Tonlös palatal frikativa – Wikipedia

IPA-tecken
ç
U+00E7
[aça]

En tonlös palatal frikativa är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ç] (ett c med cedilj).

Egenskaper hos den tonlösa palatala frikativan:

Användning i språk

[redigera | redigera wikitext]

Den tonlösa palatala frikativan återfinns bland annat i tyskan som uttal av ch efter de främre vokalerna ä, e, i, ö och ü, diftongerna ei, eu och äu, samt konsonanterna l, m, n och r. Ljudet kallas för ich-ljudet.

I engelskan uppstår den dialektalt som uttal av /hj/, till exempel i human /ˈhjumən/, som då uttalas [ˈç(j)umən].

Pulmonisk-egressiva konsonanter
labiala koronala dorsala radikala
bilab. lab.dent. dent. alve. postal. al.pal. retrof. palat. velara uvul. fary. epigl. glott.
nasaler m ɱ n ɳ ɲ ŋ ɴ
klusiler p b t d ʈ ɖ c ɟ k ɡ q ɢ ʡ ʔ
frikativor ɸ β f v θ ð s z ʃ ʒ ɕ ʑ ʂ ʐ ç ʝ x ɣ χ ʁ ħ ʕ ʜ ʢ h ɦ
approx. β̞ ʋ ɹ ɻ j ɰ
tremul. ʙ r ʀ *
flappar ɾ ɽ
lat. frik. ɬ ɮ * * *
lat. appr. l ɭ ʎ ʟ
lat. flappar ɺ *
Not: * står för foner som ännu saknar officiella IPA-tecken.
Där symboler uppvisas parvis avser den högra en tonande konsonant.
Skuggade områden avser uttal som anses omöjliga.