Saint Kitts och Nevis – Wikipedia

Federationen Saint Kitts och Nevis
Federation of Saint Kitts and Nevis
*Federation of Saint Christopher and Nevis*
Federationen Saint Kitts och Nevis; Federation of Saint Kitts and Nevis; Federation of Saint Christopher and Nevis
Flagga
	Valspråk: Country Above Self
	Nationalsång: O Land of Beauty!;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Basseterre
Officiellt språk	engelska
Demonym	från Saint Kitts och Nevis
Statsskick	Parlamentarisk demokrati och Monarki (samväldesrike)
Nationalförsamling	Nationalförsamlingen
Självständighet	från Storbritannien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2017 års beräkning
BNP (nominell)	2017 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,777 (75:e)
Valuta	Östkaribisk dollar (XCD)
Tidszon	UTC-4
	Topografi
Kör på	Vänster
Nationaldag	19 september
Landskod	KN, KNA, 659
Toppdomän	.kn
Landsnummer	1-869

Saint Kitts och Nevis, officiellt Federationen Saint Kitts och Nevis^[1] (engelska: Federation of Saint Kitts and Nevis) och även Saint Christopher och Nevis, är en självständig stat i Västindien, Nordamerika. Landet består av två vulkaniska öar belägna i Läöarna i Små Antillerna, Saint Kitts som är 168 km² och Nevis som är 93 km². Öarna skiljs åt av ett tre kilometer brett sund kallat The Narrows. Nordväst om Saint Kitts ligger den nederländska ön Sint Eustatius och sydost om Nevis ligger den antiguanska ön Redonda. Kitts är en kortform av Christophers och landets konstitution nämner båda namnformerna Saint Kitts och Nevis samt Saint Christopher och Nevis.

Saint Kitts och Nevis är det minst befolkade landet i Amerika och det åttonde minst befolkade landet i hela världen. Till ytan är landet även det minsta i Amerika och ett av de minsta i världen.

Etymologi

Saint Kitts kallades Liamuiga av kariberna som bebodde öarna när Christoffer Columbus kom till ön år 1493. Namnet finns kvar på vulkanen Mount Liamuiga som dominerar ön. Ön namngavs förmodligen till Sant Jago, Sankt Jakob, av Columbus. Vid senare kartmätningar förväxlades den med en annan ö som fått namnet San Cristobal efter Christoffer Columbus skyddshelgon Sankt Kristoffer. Saint Kitts kallades därför San Cristobal på 1600-talet och då var Kit ett smeknamn för Kristoffer. Därför kallades ön informellt på engelska Saint Kit's Island vilket så småningom blev dagens Saint Kitts.

Ön Nevis kallades för Oualie, vilket ungefär betyder de vackra vattnens land, av kariberna. Namnet anspelade antagligen på de många färskvattenkällor och varma källor som finns på den vulkaniska ön. Columbus namngav egentligen ön San Martin men den förväxlades med den ö som idag heter Saint Martin. Dagens namn är en omvandling av ett senare spanskt namn på ön: Nuestra Señora de las Nieves, ungefär Vår Fru av snöandet. Det anspelar på en myt som omgärdar byggandet av basilikan Santa Maria Maggiore i Rom. Enligt traditionen fick påven en uppenbarelse att bygga ett altare på den snöfläck som bildats på Esquilinen, en av Roms kullar. Varför ön döptes efter just den legenden är oklart men möjligen kan de vita moln som ofta omgärdar vulkanen föra tankarna till snöfall i ett varmt klimat. När engelsmännen kom till ön kallades den också för Dulcina, ungefär Den söta, men Nuestra Señora de las Nieves hade fått fäste och förkortades och anglifierades så småningom till Saint Nevis.

Historia

Christofer Columbus kom till Saint Kitts 1493; ön beboddes då av kariber. Britter bosatte sig på öarna 1623. År 1967 fick öarna självstyre. 1971 gjorde ön Anguilla uppror och lämnade landet. Saint Kitts och Nevis blev en självständig stat 1983. År 1998 företogs en folkomröstning på Nevis angående om man skulle bli självständigt från Saint Christopher, men den tvåtredjedels-majoritet som krävdes för detta uppnåddes inte. Nevis har dock idag en ganska långtgående autonomi med en egen folkvald församling, en biträdande generalguvernör och en egen administration ledd av en premier.^[5]

Geografi

Landets enda naturtillgångar är odlingsbar mark. 2011 såg markanvändningen ut på följande sätt:^[2]

Jordbruksmark: 23,1 % (varav 19,2 % odlingsbar mark, 0,4 % permanenta grödor och 3,5 % permanent betesmark.)
Skog: 43,2 %
Övrig: 34,6 %

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt men mildras av de ständigt blåsande havsvindarna. Regntiden varar från maj till november. Juli–oktober förekommer orkaner.^[2]

Politik

Saint Kitts och Nevis är en federal parlamentarisk demokrati med en konstitutionell monarki (samväldesrike). Storbritanniens monark är landets statschef och monarken representeras i denna roll av en generalguvernör, som utnämns av monarken. Premiärministern har rollen som regeringschef och utses av generalguvernören. Vanligtvis utses ledaren av majoritetspartiet eller koalitionen till premiärminister. Landets parlament är nationalförsamlingen som har 14 ledamöter på 5-åriga mandat, varav 11 är direkt valda i enmansvalkretsar i relativa majoritetsval och 3 utses av generalguvernören. Högsta domstolen är Eastern Caribbean Supreme Court som är gemensam för samtliga medlemmar av OECS förutom Martinique.^[2]

Medborgarskap

Medborgarskap erhålls både via jus sanguinis och jus soli. Medborgarskap kan även erhållas genom naturalisation efter 14 års vistelse i landet. Landet tillåter dubbla medborgarskap.^[2]

Administrativ indelning

Huvudartikel: Saint Kitts och Nevis administrativa indelning

Saint Kitts och Nevis är indelat i 14 administrativa områden, församlingar, (parishes): Christ Church Nichola Town, Saint Anne Sandy Point, Saint George Basseterre, Saint George Gingerland, Saint James Windward, Saint John Capesterre, Saint John Figtree, Saint Mary Cayon, Saint Paul Capesterre, Saint Paul Charlestown, Saint Peter Basseterre, Saint Thomas Lowland, Saint Thomas Middle Island och Trinity Palmetto Point.

Ekonomi

Landets ekonomi var fram till 1970-talet dominerad av socker och denna gröda dominerar fortfarande jordbruket, men andra näringar, såsom turism och tillverkningsindustri, har blivit allt viktigare. Turismen är Saint Kitts och Nevis viktigaste inkomstkälla och det minskade resandet efter terroristattackerna i New York den 11 september 2001 drabbade landet hårt.

Ett annat stort problem för landet är en hög skuldsättning. Ansträngningar görs för att diversifiera ekonomin och bland annat utveckla jordbrukssektorn, som tidigare var helt inriktad på sockerproduktion, och få fram en mer kunskapsbaserad ekonomi. På Nevis har man också kommit förhållandevis långt med satsningar på alternativ energi. Ett av regionens första vindkraftverk har färdigställts och man försöker nu få finansiering för ett större bergvärmeprojekt, som skulle kunna tillhandahålla all el som behövs för både Nevis och St Kitts och även räcka till för export.^[5]

Export och import

2016 exporterade Saint Kitts och Nevis varor och tjänster värderat till 60,7 miljoner amerikanska dollar och importerade för 244,5 miljoner dollar. Exporterna bestod mest av maskiner, mat, elektronik, drycker och tobak. Importerna bestod mest av maskiner, industriprodukter, mat samt fossila bränslen.^[2]

Exportpartners 2015:^[2]

USA 46,4 %
Polen 15,2 %
Bangladesh 10,5 %

Importpartners 2015:^[2]

USA 37,8 %
Trinidad och Tobago 22,8 %
Barbados 4,4 %

Demografi

Befolkningstillväxt: 0,75 % (2016)
Födelsetal: 13,3 födslar per 1 000 invånare (2016)
Dödlighet (hela befolkningen): 7,1 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
Nettomigration: 1,2 migranter per 1 000 invånare (2016)
Spädbarnsdödlighet: 8,6 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 6,0 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 11,2 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
Antal barn/kvinna: 1,78 (2016)
Befolkningens medianålder: 34,5 år (2016)
- Mäns medianålder: 34,7 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 34,3 år (2016)
Befolkningens medellivslängd vid födseln: 75,7 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 73,3 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 78,2 år (2016)
Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 28,4 % (2014)
Könsfördelning (hela befolkning): 1 man per kvinna.
Religiös tillhörighet: Anglikaner, andra protestanter, katoliker.
Etnicitet: Huvudsakligen svarta, en del britter, portugiser och libaneser.

Siffror tagna från The World Factbook.^[2]

Sport

Landets mest kände idrottsman är sprintern Kim Collins som tog VM-guld på 100 m vid VM i friidrott 2003. Cricket är populärt och även fotboll: Det nationella laget heter "Sugar boyz".^[5]

Referenser

Noter

^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 90. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 31 maj 2017
^ [a b c d e f g h i j] ”Saint Kitts and Nevis”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 13 april 2017. Arkiverad från originalet den 28 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180128152231/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sc.html. Läst 24 maj 2017.
^ [a b c] ”St. Kitts and Nevis 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=87&pr1.y=9&c=361&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 24 maj 2017.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ [a b c] ”Om St Kitts och Nevis | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226214938/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-St-Kitts-och-Nevis/. Läst 26 december 2016.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Saint Kitts och Nevis.
Bilder & media

[Utrikesnamnbok2015-1] [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 90. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 31 maj 2017

[CIAWorldFactbook-2] [a b c d e f g h i j] ”Saint Kitts and Nevis”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 13 april 2017. Arkiverad från originalet den 28 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180128152231/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sc.html. Läst 24 maj 2017.

[imf.org-3] [a b c] ”St. Kitts and Nevis 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=87&pr1.y=9&c=361&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 24 maj 2017.

[hdirapport2022-4] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[:0-5] [a b c] ”Om St Kitts och Nevis | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226214938/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-St-Kitts-och-Nevis/. Läst 26 december 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]