 9 juli 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 133 + karta.
^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 274ff
^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1920, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1920, s. 3f
^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

Tryckta källor

Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 5
Eriksson, Folke (1994). Lundby på Hisingen: från istid till nutid. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592920. ISBN 91-7029-161-6 (inb.)
Andersson Stina, red (1982). Lundby: från bondby till industristadsdel : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris 7749527. ISBN 91-85488-38-0
Rydholm, Peter Magnus (1926). Anteckningar ur Lundby historia. Göteborg: Sveatryckeriet. Libris 1367230
Scander, Ralph (1975). Karl IX:s Göteborg på Hisingen: en holländsk koloni med svenskt medborgarskap. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 10. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 1203034

Vidare läsning

Bengtsson, Birgitta; Mauritzson Bertil (1996). Livet i och omkring vår kyrka. Lundby hembygdsförenings skriftserie, 99-1252159-5 ; 4. Göteborg: Lundby hembygdsfören. Libris 2221400
Bengtsson, Birgitta; Mauritzson Bertil (1994). Rambergskvarteret, en försvunnen stadsdel. Lundby hembygdsförenings skriftserie, 99-1252159-5 ; 3. Göteborg: Lundby hembygdsfören. Libris 1893007
Bengtsson Birgitta, red (1991). Båtsmän och båtsmanstorp i Lundby. Lundby hembygdsförenings skriftserie, 99-1252159-5 ; 2. Göteborg: Lundby hembygdsfören. Libris 1293878
Gårdar, hus och folk i Lundby by. D. 1. Lundby hembygdsförenings skriftserie, 9912521595 ; 6. Göteborg: Lundby hembygdsfören. 2001. Libris 9056215
Gårdar, hus och folk i Lundby by. D. 2. Lundby hembygdsförenings skriftserie, 9912521595 ; 7. Göteborg: Lundby hembygdsfören. 2006. Libris 11774059
Karlson, Ulla-Karin (1999). Lundbyliv: inför 2000-talet. [Göteborg]: [S.Å. Jönsson]. Libris 7454268. ISBN 91-630-8767-7
Ljungstrand, Gunnar; Zukanovic Salih, Kadir Mahmood, Hambe Eva (1998). Strövtåg i Lundby: en liten vägvisare till upptäckarglädje : [julbok 1997]. Göteborg: Göteborg stad, Lundby stadsdelsförv. Libris 2636363

[1] Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10

[2] Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 11

[3] Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 80

[4] Situationskarta öfver del af Lundby församling af Göteborgs stad : sammandragen från äldre kartor, A A Rönnbäck 1907

[5] Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[Lönnroth395-6] Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 395. Libris 2901636. ISBN 9189088042

[7] ”STADSHISTORISKA KARTBILDER: om bearbetning och tolkning av kartografisk information, Pernilla J. Korhonen, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Arkitekturens teori och historia, 1999”. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102031447/http://tintin.arch.chalmers.se/histgis/lundbygis/Stadshistoriska%20kartbilder.pdf. Läst 9 juli 2015.

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 133 + karta.

[10] Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 274ff

[11] Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.

[12] Statistisk Årsbok för Göteborg 1920, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1920, s. 3f

[13] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]