Tonande bilabial frikativa – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En tonande bilabial frikativa är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [β] (ett beta).

Egenskaper hos den tonlösa bilabiala frikativan:

• Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
• Den är tonande, vilket betyder att stämläpparna är spända under uttalet och därmed genererar en ton.
• Den är bilabial, vilket betyder att den uttalas genom att läpparna mer eller mindre stänger luftflödet.
• Den är frikativ, vilket betyder att luftflödet går genom en förträngning i talapparaten.

Den tonande bilabiala frikativan återfinns i vissa dialekter av spanska som allofon till /b/. Den förväxlas lätt med den bilabiala approximanten, [β̞].