Europaparlamentsvalet i Sverige 2019 – Wikipedia

Europaparlamentsvalet i Sverige 2019
Europeiska unionen
← 2014 26 maj 2019 2024 →
Sveriges 20 (21)[a] mandat i Europaparlamentet.
Valdeltagande55,27 %[1]
▲ 4,20 % (procentenheter)
  Första parti Andra parti Tredje parti
 
Toppkandidat Heléne Fritzon Tomas Tobé Peter Lundgren
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna
Partigrupp S&D EPP ECR
Föregående val 24,19 % 13,65 % 9,67 %
Mandat före 5 3 2
Erhållna mandat 5 4 3
Mandatförändring ▬ ▲ 1 ▲ 1
Röster 974 589 698 770 636 877
Andel 23,48 % 16,83 % 15,34 %
Väljarströmmar ▼ 0,71 % ▲ 3,18 % ▲5,68 %
  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 
Toppkandidat Alice Bah Kuhnke Fredrick Federley Sara Skyttedal
Parti Miljöpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna
Partigrupp G/EFA ALDE EPP
Föregående val 15,41 % 6,49 % 5,93 %
Mandat före 4 1 1
Erhållna mandat 2 (3)[b] 2 2
Mandatförändring ▼ 2 (▼ 1) ▲ 1 ▲ 1
Röster 478 258 447 641 357 856
Andel 11,52 % 10,78 % 8,62 %
Väljarströmmar ▼ 3,89 % ▲ 4,30 % ▲2,69 %
  Sjunde parti Åttonde parti Nionde parti
 
Toppkandidat Malin Björk Karin Karlsbro Soraya Post
Parti Vänsterpartiet Liberalerna Feministiskt initiativ
Partigrupp GUE/NGL ALDE S&D
Föregående val 6,30 % 9,91 % 5,49 %
Mandat före 1 2 1
Erhållna mandat 1 1 0
Mandatförändring ▬ ▼ 1 ▼ 1
Röster 282 300 171 419 32 143
Andel 6,80 % 4,13 % 0,77 %
Väljarströmmar ▲ 0,50 % ▼ 5,79 % ▼ 4,71 %

Europaparlamentsvalet i Sverige 2019 ägde rum söndagen den 26 maj 2019,[2] då ursprungligen 20 ledamöter valdes att representera Sverige i Europaparlamentet. Efter att Storbritannien lämnade EU 1 februari 2020 tilldelades Sverige ytterligare ett mandat.

Valresultat

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige 2019–2024

Mandatfördelning

[redigera | redigera wikitext]
Karta över största nationella parti efter kommun i valet 2019:
  Socialdemokraterna
  Moderaterna
  Sverigedemokraterna
  Centerpartiet
  Kristdemokraterna
Parti Mandat
Socialdemokraterna
  
 5
Moderaterna
  
 4
Sverigedemokraterna
  
 3
Miljöpartiet
  
 3
Centerpartiet
  
 2
Kristdemokraterna
  
 2
Vänsterpartiet
  
 1
Liberalerna
  
 1
Feministiskt initiativ
  
 0
Partigrupp Mandat
EPP
  
 6
S&D
  
 5
ECR
  
 3
RE
  
 3
G/EFA
  
 3
GUE/NGL
  
 1

Mandatperioden 2014–2019

[redigera | redigera wikitext]
Parti Mandat
Socialdemokraterna
  
 5
Miljöpartiet
  
 4
Moderaterna
  
 3
Liberalerna
  
 2
Sverigedemokraterna
  
 2
Centerpartiet
  
 1
Vänsterpartiet
  
 1
Kristdemokraterna
  
 1
Feministiskt initiativ
  
 1
Partigrupp Mandat
S&D
  
 6
EPP
  
 4
G/EFA
  
 4
ALDE
  
 3
EFDD
  
 2
GUE/NGL
  
 1
Andel Antal Mandat
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 23,48 %
  
 974 589 5
–0,71
  
 +75 515 ±0
Moderata samlingspartiet 16,83 %
  
 698 770 4
+3,18
  
 +191 282 +1
Sverigedemokraterna 15,34 %
  
 636 877 3
+5,68
  
 +277 629 +1
Miljöpartiet de gröna 11,52 %
  
 478 258 3
–3,89
  
 –94 333 –1
Centerpartiet 10,78 %
  
 447 641 2
+4,30
  
 +206 540 +1
Kristdemokraterna 8,62 %
  
 357 856 2
+2,69
  
 +137 282 +1
Vänsterpartiet 6,80 %
  
 282 300 1
+0,50
  
 +48 028 ±0
Liberalerna 4,13 %
  
 171 419 1
–5,79
  
 –197 095 –1
Feministiskt initiativ 0,77 %
  
 32 143 0
–4,71
  
 –171 862 –1
Piratpartiet 0,64 %
  
 26 526 0
–1,59
  
 –56 237 ±0
Övriga partier och kandidater 1,09 %
  
 45 091 0
+0,36
  
 +17 943 ±0
Ogiltiga röster (Blanka) 0,73 %
  
 30 712 0
–0,30
  
 –8 223 ±0
Ogiltiga röster (Övriga) 0,13 %
  
 5 666 0
+0,04
  
 +2 428 ±0
Valdeltagande 55,27 %
  
 4 187 848 21
+4,20
  
 +428 897 +1
Antal röstberättigade 7 576 917

 06  EPP      05  S&D      03  RE      03  G/EFA    00  ID     03  ECR      01  GUE/NGL  00  NI

Valda ledamöter

[redigera | redigera wikitext]

Moderaterna (EPP)

Centerpartiet (ALDE)

Liberalerna (ALDE)

Kristdemokraterna (EPP)

Socialdemokraterna (S&D)

Vänsterpartiet (GUE/NGL)

Miljöpartiet (De gröna/EFA)

Sverigedemokraterna (ECR)

Personkryss

[redigera | redigera wikitext]

För att bli personvald behöver kandidaten få minst 5 % och att partiet har fått mandat som kandidaten kan ta i anspråk. 39,37% av rösterna i valet innehöll ett personkryss. Tomas Tobé fick flest personröster med 150 726 stycken. Den största andelen personröster av de invalde ledamöterna fick dock Alice Bah Kuhnke med 29,50% av partiets personröster.[3]

Plac. = placering på partiets valsedel.

Socialdemokraterna
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Heléne Fritzon 7,59 % personvald.
2 Johan Danielsson 4,12 % invald.
avgick november 2021.
3 Jytte Guteland 4,37 % invald.
avgick september 2022.
4 Erik Bergkvist 1,76 % invald.
avled februari 2024.
5 Evin Incir 0,97 % invald.
6 Ilan De Basso 0,72 % ersättare 1.
ledamot sedan december 2021.
7 Carina Ohlsson 0,79 % ersättare 2.
ledamot sedan september 2022.
8 Linus Glanzelius 0,51 % ersättare 3.
ledamot sedan februari 2024.
9 Åsa Karlsson Björkmarker 0,90 % ersättare 4.
10 Adnan Dibrani 0,93 % ersättare 5.
Total andel personröster 31,22 %
Moderaterna
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Tomas Tobé 21,57 % personvald.
2 Jessica Polfjärd 2,57 % invald.
3 Jörgen Warborn 1,93 % invald.
4 Arba Kokalari 1,47 % invald.
5 Gustaf Göthberg 1,28 % ersättare 1.
6 Micaela Löwenhöök 0,81 % ersättare 2.
7 Hans Wallmark 0,89 % ersättare 3.
8 Jelena Drenjanin 0,23 % ersättare 4.
25 Henrik Sundström 2,57 %
Total andel personröster 38,46 %
Sverigedemokraterna
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Peter Lundgren 13,72 % personvald.
partilös sedan mars 2022.
2 Jessica Stegrud 6,47 % personvald.
avgick september 2022.
3 Charlie Weimers 4,82 % invald.
4 Kristina Winberg 1,17 % inte valbar.
5 Johan Nissinen 0,63 % ersättare 1.
ledamot sedan september 2022.
partilös sedan maj 2024.
6 Karl Robbjens 0,66 % ersättare 2.
7 Ludvig Aspling 0,47 % ersättare 3.
Total andel personröster 36,71 %
Miljöpartiet
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Alice Bah Kuhnke 29,50 % personvald.
2 Pär Holmgren 15,29 % personvald.
3 Jakop Dalunde 2,53 % ersättare 1.
ledamot sedan 1 februari 2020.
4 Bodil Valero 0,98 % ersättare 2.
5 Emma Nohrén 1,68 % ersättare 3.
Total andel personröster 56,56 %
Centerpartiet
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Fredrick Federley 24,18 % personvald.
avgick december 2020.
2 Abir Al-Sahlani 1,42 % invald.
3 Emma Wiesner 4,62 % ersättare 1.
ledamot sedan februari 2021.
4 Gustav Hemming 0,46 % ersättare 2.
5 Kristina Jonäng 1,01 % ersättare 3.
7 Tomas Mörtsell 1,59 %
Total andel personröster 42,74 %
Kristdemokraterna
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Sara Skyttedal 20,77% personvald.
partilös sedan februari 2024.
2 David Lega 7,79% personvald.
3 Liza-Maria Norlin 1,45% ersättare 1.
4 Yusuf Aydin 1,33% ersättare 2.
5 Birgitta Sacrédeus 1,00% ersättare 3.
Total andel personröster 40,20 %
Vänsterpartiet
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Malin Björk 22,41% personvald.
2 Ana Süssner Rubin 2,80% ersättare 1.
3 Deniz Butros 2,92% ersättare 2.
4 Nina Broman Costa 0,74% ersättare 3.
Total andel personröster 38,53 %
Liberalerna
Plac. Kandidat % Övrigt
1 Karin Karlsbro 9,23% personvald.
2 Said Abdu 3,82% ersättare 1.
3 Maria Weimer 3,45% ersättare 2.
4 Allan Widman 4,35% ersättare 3.
Total andel personröster 35,56 %

Toppkandidater för partier i Europaparlamentet

[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiets förtroenderåd fastställde partiets valsedel den 17 december 2018. Listan toppades av Fredrick Federley, Abir Al-Sahlani och Emma Wiesner.[4]

Feministiskt initiativ

[redigera | redigera wikitext]

Feministiskt initiativs valberedning hade återigen satt Soraya Post som nummer ett på partiets valsedel inför Europaparlamentsvalet 2019.[5]

Kristdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Den 16 november 2018 presenterade Kristdemokraternas valberedning vilka kandidater som föreslås toppa Kristdemokraternas valsedel: Sara Skyttedal, David Lega och Liza-Maria Norlin.[6]

Liberalerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 25 januari 2019 presenterades resultatet av Liberalernas rådgivande omröstning inför valet till EU-parlamentet. Provvalet vanns av den sittande parlamentarikern Cecilia Wikström, följd av Allan Widman, Said Abdu, Maria Weimer och Karin Karlsbro.[7] Partirådet 15 februari 2019 beslutade att ordningen på valsedeln skulle vara Wikström, Abdu, Weimer, Widman, Karlsbro.[8]

Den 20 februari 2019 rapporterade SVT att Cecilia Wikström varje månad tjänade 70 000 kronor extra, utöver sin lön som Europaparlamentariker på cirka 80 000 kr, tack vare styrelseuppdrag i företagen Beijer Alma och Elekta. Det var inte mot parlamentets regler att ha sidouppdrag så länge man redovisade dem.[9] Den 9 mars meddelade Liberalerna att Wikström petats som partiets toppnamn inför Europaparlamentsvalet i maj, efter att Wikström ställts inför ett ultimatum om att lämna styrelseuppdragen eller ge upp sin plats på valsedeln. Wikström stod fast vid båda sina uppdrag och menade att ”ingenting nytt i sak har framkommit”, då både Liberalernas partiledning och valberedning kände till Wikströms sidouppdrag och också godkände dem innan hon valdes till partiets toppkandidat.[10] Partiprofilerna Maria Leissner och Birgitta Ohlsson gick ut offentligt och stöttade Cecilia Wikström.[11]

Den 29 mars valdes Karin Karlsbro till partiets nya toppkandidat av Liberalernas partiråd.[12] Wikström återfanns inte alls på den uppdaterade vallistan för Liberalerna. Said Abdu placerades på andra plats, Maria Weimer på tredje och Allan Widman på fjärde.

Miljöpartiet

[redigera | redigera wikitext]

I december 2018 presenterade Miljöpartiet dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke, TV-meteorologen Pär Holmgren och Jakop Dalunde som sina toppkandidater till Europaparlamentsvalet.[13]

Moderaterna

[redigera | redigera wikitext]

Den 24 oktober 2018 presenterade Moderaternas valberedning vilka kandidater som föreslogs toppa Moderaternas valsedel: Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari. Listan fastställdes av Moderaternas partiråd den 23 november 2018. Ett kontroversiellt beslut var att inte inkludera den sittande Europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt som kandidat.[14][15][16][17]

Socialdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

De socialdemokratiska toppkandidaterna till Europaparlamentet var Heléne Fritzon, Johan Danielsson, Jytte Guteland, Erik Bergkvist, Evin Incir och Ilan De Basso. De samlade LO-förbunden hade ställt sig bakom Johan Danielsson som gemensam kandidat på Socialdemokraternas lista.[18] Även SSU hade lanserat en egen kandidat, Linus Glanzelius, som placerades på åttonde plats på listan.[19]

Sverigedemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Den 12 februari 2019 tillkännagav Sverigedemokraterna sin kandidatlista till Europaparlamentet. Den toppades av den sittande europaparlamentarikern Peter Lundgren, följd av ekonomen Jessica Stegrud och den tidigare ordföranden för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU), Charlie Weimers, Kristina Winberg och Johan Nissinen.

Partiets toppkandidat inför valet 2014 återfanns således först på plats fyra på den ursprungliga listan.[20] Den 19 maj beslutade Sverigedemokraternas verkställande utskott att stryka Kristina Winberg från listan och utestänga henne som medlem. Enligt Sverigedemokraterna skulle eventuella förtidsröster på henne att tillfalla partiet och hennes medlemskap i partiet avslutas på grund av "upprepade händelser där Winberg under de senaste åren givit prov på klandervärt och omdömeslöst uppförande både i förhållande till kollegor och personal".[21]

Vänsterpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Den 28 januari presenterades Vänsterpartiets lista som åter toppades av Malin Björk följd av Ana Süssner Rubin.[22][23]. Partiets tidigare förste vice ordförande Alice Åström meddelade den 27 januari att hon kandiderar till Europaparlamentet efter att ha blivit nominerad till första namn av partidistriktet i Jönköpings län.[24] Åström återfanns dock inte på den slutgiltiga listan över kandidater som fastställdes på partikongressen den 16–17 februari 2019.[25]

Övriga

[redigera | redigera wikitext]

Toppkandidater för övriga partier (som beställt valsedlar)

Opinionsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]
Opinionsinstitut Period Urval S MP M L SD C V KD FI Andra
Sifo[26] 20–23 maj 2019 2 437 23,1 % 10,0 % 14,4 % 4,0 % 18,9 % 10,3 % 8,3 % 9,0 % 0,5 % 1,6 %
DN/Ipsos[27] 16-23 maj 2019 3 155 23,9 % 9,9 % 13,6 % 4,5 % 16,9 % 8,5 % 7,2 % 12,5% 0,9 % 2,1 %
Novus[28] 6–22 maj 2019 2 456 23,5 % 10,7 % 15,9 % 5,2% 16,2 % 8,6 % 7,2 % 9,9 % 1,1 % 1,1 %
Skop[29] 19–20 maj 2019 1 042 23,5 % 9,4 % 16,8 % 3,8 % 17,2 % 9,6 % 7,5 % 10,5 % 0,9 % 1,0 %
Inizio[30] 10–16 maj 2019 2 200 23,0 % 9,3 % 15,7 % 3,4 % 18,8 % 9,5 % 6,9 % 9,1 % 2,0 % 2,3 %
Sifo[31] 10–15 maj 2019 2 867 21,9 % 9,6 % 13,5 % 4,1 % 19,9 % 7,6 % 9,5 % 11,2 % 1,2 % 1,6 %
Sifo[32] 2–9 maj 2019 2 383 23,1 % 11,6 % 15,5 % 3,3 % 16,9 % 7,6 % 7,4 % 12,4 % 1,0 % 1,4 %
Inizio[33] 1–9 maj 2019 2 218 23,9 % 9,6 % 16,9 % 3,4 % 17,9 % 8,4 % 6,9 % 8,8 % 2,0 % 2,5 %
Novus[34] 15–28 april 2019 1 792 24,8 % 10,6 % 12,6 % 5,3% 13,7 % 7,4 % 11,1 % 9,7 % 1,1 % 3,8 %
Sifo[35] 23–25 april 2019 2 097 21,0 % 10,0 % 16,5 % 3,4 % 19,9 % 6,3 % 8,2 % 10,7 % 1,7 % 2,4 %
Inizio[36] 15–25 april 2019 2 068 24,9 % 8,7 % 15,9 % 3,7 % 17,4 % 9,4 % 7,6 % 9,0% 1,4 % 1,9 %
DN/Ipsos[37] 9–22 april 2019 1 507 23 % 9 % 15 % 6 % 17 % 8 % 10 % 10 % 1 % 2 %
Skop[38] 7–27 mars 2019 1 510 25,7 % 9,2 % 17,7 % 4,5 % 15,1 % 7,6 % 7,6 % 9,3 % 1,4 % 1,9 %
Sifo[39] 19–25 mars 2019 2 097 25,2 % 8,1 % 16,2 % 4,0 % 17,3 % 7,1 % 8,6 % 10,4 % 1,5 % 1,5 %
Novus[40] 11–24 mars 2019 1 842 25,5 % 9,2 % 13,7 % 5,0 % 14,3 % 9,2 % 10,6 % 8,9 % 1,2 % 2,5 %
Sifo[41] 20–25 feb 2019 1 537 27,5 % 6,4 % 16,4 % 3,8 % 18,0 % 5,8 % 10,0 % 8,6 % 1,2 % 2,4 %
EU-valet 2014 25 maj 2014 – 24,2 % 15,4 % 13,7 % 9,9 % 9,7 % 6,5 % 6,3 % 5,9 % 5,5 % 3,0 %

Andra allmänna val

[redigera | redigera wikitext]

I samband med Europaparlamentsvalet 2019 avgjordes två kommunala folkomröstningar i Sverige. I Svedala kommun tog medborgarna ställning till om ett fängelse ska etableras på orten, med 67,5% nej.[42][43] Invånarna i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun röstade om ett förslag om en ihopslagning till Ölands kommun, vilket gav nej i båda kommuner.[44][45]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Efter att Storbritannien lämnade EU har Sverige från och med 1 februari 2020 21, istället för 20, ledamöter i Europaparlamentet.
  2. ^ Efter att Storbritannien lämnade EU har Miljöpartiet från och med 1 februari 2020 3, istället för 2, ledamöter i Europaparlamentet.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Val till Europaparlamentet 2019-05-26. Röster och mandat för partierna.” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019. 
  2. ^ ”Beskedet: EU-valet i Sverige hålls den 26 maj”. svt.se. 19 april 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/eu-val-26-maj. Läst 17 januari 2019. 
  3. ^ ”Personröster - Val 2019”. data.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/personroster.html#idS. Läst 31 mars 2020. 
  4. ^ ”Federley toppar EU-lista”. centerpartiet.se. 17 december 2018. Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218011003/https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2018/2018-12-17-federley-toppar-eu-lista?fbclid=IwAR3wCwzCU_OeTh1-Y5w_kZFao2oXxyJI8jNxMXXoRUSAiOxwvK_T54k3EQw. Läst 17 januari 2019. 
  5. ^ ”Soraya Post åter nummer ett på Feministiskt Initiativs EU-lista”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/feministiskt_initiativ__fi/pressreleases/soraya-post-aater-nummer-ett-paa-feministiskt-initiativs-eu-lista-2823097. Läst 12 februari 2019. 
  6. ^ ”Skyttedal och Lega KD:s toppnamn i EU-valet”. sydsvenskan.se. 16 november 2018. https://www.sydsvenskan.se/2018-11-16/lega-och-skyttedal-kd-s-toppnamn-i-eu-valet. Läst 17 januari 2019. 
  7. ^ ”Omräknat resultat av Liberalernas rådgivande omröstning”. Liberalerna. 25 januari 2019. https://www.liberalerna.se/nyheter/omraknat-resultat-av-liberalernas-radgivande-omrostning/. Läst 31 januari 2019. 
  8. ^ ”Wikström och Abdu toppar L-lista till EU”. Svenska Dagbladet/TT. 15 februari 2019. https://www.svd.se/a/qn90Oz/wikstrom-och-abdu-toppar-l-lista-till-eu. Läst 30 maj 2024. 
  9. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/eu-toppen-cecilia-wikstrom-l-tjanar-70-000-extra-i-manaden-pa-sidouppdrag
  10. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/a25jb7/cecilia-wikstrom-petas-fran-sin-eu-kandidatur--har-blivit-avsatt
  11. ^ https://omni.se/stodet-till-wikstrom-hon-har-mer-kvar-att-utratta/a/J1V6J4
  12. ^ https://www.liberalerna.se/nyheter/karin-karlsbro-vald-till-toppkandidat-till-eu-valet/
  13. ^ ”De toppar Miljöpartiets lista till Europaparlamentet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ddW7xJ. Läst 18 december 2018. 
  14. ^ Anna Maria Corazza Bildt petas från M-listan till EU-parlamentet: ”Djupt besviken”
  15. ^ ”Anna Maria Corazza Bildt petad efter kampanj från ”gubbgäng””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/corazza-bildt-petad-efter-kampanj-fran-gubbgang/. Läst 28 december 2018. 
  16. ^ ”Corazza Bildt lämnar partiet: Mygel på ett sovjetiskt sätt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/zLKPnr. Läst 28 december 2018. 
  17. ^ ”Moderaternas partiråd fastslår listan för EU-valet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/moderaternas-partirad-fastslar-listan-for-eu-valet. Läst 11 maj 2019. 
  18. ^ ”Johan Danielsson – LO-förbundens gemensamma EU-kandidat”. lo.se. Arkiverad från originalet den 19 december 2018. https://web.archive.org/web/20181219000812/https://www.lo.se/start/nyheter/johan_danielsson_lo_forbundens_gemensamma_eu_kandidat. Läst 18 december 2018. 
  19. ^ ”SSU tänker ta plats i EU-valet”. Aktuellt i Politiken. 5 oktober 2018. https://aip.nu/2018/10/05/ssu-tanker-ta-plats-i-eu-valet/. Läst 28 december 2018. 
  20. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/XwX1ox/sds-mal--forandra-eu-i-grunden
  21. ^ Göteborgs-Posten 2019-05-19
  22. ^ ”V släpper förslag på lista till EU-valet”. Vänsterpartiets webbplats. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203201917/https://www.vansterpartiet.se/v-slapper-forslag-pa-lista-till-eu-valet/. Läst 3 februari 2019. 
  23. ^ ”Hela kandidatlistan” (docx). vansterpartiet.se. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203201847/https://www.vansterpartiet.se/app/uploads/2019/01/EU-lista-uppd.docx. Läst 3 februari 2019. 
  24. ^ Mattson, Oskar (27 januari 2023). ”Känd vänsterpartist gör politisk comeback – vill till Bryssel - P4 Jönköping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=7142907. Läst 12 februari 2019. 
  25. ^ ”V släpper förslag på lista till EU-valet”. Vänsterpartiet. 28 januari 2019. Arkiverad från originalet den 3 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190203201917/https://www.vansterpartiet.se/v-slapper-forslag-pa-lista-till-eu-valet/. Läst 12 februari 2019. 
  26. ^ ”SvD/Sifo: C spurtar – KD tappar efter avslöjandet”. https://www.svd.se/svd-sifo-c-spurtar--kd-tappar-efter-avslojandet. Läst 24 maj 2019. 
  27. ^ ”Liberalerna kan bli utan mandat i EU-valet.”. dn.se. 23 maj 2019. https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/ny-matning-liberalerna-kan-bli-utan-mandat-i-eu/. Läst 23 maj 2019. 
  28. ^ ”V tappar och M ökar inför EU-parlamentsvalet”. svt.se. 24 maj 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/v-tappar-och-m-okar-infor-eu-parlamentsvalet. Läst 24 maj 2019. 
  29. ^ ”SKOP:s EU-barometer, 21 maj 2019”. https://skop.se/main/wp-content/uploads/2019/05/SKOPs-EU-barometer-21-maj-2019.pdf. Läst 21 maj 2019. 
  30. ^ ”Bara en superspurt kan rädda Liberalerna”. svt.se. 19 maj 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/RRK8g2/bara-en-superspurt-kan-radda-liberalerna. Läst 23 maj 2019. 
  31. ^ ”SvD/Sifo: M mot historiskt dåligt val – SD kan bli störst”. https://www.svd.se/svd-sifo-m-mot-historiskt-daligt-val--sd-kan-bli-storst. Läst 16 maj 2019. 
  32. ^ ”KD och MP spurtar starkt i SvD/Sifo”. https://www.svd.se/mp-och-kd-spurtar-starkt-i-svd-sifo. Läst 10 maj 2019. 
  33. ^ ”Brant uppförsbacke för Fi inför Eu-valet”. svt.se. 26 april 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-novusundersokning-brant-uppforsbacke-for-fi-infor-eu-val. Läst 16 maj 2019. 
  34. ^ ”Novus: Brant uppförsbacke för Fi inför EU-valet”. svt.se. 2 maj 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-novusundersokning-brant-uppforsbacke-for-fi-infor-eu-val. Läst 5 maj 2019. 
  35. ^ ”Ny mätning:S och SD kan bli jämstora efter EU-valet”. www.svd.se. https://www.svd.se/s-och-sd-kan-bli-jamstora-efter-eu-valet/i/senaste. Läst 26 april 2019. 
  36. ^ ”Skräckmätning för Liberalerna inför EU-valet”. 26 april 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/pL1k2G/skrackmatning-for-liberalerna-infor-eu-valet. Läst 26 april 2019. 
  37. ^ ”Få svenskar vet att det är EU-val i maj”. dn.se. 30 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/fa-svenskar-vet-att-det-ar-eu-val-i-maj/. Läst 5 maj 2019. 
  38. ^ ”SKOP:s EU-barometer mars 2019”. 4 april 2019. https://skop.se/main/wp-content/uploads/2019/04/SKOPs-EU-barometer-4-april-2019.pdf. Läst 8 april 2019. 
  39. ^ ”MP och KD ökar inför EU-valet – S minskar”. www.expressen.se. 27 mars 2019. https://www.expressen.se/nyheter/mp-och-kd-okar-infor-europaparlamentsvalet-/. Läst 30 mars 2019. 
  40. ^ ”infor_eu_valet_2019”. SVT. 27 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valjarbarometern-de-blir-eu-valets-vinnare-och-forlorare. 
  41. ^ ”infor_eu_valet_2019”. Kantar Sifo. 27 februari 2019. https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/infor_eu_valet_2019.pdf. 
  42. ^ ”Folkomröstning 2019”. Arkiverad från originalet den 19 september 2020. https://web.archive.org/web/20200919212330/https://svedala.se/paverka/politik-och-demokrati/val-och-folkomrostningar/folkomrostning-2019/. Läst 21 maj 2019. 
  43. ^ Klart nej till fängelse i Svedala
  44. ^ EU-val och folkomröstning om ”Öland – en kommun”[död länk]
  45. ^ Nej till kommunsammanslagning på Öland – folket har sagt sitt
v • r
Val till Europaparlamentet
Valet 1979
Valet 1984
Valet 1989
Valet 1994
Valet 1999
Valet 2004
Valet 2009
Valet 2014
Valet 2019
Valet 2024
Andra val
v • r
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europaparlamentsvalet_i_Sverige_2019&oldid=55995829”