Olympiska sommarspelen 1980 – Wikipedia

Olympiska sommarspelen 1980
Grenar	203 grenar i 21 sporter
Deltagare
Nationer	80
Aktiva	5 179
Män	4 064
Kvinnor	1 115
Värdskap
Land	Sovjetunionen
Ort	Moskva
Arena	Leninstadion
Invigning	19 juli 1980
Spelen öppnades av	Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev
Läste deltagarnas ed	Nikolaj Andrianov
Läste funktionärernas ed	Aleksandr Medved
Elden tändes av	Sergej Belov
Avslutning	3 augusti 1980
← Montréal 1976 Los Angeles 1984 →

Olympiska sommarspelen 1980 var de tjugoandra moderna olympiska spelen och hölls i Moskva i Sovjetunionen mellan den 19 juli och 3 augusti. Tävlingarna sågs på plats av cirka 5,3 miljoner åskådare.

USA initierade en bojkott av spelen. Den officiella orsaken till bojkotten var Sovjetunionens invasion i Afghanistan i december 1979. Bojkotten medförde att spelen blev de minsta i antal deltagare och deltagande nationer sedan 1956. Totalt 65 nationer bojkottade spelen, men de flesta var små idrottsnationer i Asien, Afrika och Sydamerika. Av de större idrottsnationerna bojkottade USA, Kanada och Japan. Västtyskland, Liechtenstein, Monaco och Norge var de enda europeiska länderna som valde att bojkotta.

• Gymnasten Aleksandr Ditiatin från Sovjetunionen erövrade en medalj i varje gren han deltog i. Han tog guld i ringar och lagtävlingen, silver i hopp, barr, räck och bygelhäst samt brons i fristående.
• Supertungviktaren Teofilo Stevenson, Kuba, erövrade sin tredje raka titel i boxningens supertungvikt. Han blev den förste med tre guld i samma viktklass.
• Gerd Wessig, DDR, blev den förste höjdhopparen som satte världsrekord i en OS-final.
• Vladimir Salnikov, Sovjetunionen, blev den förste simmaren som klarade 1 500 m frisim på mindre än 15 minuter. Han erövrade tre guldmedaljer.
• De brittiska löparna Steve Ovett och Sebastian Coe vann 800 m respektive 1 500 m och tog dessutom var sin medalj ytterligare, (Coe silver och Ovett brons).
• Etiopiens Miruts Yifter vann såväl 5 000 m som 10 000 m och kopierade därmed finländaren Lasse Viréns bedrift.
• Waldemar Cierpinski, DDR vann för andra gången maratonloppet.
• DDR dominerade roddtävlingarna och tog hem 11 av de 14 titlarna. Samtliga 54 roddare som tävlade tog medalj.
• DDR dominerade stort damernas simgrenar och erövrade 11 av de 13 titlarna och missade endast 9 av 35 möjliga medaljer.
• Landhockey för damer hade olympisk premiär. Zimbabwe (som Sydrhodesia var man utslutna ur OS), tillbaka efter att man inför svart majoritetsstyre, vann överraskande. Alla spelarna i laget var vita.
• Boxaren Shadrach Odhiambo skulle deltagit för Uganda i Montréal fyra år tidigare men eftersom Uganda bojkottade dessa spel fick han åka hem igen. I Moskva var han tillbaka, nu tävlande för Sverige.

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	Sovjetunionen	80	69	46	195
2	Östtyskland	47	37	42	126
3	Bulgarien	8	16	17	41
4	Kuba	8	7	5	20
5	Italien	8	3	4	15
6	Ungern	7	10	15	32
7	Rumänien	7	6	13	25
8	Frankrike	6	5	3	14
9	Storbritannien	5	7	9	21
10	Polen	3	14	15	32

Totalt deltog 81 länder i spelen 1980, men Liberia drog sig ur efter att endast deltagit i invigningsceremonin och därmed var det endast 80 länder som tävlade. Angola, Botswana, Cypern (de debuterade vid vinterspelen i Lake Placid tidigare samma år), Jordanien, Laos, Moçambique och Seychellerna debuterade vid dessa spel. Tre länder återkom till spelen under nya namn, Benin (tidigare Dahomey), Sri Lanka (tidigare Ceylon) och Zimbabwe (tidigare Rhodesia).

Ett flertal länder som deltog i spelen visade ändå sina sympatier med de bojkottande länderna genom att inte tävla under sina egna flaggor utan istället under den olympiska flaggan, undantaget Nya Zeeland som tävlade under den nationella olympiska kommitténs flagga.

På grund av Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 ledde USA en bojkott av spelen i Moskva. Hela 65 länder som var inbjudna till spelen ställde inte upp, men några av dessa ställde inte upp av andra orsaker än bojkotten.^[1]

Varken Folkrepubliken Kina eller Republiken Kina (Taiwan) ställde upp vid spelen på grund av konflikten rörande under vilket namn som Republiken Kina skulle tävla under. I november 1976 erkände IOK Folkrepubliken Kina som legitim representant för Kina och 1979 började IOK referera till Republiken Kina som Kina-Taipei i enlighet med Nagoyaresolutionen. Det fick till följd att båda länderna bojkottade spelen 1976 och 1980.

Följande 65 länder deltog inte i spelen 1980.

Misja var den ryska björnen som var maskot för de olympiska sommarspelen 1980 Moskva. Björnen var designad av barnboksillustratören Viktor Tjizjikov.

• Olympiska rörelsen
• Officiell rapport
• Moscow Life: A retrospective of the 1980 Moscow Olympics
• (ryska) Spelens singaturmelodier - Sångtexter och länkar till MP3-filer

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906 (Inofficiellt) • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 • Franska Alperna 2030 • Salt Lake City 2034 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig