French
DeutschFörstakammarvalet i Sverige 1887 – Wikipedia
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
23 av 144 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1887 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1887 fanns det totalt 1 129 valmän, varav 1 099 deltog i valet.
I halva Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 8 januari. I halva Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 25 april. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 8 september. I Stockholms läns valkrets, 2/3 av Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Örebro läns valkrets, andra halvan av Gävleborgs läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I resterande tredjedel av Göteborgs och Bohusläns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Gotlands läns valkrets ägde valt rum den 26 september. I Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 27 september och i den andra halvan av Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 29 november.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]| Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1887A | FK 1888 | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 411 | 11 | - | 51 | +51 | |
| Minoritetspartiet | 108 | 3 | - | 31 | +31 | |
| Partilösa | 331 | 9 | 143 | 62 | -81 | |
| Övriga | 437 | 0 | 0 | |||
| Totalt | 1 287 | 23 | 143 | 144 | +1 | |
Invalda riksdagsmän
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
