Glottal klusil – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En glottal klusil är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ʔ] (ett glottalstoppstecken). Ljudet kan beskrivas som ett diskret klick. Det passerar ofta obemärkt, men om man viskar kan det vara lättare att sätta fingret på.

Egenskaper hos den glottala klusilen:

• Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
• Den är tonlös, vilket betyder att stämläpparna är slappa under uttalet och inte genererar en ton.
• Den är glottal, vilket betyder att den uttalas genom att stämläpparna stänger luftflödet.
• Den är en klusil, vilket betyder att luftflödet är helt stoppat under en del av uttalet (ocklusionen).

Den glottala klusilen är vanlig i språk, men sällan fonematisk. I bland annat tyska och nederländska kan den uppstå mellan vokaler som tillhör olika stavelser.

I arabiskan och hebreiskan är den glottala klusilen ett eget fonem med ett eget tecken (ء respektive א). Även i hawaiiska och maltesiska är den fonematisk, i hawaiiskan med det apostrofliknande tecknet ʻ. I võru markeras ljudet med Q.