Förstakammarvalet i Sverige 1894 – Wikipedia
| |||||||||||||||||||
22 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1894 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1894 fanns det totalt 853 valmän, varav 829 deltog i valet.
I Örebro läns valkrets ägde valet rum den 19 mars. I halva Malmö stads valkrets ägde valet rum den 7 september. I Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Södermanlands läns valkrets, Hallands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Jönköpings läns valkrets, Örebro läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns norra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Gotlands läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 28 november och i andra halvan av Malmö stads valkrets ägde valet rum den 21 december.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1894 | FK 1895 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 321 | 9 | 97 | 97 | +-0 | |
Minoritetspartiet | 189 | 5 | 28 | 28 | +-0 | |
Partilösa | 335 | 8 | 23 | 25 | +2 | |
Övriga | 306 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 151 | 22 | 148 | 150 | +2 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.