Tonande dental frikativa – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En tonande dental frikativa, ett tonande läspljud eller ett frikativt d är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ð] (ett eth).

Unicode‐kodpunkten är U+00F0, LATIN SMALL LETTER ETH.

Egenskaper hos den tonande dentala frikativan:

• Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
• Den är tonande, vilket betyder att stämläpparna är spända under uttalet och därmed genererar en ton.
• Den är dental, vilket betyder att den uttalas genom att tungan eller tungspetsen trycks mot överkäkens framtänder.
• Den är frikativ, vilket betyder att luftflödet går genom en förträngning i talapparaten.

Den tonande dentala frikativan återfinns i flera språk.

På engelska skrivs den som th (i bl.a. "this" och "that") (se även θ), på walesiska som dd och på albanska som dh.

På isländska och älvdalska används ð för den tonande dentala frikativan, och i nordsamiskan đ. Förutom i älvdalska förekommer frikativt d i flera andra svenska dialekter. I danskan är ljudet allofon till det vanliga d-ljudet.

• Tonlös dental frikativa