Silikatmineral – Wikipedia

Silikatmineral utgör den största och viktigaste gruppen av bergartsbildande mineral. Silikatmineralen är naturliga silikater som huvudsakligen består av SiO4-tetraedrar ensamma eller förenade med varandra på olika sätt (par, kedjor, band ringar, skikt eller 3D-nätverk). Någon metall behövs för laddningsutjämning som ofta är natrium, kalium, kalcium, järn eller magnesium. Aluminium kan ibland ingå som centralatom i tetraedern i stället för kisel. Kvoten antal syreatomer per centralatom är 2 för tektosilikater, 2,5 i fyllosilikat, 2,75 i inosilikat med dubbla kedjor (band), 3 i cyklosilikat och i inosilikat med enkelkedjor, 3,5 i sorosilikat samt 4 för nesosilikat.[1]

De omkring 500 silikatmineralen klassificeras efter strukturen på deras silikatanjongrupp.

Nesosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. neso = ö) kvot O/Si≥4

Sorosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. soros = grupp) kvot O/Si=3,5

Cyklosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. cyklos = cirkel) kvot O/Si=3

Inosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. ino = muskel, tråd, sträng)

Dubbelkedjor

[redigera | redigera wikitext]

Phyllosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. phyllos = blad, löv) kvot O/(Si+Al)=2,5

Tektosilikater

[redigera | redigera wikitext]

(av grek. tekto = timmerman, byggare) kvot O/(Si+Al)=2

  1. ^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell, kapitel 23-3h sidor 568–575