Förstakammarvalet i Sverige 1893 – Wikipedia
| |||||||||||||||||||
27 av 148 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1893 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1893 fanns det totalt 1 018 valmän, varav 982 deltog i valet.
I Gävle stads valkrets ägde valet rum den 28 juli. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets, Jämtlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Skaraborgs läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 26 september. I Blekinge läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 27 september. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 28 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 2 oktober.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1893 | FK 1894 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 501 | 13 | 93 | 97 | +4 | |
Minoritetspartiet | 247 | 6 | 35 | 28 | -7 | |
Partilösa | 328 | 8 | 20 | 23 | +3 | |
Övriga | 259 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 335 | 27 | 148 | 148 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
[redigera | redigera wikitext]Västernorrlands läns valkrets:
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.