Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september) – Wikipedia

Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)
Sverige
← 1914 (27 mars) 25 september 1914 1917 →

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Arvid Lindman Hjalmar Branting
Ledare Arvid Lindman Hjalmar Branting Karl Staaff
Parti Allmänna valmansförbundet Socialdemokraterna Liberala samlingspartiet
Föregående val 86 73 71
Erhållna mandat 86 87 57
Mandatförändring 14 14
Röster 268 631 266 133 196 493
Andel 36,7% 36,4% 26,9%

Statsminister före valet

Hjalmar Hammarskjöld
Oberoende konservativ

Omvald statsminister

Hjalmar Hammarskjöld
Oberoende konservativ

Andrakammarvalet i Sverige den 25 september 1914 var ett ordinarie val, och hölls endast sex månader efter det föregående, ett hastigt utlyst extraval 27 mars samma år.

Valet präglades starkt av det nyligen utbrutna första världskriget. Kampanjen blev mer nedtonad än den vid vårvalet för liberalerna, som hade splittrats i försvarsfrågan, och de konservativa, som hade fått sin vilja igenom i frågan om försvaret. Socialdemokraterna kampanjade dock mer offensivt än vid vårens extraval.

Väljartendenserna från det föregående valet höll i sig: Socialdemokraterna växte ytterligare, och Liberalerna fortsatte att tappa väljarstöd, medan Högerns resultat från vårens val förblev oförändrat. Det nystartade Bondeförbundet ställde upp som en del av Allmänna valmansförbundets paraplyorganisation, och fick 0,2% av det totala röstantalet.

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1915-1917.

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Allmänna valmansförbundet Arvid Lindman 268 631 36,7 −1,0 86 +−0
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti Hjalmar Branting 266 133 36,4 +6,3 87 +14
  Liberala samlingspartiet Karl Staaff 196 493 26,9 −5,3 57 −14
  Övriga partier 104 0,0
Antal giltiga röster 731 361 100,0   230  
Ogiltiga röster 4 124  
Totalt 735 485
(66,2 %)

Inför valet var 1 111 767 personer röstberättigade.

Regeringsbildning

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna gick fortsatt framåt, och blev i det närmaste jämnstora med högern (detta skulle bli det sista andrakammarvalet i vilket inte högern fick flest röster). Mot bakgrund av det oroliga världsläget fick dock ämbetsmannaregeringen Hammarskjöld fortsatt förtroende. Mot slutet av kriget, 1917, fick dock Carl Swartz, en högerman i Första kammaren, i uppdrag att bilda regering, och regeringen Swartz tillträdde 13 mars 1917, sex månader innan påföljande val.